The aim of this study is to examine first names in Swedish children’s literature, to see whether they reflect our age’s name patterns. The main focus is multilingual names, and fashionable name patterns. The result determines that 16 % of the names are multilingual, compared to our society’s 10 %. Concerning modern name patterns, a majority of the names are fashionable in some sense.

Det är viktigt att som lärare reflektera över de böcker eleverna läser i skolan. Syftet i föreliggande studie är därför att undersöka hur flickor och pojkar gestaltas i barnböcker för skolåldrarna 6–9 med temat fotboll. Undersökning och analys görs utifrån tio kapitelböcker med fotboll som motiv. Böckerna analyseras ur ett genusperspektiv och kopplas därefter till didaktiken. Under analysen visade det sig att de utvalda böckerna hade både manliga och kvinnliga huvudpersoner. Böckerna försöker till en viss del motverka stereotypa könsroller men traditionella könsmönster och egenskaper förkommer ändå. Avslutningsvis diskuteras vikten av lärarens arbetssätt och syn i arbetet med genus där jämställdhet och likabehandling är två viktiga begrepp. Dessutom bör genusfrågor uppmärksammas i klassrummet och öppna upp för diskussioner. Slutsatserna som dras av studien är att undersökningsböckerna kan användas i klassrummet om läraren är medveten om att frågor om genus kan uppstå vid läsningen. De frågor som uppstår kan vara ett viktigt underlag för diskussioner och reflektioner.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur barn- och ungdomslitteratur inleds, samt om det finns några specifika parametrar som avgör hur en bok inleds. Undersökningen har gjorts på ett material av åtta stycken barn- och ungdomsböcker for åldrarna 6 år upp till tonår/ungdom, där det air de första 40 meningarna i varje bok som undersökts. Detta har gjorts med hjälp av den systemisk-funktionella grammatikens begrepp processer, som delar in skeenden med hjälp av fyra olika processtyper. Den materiella processen handlar om vad som sker, den mentala processen om vad som upplevs, den verbala processen om vad som sägs och den relationella processen om vad som air. Slutsatsen air att det i barn- och ungdomslitteratur air flest materiella processer, följt av de relationella, mentala och verbala. De parametrar som kan påverka barn- och ungdomslitteraturs inledningar är vilken ålder böckerna riktar sig till. De böckerna för yngre barn hade en tendens att innehålla mer fakta. Det kan också ha att göra med vilken genre de tillhör. De böcker som hade spänning som genre hade fler materiella och mentala processer som antyder på händelser och upplevelser medan de böcker med genre vardag hade fler relationella processer och innehåller mer fakta.

Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers tankar om och arbete med barnlitteratur för att främja barns språkutveckling, då bokläsning oftast är ett kontinuerligt inslag i förskolans vardag och det finns ett relativt stort utbud av barnlitteratur. Metoden för den kvalitativa studien är semistrukturerade intervjuer med nio verksamma pedagoger. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet att barn lär i samspel med pedagoger i en språkmiljö med artefakter. Resultatet och analysen visar att pedagogerna lyfter fram att bokläsning är språkutvecklande för barnen men att det finns flera faktorer som påverkar hur det ter sig i språkmiljön. Slutsatsen är att pedagogernas föreställningar om arbetet med barnlitteratur för att främja barns språkutveckling utgår från läsvila och samtal med barngruppen.

