I den här undersökningen har jag undersökt vilken inställning elever har till läsning, hur deras läsvanor ser ut samt vilka bokval eleverna gör på skolbiblioteket när de får välja böcker fritt. För att genomföra min undersökning använde jag mig av två metoder; enkäter med eleverna och en intervju med elevernas svensklärare. Undersökningen bygger teoretiskt på tidigare forskning om läsvanor, läsattityder, läsning och litteraturdidaktik. Resultatet visar att eleverna över lag har en positiv inställning till läsning samt att de läser relativt mycket både i skolan och på sin fritid. Därtill visar resultatet att eleverna föredrar fritidsläsning framför skolläsning, något som även de flesta tidigare undersökningar av läsning pekar på. En orsak tycks vara att eleverna föredrar att välja vad de ska läsa själva, samt att de vill läsa utan tidspress. Lärarens syn på elevernas inställning till läsning och hur deras läsvanor ser ut är relativt överensstämmande med vad eleverna själva säger. När eleverna själva väljer böcker på skolbiblioteket väljer de främst böcker som de har hört talas om tidigare, antingen från kompisar och/eller familjemedlemmar. Även bokomslaget och/eller texten på baksidan av boken är avgörande för elevernas bokval.

Syftet med denna studie är att ta reda på om flickor och pojkar i böckerna skildras enligt stereotypiska könsroller. Genom en enkät fick vi fram de fyra mest populära böckerna enligt några flickor och pojkar i årskurs 4. En intervju genomfördes även för att få en bakgrund till bokvalet. De böcker som var populärast och som vi har analyserat är Rum 213, Harry Potter och hemligheternas kammare, Dagbok för alla mina fans – Gregs bravader och Pax 2 – Grimmen. Samtliga böcker visar på karaktärer med både kvinnliga och manliga egenskaper. Gemensamt för de böcker som pojkarna valde, Gregs bravader och Grimmen, är att det är manliga huvudroller med mestadels manliga egenskaper. Böckerna valdes för att pojkarna blivit rekommenderade dessa böcker av sina kompisar. Böckerna som flickorna valde, Rum 213 och Harry Potter och hemligheternas kammare, hade både kvinnliga och manliga huvudroller och karaktärerna i böckerna var till största del inte stereotypiska. Vår tolkning av detta är att, precis som Hirdman (1988) säger, män och pojkar har svårare att ta sig ur normer då de representerar en och därför väljer "typiska pojkböcker".

