The purpose of this study is to analyse and compare how religious and non-religious world views are described and represented in three Swedish textbooks. The main question of this study is: How do three textbooks for the first stage of religious studies in high school represent non-religious and religious world views based on the text analysis tools: ethos, modality and transitivity? The three textbooks that are being analysed and compared were produced in the years of 2000, 2002 and 2009. The textbooks are used when teaching the first stage of religious studies in Swedish high school. The text analysis that I´ve chosen to use in this study is a part of Norman Faircloughs critical discourse analysis. The critical discourse analysis is one of several different ways to approach the discourse analysis in general. The purpose of the critical discourse analysis is to create social transformation by recognizing unequal power relations. To fulfill this purpose Fairclough uses, among others, three tools to analyse texts. They are ethos, modality and transitivity. Which therefore are the tools I´ve chosen to use as well. In addition to using Faircloughs critical discourse analysis as a method, I´m using it as a theory. Therefore are my method and my theory combined. The method is the text analysis itself and the theory is what this analysis is based on. The results, analysis and the conclusions are answered by using this particular theory and method. The headline Result and analysis contains both these parts combined. Other than that this part contains general summaries and quotes from the textbooks, which are analysed by the help of these described tools. The conclusions in this study show that the textbooks tend to make sweeping statements about religious and non-religious world views. The majority of the used quotes from the textbooks also tend to present texts like they are the only truth. The fact that the quotes are subjective can tend to form and affect the students. The representation of religious and non-religious world views in the textbooks varies. Religionskunskap för gymnasiet: kurs A is the textbook that is the most concerned with defining and representing the religious and non-religious world views. The other textbooks that I´ve researched do not care about defining and presenting the different world views as much as the previous mentioned book. The religious world views are more referred to than the non-religious world view in all the researched textbooks. All of these books are also providing more space for, and are focusing more on, the religious world views rather than the non-religious world views. / Uppsatsens syfte har varit att undersöka och jämföra hur tre svenska läroböcker framställer religiös respektive icke-religiös livsåskådning. Uppsatsens frågeställning var: Hur framställer tre läroböcker för gymnasiets första del i religionskunskap icke-religiös respektive religiös livsåskådning utifrån textanalysverktygen etos, modalitet och transitivitet? De tre läroböckerna som har undersökts och jämförts syftar till den första kursen i religionskunskap på gymnasiet. De är producerade åren 2000, 2002 och 2009. Läroböckerna undersöktes genom en kritisk diskursanalytisk textanalys, utarbetad av Norman Fairclough. Faircloughs kritiska diskursanalys är ett av flera angreppssätt inom diskursanalys. Syftet med den kritiska diskursanalysen är att uppmärksamma ojämlika maktförhållanden. De valda textanalytiska verktyg som kommer användas för att undersöka läroböckernas framställning av religiös respektive icke-religiös livsåskådning var: etos, modalitet och transitivitet. Uppsatsens metod och teori fungerar som en paketlösning i den kritiska diskursanalysen och separeras inte från varandra i uppsatsen. Genom uppsatsens metod och teori har resultatet, analysen och slutsatserna arbetats fram. I kapitlet Resultat och analys är just resultat och analys kombinerade. Kapitlet innehåller sammanfattningar och citat ur läroböckerna som analyseras utifrån de nämnda textanalytiska verktygen. Resultatet och analysen slogs ihop till ett kapitel som består av generella sammanfattningar av hela läroböckerna där citat har lyfts ur läroböckerna och analyserats utifrån uppsatsens teori. Textanalysen visar slutsatser om att de tre läroböckerna tenderar till att generalisera om livsåskådningar i sina texter. De visar även ansatser till att presentera text som om det vore den enda sanningen, vilket kan påverka och forma elevernas bild av religiösa respektive icke-religiösa livsåskådningar. Ytterligare slutsats som drogs var att de tre läroböckerna lägger olika stor vikt vid att framställa och definiera religiös respektive icke-religiös livsåskådning. Läroboken Religionskunskap för gymnasiet: kurs A är den lärobok som lägger störst vikt vid att definiera religiös respektive icke-religiös livsåskådning. Den livsåskådning som får störst plats i de tre läroböckerna och som redogörs för mest är religiös livsåskådning.