Uppsatsen bidrar med ett sociologiskt perspektiv på avvikelse i två barnböcker från den populära svenska barnboksförfattaren Astrid Lindgren. Arbetet besvarar en frågeställning om hur avvikelse konstrueras i böckerna ”Boken om Pippi Långstrump” och ”Vi på Saltkråkan”. Uppsatsen undersöker med en diskursanalytisk ansats hur karaktärer och beteenden konstrueras som avvikande och hur en avvikelsediskurs formuleras i barnlitteraturen. Resultatet redogör bl a för en avvikelsekonstruktion vari huvudkaraktärer tillskrivs ett mönster av beteende och egenskaper i relation till diskursiva teman som familjesituation, lokalt ursprung och klasstillhörighet. En diskursanalytisk tolkning av avvikelsediskursen visar även hur diskursiv praktik formulerar avvikelse som en positiv kraft i Lindgrens barnlitteratur. I arbetet används diskursanalytisk metodologi och teori av Fairclough och Foucault, samt sociologisk avvikelseteori av Goffman och Becker.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt förskollärare förhåller sig till användandet av barnlitteratur i den dagliga verksamheten. Med en specifik undran på vad och hur, samt vilka syften förskollärare har när de använder litteratur. Fem intervjuer har genomförts med olika förskollärare på fyra olika förskolor. Dessa data har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv på kommunikation (Vygotskij, 1995), samt Lindströms (2008) modell för lärandestrategier. Denna modell innefattar lärande om, i, genom samt med barnlitteraturen, och kunde urskiljas i samtliga intervjupersoners svar. Studiens resultat visade på att lärande med litteraturen var den mest framträdande lärandestrategin, då den innefattade lärarens arbete med att lära barnen vidare kunskaper genom att använda sig av litteraturen som redskap. Lärandet om litteraturen behandlade förskollärarnas kunskaper om barnlitteratur samt vad den kunde ge barngruppen. Lärandet genom barnlitteraturen representerades i undersökningen av vidareutvecklingen som skedde i samband med exempelvis ett temaarbete, då barnen inspirerades av litteraturen att utveckla sitt moraltänk samt sitt lärande om bokstäver. Lärandet i barnlitteraturen blev synligt med hjälp av lärarnas anpassning av miljön på förskolan med syfte att inspirera barnen till läsning.   I studien framkom även att förskollärarna använder sig av barnlitteratur i olika syften vid olika tidpunkter under dagen. De hade alla en mycket positiv inställning till barnlitteratur som inspiration och grund för ett fortsatt lärande, och var medvetna om sin roll som stöttande och medupptäckande under det lärandet som skedde i mötet med litteraturen. Det självklara i att barnen ständigt ska ha tillgång till litteraturen fanns med i samtliga lärares dagliga planering, och samtliga i studien betonade litteraturens del i att skapa inspiration och nyfikenhet hos barnen. Däremot reflekterades det över pedagogernas egen medvetenhet när det kom till att involvera barnlitteraturen i de planerade aktiviteterna. Några fann det enkelt och mer naturligt, medan andra inte var lika medvetna eller endast använde sig av barnlitteratur vid vissa valda tillfällen. Resultatet visade även på vikten av att hitta ”rätt” litteratur för att hålla barnens intresse vid liv, samt att det kan vara väldigt individuellt vad som passar just den barngrupp läraren är ansvarig för – en viktig aspekt för läraren att kunna känna av och arbeta med.

No description available.

Syftet med denna studie är att analysera genusperspektivet i fem utvalda barnböcker om monster och spöken där skildringen av kön inte alltid är uppenbar. För att kunna besvara syftet har några frågeställningar formats: På vilket sätt uttrycks kön hos monster och spöken i de utvalda barnböckerna? Hur framställs bildernas färg och form ur ett genusperspektiv? Hur framställs texten ur ett genusperspektiv? Jag har använt mig av en kvalitativ bildanalys som metod och de teoretiska utgångspunkterna är genusperspektiv och sociokulturellt perspektiv. Litteraturen som har granskats är de fem barnböckerna Monsterbesök, Ingrid och Ivar letar spöken, Monster finns faktiskt! Eller?, Bravo bli modig och Lilla spöket Laban.Resultatet av studien visar att kön framgår i alla granskade barnböcker trots att skildringen av kön inte behöver vara uppenbar. Monstrens och spökenas utseenden och attribut är i de flesta böckerna könstypiska och i vissa fall förstärks detta med hjälp av uttryck som rörelser, miner och kroppsspråk. Den skrivna texten tar upp beskrivande pronomen och namn som även de är lätta att koppla till ett visst kön.

No description available.

This study analyses three children’s books, selected from a list of bestsellers during 2016. The selected books are intended for children aged 6–9 and are categorized as easy reading. The aim of the study is to analyse how girls and boys are portrayed in children’s literature from a gender perspective. With this study we want to bring greater awareness and understanding of gender in children’s literature. When children read, they create new experiences and ideas about the world around them. As a teacher it is therefore important to have gender awareness when choosing books in the classroom. The analyses showed that the books contained not only reproductions of traditional gender patterns but also characters who went against the norms. This result agreed in part with previous research and the prevailing discourses in society.