I denna studie undersöks och presenteras hur skönlitteratur används i undervisningen. Forskningsstudiens syfte är att undersökning verksamma lärare i F-3 och deras föreställningar kring användningen av skönlitteratur i undervisningen, med fokus på högläsningen. För att ta reda på hur lärarna använder skönlitteratur i undervisningen har två frågeställningar formulerats: Hur är lärarnas föreställningar kring skönlitteratur i undervisning? Vad är syftet med skönlitterär högläsning i undervisningen? Studien presenterar delar av kursplanen i svenska ämnet och de mål som eleverna ska uppnå i årkurs tre. Därefter presenteras skönlitteraturens påverkan i språkutveckling, kopplad till forskning och litteratur. Studien är en kvalitativ studie där forskningsstudien har genomförts på ett abduktivt sätt. I studiens metodavsnitt har intervjuer med olika lärare genomfört. Intervjuerna är empirin som resultaten och diskussionen är baserad på. Samtliga respondenter i forskningsstudien använder sig av någon form av skönlitteratur i klassrummet och är medvetna om att det kan bidra till elevernas språkutveckling. Däremot är syftet varierande hos respondenterna. Sedan presenteras lärarnas olika arbetssätt och hur valet av skönlitteratur påverkar elevernas språkutveckling i undervisningen. Därefter presenteras resultatet där respondenternas svar har placerat in i olika kategorier. De kategorierna är användning av skönlitteratur, högläsning och bokval, i dessa tre huvudkategorier finns det underrubriker upptill. Avslutningsvis diskuteras och analyseras empirin samt att slutsatsen av forskningsstudiens undersökning presenteras. Slutsatsen visar på att samtliga lärare har syfte och mål med skönlitterära undervisningen men att de har olika arbetssätt som resulterar till hur mycket de använder skönlitteraturen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i den tidiga skolåldern kan arbeta med att utveckla läsmotivation samt elevers attityd till läsning. Detta grundar sig i den bristande läsmotivationen hos elever enligt resultatet i den senaste PIRLS-studien. Vi har utgått från två frågeställningar: Hur ser elevers attityder till läsning ut? samt Vilken betydelse har lärare för utvecklandet av elevers läsmotivation?. Den sociokulturella teorin, som grundas i social interaktion, ligger till grund för studien. De centrala teoretiska begrepp som studien utgår från är motivation, såsom inreoch yttre motivation. Den kvalitativa forskningsmetoden, semistrukturerad intervju, har använts för att besvara forskningsfrågorna. Informanterna består av 16 elever och fem lärare från fyra olika skolor i södra Sverige. Det empiriska materialet har tematiserats och resulterat i lärares, respektive elevers synsätt på läsning och läsmotivation. Resultatet av studien visar att elever tycker att läsning är viktigt och lätt. Vi finnerdock att majoriteten inte känner inre motivation till läsning. Ungefär hälften av eleverna läser självmant på fritiden. Utifrån lärares perspektiv visas en enighet om att legitimera läsning för eleverna. Engagemang och uppmuntran är av stor vikt för elevers motivation och självkänsla. Merparten lärare och elever är eniga om att högläsning och textsamtal är motivationshöjande. Även val av bok har visat sig ha stor betydelse för läsmotivationen.

I läroplanen står det framskrivet att elever ska ges möjlighet att läsa, analysera och resonera om skönlitterära verk i olika genrer. Detta gör det angeläget att undersöka hur verksamma F-3 lärare agerar och förbereder inför högläsning. Mot den bakgrunden är syftet med studien att undersöka F-3 lärares val av skönlitterära verk för högläsning och om faktorer som ålder, kön och arbetslivserfarenheter påverkar dessa val. Den metod som använts i studien är en webbaserad enkät som verksamma F-3 lärare har fått besvarat. För att kunna analysera det insamlade materialet har studien använt två olika analysmetoder, tematisk analys och en analys med hjälp av Microsoft forms och SPSS. Studiens resultat visar att de främsta bakomliggande faktorerna som påverkar verksamma F-3 lärares val av böcker är elevers intressen med stöd i miljö, struktur och ämneskopplingar. Statistiken visar även att det finns ett signifikant samband mellan ålder och erfarenhet gentemot vilken genre informanterna väljer. Studien har kommit fram till att det finns flera faktorer som kan påverka F-3 lärares val. Studien visar att ålder och erfarenhet påverkar vilken genre verksamma F-3 lärare väljer men även vilka faktorer dessa lärare anser är viktiga när de väljer högläsningsbok. / In the curriculum it is stipulated that students should be given the opportunity to read, analyze and reason about works of fiction in different genres. This makes it important to investigate how operative F-3 teachers act and prepare for reading aloud. Against this background, the purpose of the study is to investigate F-3 teachers' choice of fiction works for reading aloud and if factors like age, gender or work experience affect these choices. The method used in the study is a web-based survey that operative F-3 teachers have been asked to answer. In order to analyze the collected material, the study has used two different analysis methods, thematic analysis and data analysis using Microsoft forms and SPSS. The results of the study show that the main underlying factors that influence operative F-3 teachers' choice of books are students' interests with support in environment, structure and subject connections. The statistics also show that there is a significant relationship between age and experience in relation to the genre the informants choose. The study has concluded that there are several factors that can influence F-3 teachers' choices. The study shows that age and experience influence which genre active F-3 teachers choose, but also which factors these teachers consider important when choosing a read-aloud book.

