Vi har i föreliggande studie undersökt hur tillgänglig barnlitteratur från 2010-talet, framställde karaktärers genus. Samt hur förskolepedagoger, i Sverige, positionerade sig till genus med barnlitteraturen som medel. Studien utmanade förskoleverksamhetens positionering till genusarbetet och hur de använde barnlitteratur i sitt arbete med att konstruera en vidgad syn hos barnen till genus och stereotypa könsroller. I en blandning av kvalitativa och kvantitativa metoder genomfördes textanalyser av barnlitteratur och intervjuer på två förskolor i en medelstor stad i Sverige. Resultaten visade att förskolepedagoger var osäkra på hur de skulle använda barnlitteraturen för att vidga barns positioneringar till genus. Osäkerheten ledde till att genusarbetet med barnlitteratur som medel var något som föll bort i verksamheten. I diskussionen framkom kopplingen mellan förskolepedagogernas könsblindhet och det innehåll som barnlitteraturen förmedlade, vilket kan tolkas på flera olika sätt utifrån hur djupgående analys av innehållet som görs. Resultat visade också att flickor var underrepresenterade i barnlitteratur, däremot hade flickor samtidigt ett större utrymme att ha en vidgad könsroll - vilket skapade större förutsättningar för flickor än för pojkar. Utan en planerad strategi för verksamhetens arbete med barnlitteratur, ur ett genusperspektiv, leder det till att förskolans verksamhet reproducerar de könsroller som de ska motverka enligt läroplanen. Utan denna strategi är det risk att förskolepedagoger drabbas av könsblindhet, vilket ytterligare kan försvåra arbetet med barnlitteraturen som medel i verksamhetens genusarbete.