Denna studie syftade till att undersöka huruvida det är skillnader i undervisningen i religionskunskap för årskurserna 4-6 beroende av om elevgruppen har en hög eller låg andel elever med utländsk bakgrund. Studien utgick från intervjuer av sex lärare med varierad erfarenhet av elever med utländsk bakgrund och utgick från en hermeneutisk ansats. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och analyserades efter utförandet genom en tematisk analys där temana baserades på genomgående och återkommande stoff i intervjuerna. Resultatet visade på att i elevgrupper med hög andel elever med utländsk bakgrund hamnade lärarnas fokus på att få alla elever att nå grundläggande kunskaper medan i elevgrupper med låg andel elever med utländsk bakgrund kunde lärarna lägga större fokus på att få eleverna att nå de högre kunskapsmålen. / <p>Godkänt datum 2021-06-10</p>

The group known as “non-religious” have in recent time received attention in sociology of religion due to the need of presenting a more accurate and nuanced image of these individuals.  In the following study, young adults who ascribe themselves as religious to a low degree are investigated through quantitative analysis on previously collected survey material from the project Religion som resurs? (2008).  The study examines what reasons the respondents have stated for assigning themselves a religious affiliation, and to what degree they value the importance of religious tradition in their lives. Furthermore, the study includes a comparative analysis of two non-religious groups which were ethnic Swedes and Swedish born second-generation immigrants whose parents originate from outside of Scandinavia. The purpose of this comparison is to detect whether non-religiosity is expressed differently depending on ethnic background. Finally, the study also examines how the two groups differ in the degree of religious socialisation during their childhood years. Due to restrictions in method and material, this study can only show correlation or lack thereof in regard to the respondents’ answers, rather than explain what the causes behind the differences between the two non-religious groups are. The results were constructed through cross-tabulation of the two groups and six questions from the mentioned survey. In analysing the results, the theories used are socialisation theory as it is expressed by Berger &amp; Luckman, but more so theories developed by Day (2011) from her qualitative study. The analysis uses Days categorisation of nominalist identities, belief orientations and the term which she calls performative belonging. The results of this essay show that the majority of both groups did not grow up exposed to religious socialisation, however a larger share of the second-generation immigrants than the ethnic Swedes stated that they did. Furthermore, almost twice as many second-generation immigrants than ethnic Swedes ascribe themselves a religious affiliation to a high degree. As for why the respondents ascribe themselves a religious affiliation, the reasons, and the degree of which the respondents agree to these reasons, differ slightly between the two groups. The biggest differences which can be seen is that the second-generation immigrants ascribe themselves a religion based on their relationships with family. Finally, regarding the respondents’ opinions on tradition, the results show that they have varied opinions on the question of how important traditions are, but that religious tradition largely does not affect their life-view.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på konfessionalitet i utbildningen i svensk kommunal grundskola samt hur de tolkar det som står i skollagen med en icke-konfessionell skola. Med utgångspunkt i skolans styrdokument och forskning om icke-konfessionalitet, har vi utformat frågeformulär som aktiva lärare på grundskolan svarat på för att få fram empirin. Utifrån de 53 lärarnas svar har vi arbetat induktivt för att få fram kategorierna för analysen som sedan resultatet har bearbetats efter. Resultatet visar på lärares bristande kunskaper om vad icke-konfessionalitet innebär i den svenska kommunala grundskolan. Studien visar även på hur lärarnas arbetssätt skiljer sig åt både på monokulturella och mångkulturella skolor. Slutligen undersöker studien hur lärarnas fenomenologiska uppfattningar och det interkulturella pedagogiska perspektivet speglar sig i hur lärarna arbetar i verksamheten.