Motivet till studien var att finna orsaker till kyrkan som mötesplats i avseende på gudstjänstdeltagande. En övergripande frågeställning var att undersöka i vilken omfattning gudstjänstbesök i kyrkan kan relateras till personer som har en kristen övertygelse. Undersökningen baseras på tre aspekter som antas vara knutna till gudstjänstbesök i kyrkomiljö. Det har antagits att nätverk/organisation, tradition och det sätt individen upplever sig som kristen är sammanlänkade med gudstjänstdeltagande i Svenska kyrkan. En beskrivning och jämförelse har genomförts av två geografiskt åtskilda kristna grupper med utgångspunkt i ovan nämnda faktorer. Resultaten av studien har visat ett förhållande mellan nätverk/organisationstillhörighet, tradition och kyrkobesöksfrekvens i avseende på gudstjänstdeltagande. Traditionen har i en mening ett svagare samband till gudstjänstbesök vilket motiveras av individens unika val i vuxen ålder, men där en kristen kontinuitet från tidig barndom existerar och omfattar deltagande vid gudstjänster i kyrkomiljö kan traditionen vara en bidragande orsak till gudstjänstdeltagande i kyrkan senare i livet. Betydelsen av kyrkan som mötesplats i avseende på deltagande vid gudstjänst kan därför ses i samband med nätverk/organisationstillhörighet och tradition. Någon koppling mellan individens sätt att uppfatta sig som kristen och gudstjänstdeltagande saknas i studien. Den diskrepans som återfinns i gudstjänstdeltagande mellan dels gruppen från södra Sverige dels gruppen i norra Sverige gör att det inte är möjligt att generellt sammanlänka gudstjänstdeltagande med kristen övertygelse.

• Den här uppsatsen handlar om att aktivt välja och bli religiös i vuxen ålder. Det inledande syftet med uppsatsen är att studera den vuxna individens självvalda religiositet och beskriva och förmedla den så som den verkligen ter sig och upplevs för den troende själv. Jag har i min uppsats fyra huvudfrågeställningar: Vem? När? Hur? Varför? • Jag har under arbetets gång intagit ett hermeneutiskt forskningsperspektiv och i och med det ett hermeneutiskt förhållningssätt, arbetssätt och metoder och använt mig av litteraturstudier samt en intervju- och en enkätundersökning för att uppnå bästa undersökningsresultat. • Analysresultaten av mitt arbete kan redovisa följande resultat i frågorna: Vem? En ”sökare” av olika anledningar och slag. När? Efter yttre omständigheter såsom dödsfall, skilsmässa eller dylikt. Efter inre omständigheter, ofta beskrivet som en längtan eller ett behov. Hur? Har sökt Gud. Gud har sökt dem. Varför? För att möta ett behov.

The group known as “non-religious” have in recent time received attention in sociology of religion due to the need of presenting a more accurate and nuanced image of these individuals.  In the following study, young adults who ascribe themselves as religious to a low degree are investigated through quantitative analysis on previously collected survey material from the project Religion som resurs? (2008).  The study examines what reasons the respondents have stated for assigning themselves a religious affiliation, and to what degree they value the importance of religious tradition in their lives. Furthermore, the study includes a comparative analysis of two non-religious groups which were ethnic Swedes and Swedish born second-generation immigrants whose parents originate from outside of Scandinavia. The purpose of this comparison is to detect whether non-religiosity is expressed differently depending on ethnic background. Finally, the study also examines how the two groups differ in the degree of religious socialisation during their childhood years. Due to restrictions in method and material, this study can only show correlation or lack thereof in regard to the respondents’ answers, rather than explain what the causes behind the differences between the two non-religious groups are. The results were constructed through cross-tabulation of the two groups and six questions from the mentioned survey. In analysing the results, the theories used are socialisation theory as it is expressed by Berger & Luckman, but more so theories developed by Day (2011) from her qualitative study. The analysis uses Days categorisation of nominalist identities, belief orientations and the term which she calls performative belonging. The results of this essay show that the majority of both groups did not grow up exposed to religious socialisation, however a larger share of the second-generation immigrants than the ethnic Swedes stated that they did. Furthermore, almost twice as many second-generation immigrants than ethnic Swedes ascribe themselves a religious affiliation to a high degree. As for why the respondents ascribe themselves a religious affiliation, the reasons, and the degree of which the respondents agree to these reasons, differ slightly between the two groups. The biggest differences which can be seen is that the second-generation immigrants ascribe themselves a religion based on their relationships with family. Finally, regarding the respondents’ opinions on tradition, the results show that they have varied opinions on the question of how important traditions are, but that religious tradition largely does not affect their life-view.

Syftet med den här studien är att få en inblick i vilket förhållande ungdomar i en mångkulturell skola har till tro, religiositet och Gud samt se ifall man kan urskilja likheter och skillnader och om så, är det möjligt att anta att dessa beror på religiös eller kulturell skillnad. För att kunna besvara frågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta ungdomar som alla går i årskurs 8 och har olika kulturell bakgrund. Studien har gjorts på en skola i en medelstor stad i Mellansverige. Resultatet av min studie visar att många av ungdomarna har en religiös tro på Gud och att religionen på vissa områden är viktig för dem. Det finns både likheter och skillnader mellan ungdomarna vad gäller kulturell och religiös bakgrund. Intervjuresultatet i sig kan inte ge något entydigt svar eftersom många likheter och skillnader även finns inom den egna kulturella/religiösa gruppen men studien visar t.ex. att likheten är att ungdomarna har ett förhållande till tro och religiositet och att det verkar finnas ett intresse för dessa frågor. Den främsta framträdande skillnaden är att de muslimska ungdomarna uttrycker en mer traditionell uppfattning om sin religiositet i jämförelse med de ungdomar i studien som anser sig vara troende men inte muslimer. Det finns en sannolikhet för att skillnaderna beror på kulturell och religiös bakgrund.