Syftet med den här studien är att undersöka hur tre lärare i årskurs 1 arbetar med läsmotivation. Vidare är syftet att undersöka om pojkar och flickor motiveras till läsning på samma sätt. Läsförmåga är en förutsättning för att kunna leva och verka i ett samhälle, eftersom läsning är centralt i människors liv. Det framgår dock av PIRLSresultat från 2016 att flickor presterar bättre än pojkar när det kommer till läsning. Jag vill därför undersöka hur lärare motiverar elever till läsning. Den här studien baseras på tre observationer och tre intervjuer med yrkesverksamma lärare. Observationerna dokumenteras i observationsscheman utifrån bestämda händelser, och intervjuerna spelas in och transkriberas. Resultatet visar att flickor och pojkar generellt inte motiveras till läslust på samma sätt. Det som motiverar elever till läsning är individuellt och beror inte på kön. Elever motiveras till läsning genom att lärare bland annat förklarar nyttan av att kunna läsa samt genom att eleverna själva får välja böcker.

Syftet med studien var att undersöka vad klasslärare som arbetar i årskurs F–3 anser påverkar elevers läsmotivation samt hur de uppfattar att skönlitterära bokval och arbetsmetoder påverkar elevernas läsmotivation och läsutveckling. Bakgrundsavsnittet inleds med en redogörelse för hur inre och yttre motivation samt hur bokval och arbetsmetoder påverkar elevernas läsmotivation och läsutveckling. Studien har sin teoretiska utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet på lärande samt den motivationsbaserade teorin Self-determination theory. Datan har samlats in med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex olika klasslärare. Intervjuerna spelades in till ljudfiler för att sedan transkriberas och sammanfattas med de olika steg som ingår i en innehållsanalys. Resultatet som framkommit visar att de tillfrågade klasslärarna i enlighet med den tidigare forskning som bearbetats anser att läsmotivation kan öka elevers läsutveckling. Eftersom motivation inte är beständigt tycks det anses viktigt att klasslärarna alltid utgår från eleverna och deras intressen och erfarenheter vid arbete med skönlitteratur för att läsmotivationen ska bibehållas. Resultatet visar även att klasslärarna i enhet med tidigare forskning anser att tid är avgörande för att eleverna ska utveckla sin läsmotivation till den grad att de så småningom ska kunna bli en del av vårt kunskapssamhälle. / The purpose of the study was to investigate what classroom teachers working in grades F–3 consider affecting pupils’ reading motivation and how they perceive that fictional book choices and working methods affect pupils’ reading motivation and reading development. The background section begins with a description of how intrinsic and extrinsic motivation as well as how choosing fiction and teaching methods affects the pupils’ reading motivation and reading development. The study has its theoretical starting point in the sociocultural perspective and in the Self-determination theory. The data of the study has been gathered through qualitative semi-structured interviews with six different primary school teachers. The interviews were recorded as audio files to be transcribed and then be summarised with the different steps by the analysis method. The result shows that, in accordance with the previous research, the asked classroom teachers believe that reading motivation can increase pupils’ reading development. Since motivation is not constant, it is important that the primary school teachers always has the students interests and experiences in mind while working with fiction in order to maintain reading motivation. The result also shows that the classroom teachers as well as previous research think that time is crucial for the pupils to develop their reading motivation to the extent that they eventually can become part of our knowledge society.