No description available.

This thesis sets out to examine how teachers in RE reflect and respond to religious students' questions and statements about religion and violent religious extremism by interviewing three teachers workning in so called particularily deprived areas in the outskirts of Malmö, Göteborg and Stockholm. In these areas there have been several cases of citizens leaving the country to travel to areas of conflict and war, most recently to the Islamic State in Syria and Iraq. With this “backdrop”, it is this study's aim to examine and explore what didactic strategies the teachers employ when engaging with religious, primarily muslim students within a secular, non confessional and compulsory RE. The study shows that the teachers' own religiosity and attitude towards the relationship between religion and secular society is crucial to their didactical approaches. This raises questions about what role the teacher plays in didactics, where a sole focus on the interplay between student and content/lesson material seems insufficient.

<p>Uppsatsens syfte var att belysa likheter och skillnader i medlemmars kontra avhoppares bild av Knutbyförsamlingen. Forskningsproblemet var motsättningen som finns mellan medlem-mars och avhoppares bild av församlingen. Forskningsfrågorna var: hur beskriver man? Hur värderar man? Vilka skiljelinjer finns? De olika bilder som respondenterna gav belystes med hjälp av socialkonstruktivistisk teori, för att undersöka respondenternas olika bilder av verk-ligheten. För att besvara forskningsproblemet utfördes fyra kvalitativa intervjuer, två med medlemmar i församlingen och två med personer som har lämnat den. Resultatet visade att det fanns stora likheter i sättet på vilket respondenterna beskrev olika fenomen, däremot hade de i huvudsak olika sätt att förklara dem på. Slutsatsen är att huruvida man betraktar något som äkta eller oäkta, är av stor betydelse. Det är även påtagligt hur allt som inte passar in i vår egen världsbild, systematiskt beskrivs med våra egna termer.</p>

Uppsatsens syfte var att belysa likheter och skillnader i medlemmars kontra avhoppares bild av Knutbyförsamlingen. Forskningsproblemet var motsättningen som finns mellan medlem-mars och avhoppares bild av församlingen. Forskningsfrågorna var: hur beskriver man? Hur värderar man? Vilka skiljelinjer finns? De olika bilder som respondenterna gav belystes med hjälp av socialkonstruktivistisk teori, för att undersöka respondenternas olika bilder av verk-ligheten. För att besvara forskningsproblemet utfördes fyra kvalitativa intervjuer, två med medlemmar i församlingen och två med personer som har lämnat den. Resultatet visade att det fanns stora likheter i sättet på vilket respondenterna beskrev olika fenomen, däremot hade de i huvudsak olika sätt att förklara dem på. Slutsatsen är att huruvida man betraktar något som äkta eller oäkta, är av stor betydelse. Det är även påtagligt hur allt som inte passar in i vår egen världsbild, systematiskt beskrivs med våra egna termer.

Streetchurch är en relativt ny organisation (startades 2004) och finns bland annat verksam på Internet. Själva beskriver sig gruppen vara ett nätverk av kristna från olika kyrkor och samfund som tröttnat på att sitta i de allt glesare kyrkobänkarna. Istället har man flyttat ut en ”levande kyrka” i samhället med koncentration på krogar, inneställen, folkfester och framförallt musikfestivaler vilka man besöker under sommaren. Det är alltså en ”gatans kyrka”. Medlemmarna har olika bakgrund och beskrivs tillhöra olika kristna samfund men med samma mål: Att få så många som möjligt att möta Jesus och få frälsning. Gruppen är dock inte helt ensam med detta koncept. Pannkakskyrkan är en ungdomsorganisation som startade för några år sedan med samma längtan som Streetchurch, att få ut kyrkan på gatan. En grupp i sig har beskrivits vara viktig för individen samt ha stor betydelse för individens möjligheter att vidmakthålla den subjektiva verkligheten. Vidare att individen i ett pluralistiskt samhälle, står i bestämd relation till flera grupper. Detta inkluderar bland annat studiekamrater, idrottsorganisationer, familjen, församlingen. I den religiösa gruppen är det självklart framförallt religionen och de religiösa aktiviteterna som utgör den gemensamma erfarenheten.  Dessa tankar tas dock upp mer under teoridelen i detta arbete.

Today Sweden is both a secular and multi-religious country, of which Christianity historically has been a dominant player. Both processes of individualization and migration have contributed to a changed religious character as the current Swedish social situation represents. An interesting question to consider is how the Swedish school system has been able to adapt to the changed religious climate. This study examines the policy documents for religious education produced for upper secondary school, to see how the role of religion in the processes of individualization and migration, and the changes that these processes have brought the role of religion in today’s society as a whole, are described within them. Based on a deductive approach an ideological text analysis is performed by constructing categorizations based on two different theories which reflect the two different processes. The process of individualization is represented by Anthony Giddens’s theory of reflexive self-identity in the late modern age. The process of migration is represented by Stuart Hall’s theory of cultural identity. This study shows that the role of religion in today’s society in the policy documents largely is portrayed as one tool among many others that can help shape an identity. Identity formation is something that students need knowledge of according to the policy documents in order to develop an understanding and respect for others in the current multicultural and multi-religious society. The study also shows that religion is considered to be something private, which complicates intercultural understanding as religious education takes the form of knowledge about and not personal knowledge of. From this theoretical perspective, the policy documents formulations of Christianity’s special role is also problematic in the multi-religious landscape.