Denna studie har som syfte att belysa olika sätt genom vilka läsare kan skapa en potentiell anknytning till skönlitteratur. I fokus ligger den estetiska och förtrollande upplevelse som litterära verk kan erbjuda när läsningen går bortom det analytiska målet, vilket dominerar styrdokumentens syn på litteraturens användning i skolans klassrum. Genom att lyfta fram lärpotentialen i och värdet av den estetiska läsningen syftar studien också till att bidra med nya perspektiv på elevers läsning samt lärares litteraturval i svenskundervisningen. Undersökningen av skönlitteraturens möjligheter utgår från Rita Felskis (2020) teori om estetisk anknytning som grundar sig i tre olika meningsskapande grenar: instämning, identifikation och tolkning. För att uppnå studiens syften tillämpas en kvalitativ innehållsanalys med kompletterande inslag av närläsning som en metod för att granska både innehållsliga respektive narratologiska aspekter av ett urval skönlitterärt material. Urvalet, som ska vara lämpligt för barn och unga, baseras på materialets potential att stimulera läsarens fantasi och kreativa tänkande, och består av två noveller och en roman, varav båda tillhör fantasygenren. De tre litterära verkens narrativa element analyseras utifrån deras möjligheter att för läsaren forma en potentiell estetisk anknytning till materialet, med avstamp i Felskis teori. Resultatet visar hur instämning, identifikation och tolkning kan ske i läsningen bland annat genom litteraturens centrala teman, såsom naturen och människan, krig och flykt, och magi och fantastik. Den potential för estetisk anknytning som den utvalda skönlitteraturen ger upphov till yttrar sig även i materialets förmåga att väcka känslor och bidra till att läsaren får nya insikter om sig själv och sin omvärld. Att dessutom i sin tolkning kunna reflektera över innehållet och känna igen delar av sig själv i den fiktiva världen och dess karaktärer kan ytterligare förstärka läsupplevelsen och, på så sätt, leda till att en estetisk anknytning skapas till materialet. Genom en djupare förståelse av lärpotentialen i och det didaktiska värdet av elevers estetiska läsning, kan lärare vidga sina val av böcker i litteraturundervisningen för att bättre spegla elevernas intressen och behov, och samtidigt lyfta fram konstens egenvärde och därmed visa för eleverna den sköna litteraturens möjligheter.

Denna kvalitativa studie syftar till att utöka kunskapen om hur lågstadielärare kan använda högläsning för att stimulera språkutvecklingen hos elever med svenska som andraspråk. Detta görs genom att undersöka hur åtta lärare i lågstadiet arbetar med andraspråksperspektivet i högläsning. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade personliga intervjuer. Resultaten från denna studie visade att lärare använder högläsning på olika sätt och i olika omfattning men att samtliga tillämpar det någon gång. De flesta lärarna anser att det är viktigt med bildstöd och att förklara ord och meningar. Många menade dessutom att samtal kring det lästa är av stor vikt när det kommer till högläsning och att val av bok spelar stor roll. Vid val av bok bör läraren hitta på såväl innehåll som språklig nivå och boken får gärna knyta an till elevernas bakgrunder. / This qualitative study aims to expand knowledge about how primary school teachers can use read-aloud to stimulate the language development of students with Swedish as a second language by investigating how eight primary school teachers include a second language perspective in read-aloud activities. Data for this study was gathered using semi-structured personal interviews. The results revealed that teachers employ read-aloud practices in various ways and to varying degrees, but all of them incorporate it at some point. The majority of teachers consider visual support and explaining words and sentences to be important. Furthermore, they also emphasized the significance of discussions about the language and the content of the reading material. They highlighted that the choice of read-aloud books plays a pivotal role and both the content and the linguistic level of the book should be considered. It is also beneficial for the chosen book to be culturally relevant and resonate with the students' backgrounds.

The aim of the study is to investigate what pupils in grade 1 think about reading aloud, reading alone, the selection of books, and the significance of reading. A subsidiary aimwas to examine the relation between the pupils’ experiences of reading in the home andtheir ability to discuss a text they have read. A sidetrack in the study aimed to see whether the pupils’ experiences of reading in the home affected their outlook on readingin general. The empirical material is linked in the discussion to earlier research on topics such as learning to read and the significance of reading aloud. The discussion also establishes a parallel to theories of literary envisionment. The methods for thestudy were observation of a book conversation and group interviews with four pupils who had taken part in that conversation. The selection of informants was based on their actions during the book conversation, which led to the selection of two pupils who wereperceived as being more active and two who were less active. The study shows that the informants have a positive attitude both to reading aloud and to reading alone, and three of four prefer reading on their own. In the choice of books it is clear that the pictures are very significant for the pupils. All the pupils say that reading is important and three of the interviewed pupils link the significance of reading to jobs and school, while the fourth drew a parallel to the importance of reading in everyday life.