The purpose of the study is to compile previous research on students' reading habits in terms of fiction and teachers' working methods to develop students' interest in reading. This was done from a teacher perspective. The questions we started from in this literature study were what previous research said about students' interest in reading and according to previous research, what working methods can teachers use to increase students' desire to read? This is a literature study based on other researchers' results that are presented and clarified, but also the approach in the selection of the literature. A systematic literature study must include complete studies that are of good quality and that form the basis for various conclusions. This section also takes a stand on the method selection and data collection, but also its implementation, analysis methods and ethical considerations.The results of this study have shown that identification and the social interaction in fiction are two decisive factors for young people's interest in reading and desire to read in general and not just for students. It is possible to summarize which different working methods can increase students' desire to read. These consist of the teacher's commitment, deep reading, reading comprehension, discussion and variation of material for different students.

Syftet med denna studie är att synliggöra på vilket sätt lärare arbetar för att väcka elevernas läslust i och utanför skolan.  För att uppnå studiens syfte har två frågeställningar skapats. Dessa lyder ”I vilken utsträckning och på vilket sätt arbetar lärare för att främja elevernas intresse för läsning?” och ”Vilka utmaningar och möjligheter ser lärarna för elevernas läsutveckling i relation till läslust?”    För att samla in data till denna studie användes en kvalitativ datainsamlingsmetod eftersom det skulle samlas in information som beskriver lärarnas upplevelser, tillvägagångssätt och föreställningar. Observationer av verkligheten har således inte genomförts, men lärarna har fått dela sina upplevelser och sin verklighet kring ämnet, vilket förhoppningsvis leder närmare en förklaring till elevernas dalande läslust.    Av resultaten framkom det att elever är mer motiverade att läsa när läsuppgifterna och aktiviteterna är relevanta för deras liv, när de har tillgång till ett brett utbud av läsmaterial, när de har stora möjligheter att engagera sig i varaktig läsning och när de har möjligheter att göra val om vad de läser och hur de engagerar sig i och slutför läskunnighetsuppgifter. Resultaten påvisade även att elever är mer motiverade att läsa när de har möjligheter att socialt interagera med andra om texten de läser, när de har möjligheter att lyckas med utmanande texter och när incitament i klassrummet återspeglar värdet och vikten av att läsa. För att besvara frågeställningarna tog jag hjälp av en didaktisk-metodisk handlingskompetens avseende hur lärare skapar motivation att läsa hos sina eleverna och Gambrells (2011) sju principer om hur lärare arbetar för att främja elevernas lust till att läsa. / The purpose of this study is to make visible in what way and why teachers work to arouse students' desire to read in and out of school. To achieve the purpose of the study, two issues have been created. These read "To what extent and in what way do teachers work to promote students' interest in reading?" and "What challenges and opportunities do teachers see for students' reading development about the desire to read?" To collect data for this study, a qualitative data collection method was used because it would collect information that describes the teachers' experiences, approaches, and ideas. Observations of reality have thus not been carried out, but the teachers have had to share their experiences and their reality on the subject, which hopefully leads to a closer explanation for the students' declining desire to read.  The results showed that students are more motivated to read when the reading tasks and activities are relevant to their lives, when they have access to a wide range of reading materials, when they have great opportunities to engage in lasting reading and when they have opportunities to do choices about what they read and how they engage in and complete literacy tasks. The results also showed that students are more motivated to read when they have the opportunity to socially interact with others about the text they read, when they have the opportunity to succeed with challenging texts, and when incentives in the classroom reflect the value and importance of reading. To answer the questions, I took the help of a didactic-methodological action competence regarding how teachers create motivation to read in their students and Gambrell's (2011) seven principles on how teachers work to promote students' desire to read.

The purpose of this study is to survey how teachers work with reading to motivate students to raise an interest. The aim of this study is to find answers on which elements can affect students reading habits, in which ways teachers can operate to make reading education motivating and how we can operate to build an interest and a desire to read among the students. The survey has been defined to operative teachers in Karlstad kommun and students in the ages 9- 10. To implement this study both qualitative observations and qualitative interviews have occurred. Three teachers have been interviewed and their classes has been observed. The result of this study shows that, a varying education is beneficial and promotes motivation and interest amongst the students. All teachers illustrate how important reading education is and puts much effort in presenting the students a continuous instruction in reading. / Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med läsning för att motivera elever att bygga ett intresse. Studiens avsikt är att få svar på vilka faktorer som kan påverka elevernas läsning, på vilka sätt som pedagoger kan arbeta för att göra läsundervisningen motiverande samt för att bygga ett intresse och en läslust hos eleverna. Studien har centrerats till verksamma pedagoger i Karlstad kommun samt elever i åldrarna 9–10 år. För att genomföra denna studie har kvalitativa observationer samt intervjuer genomförts. Tre pedagoger har blivit intervjuade och deras klasser har observerats. Resultatet av studien visar hur varierande arbetssätt främjar motivation och intresse hos eleverna. Samtliga deltagande lärare belyser hur viktigt läsundervisning är och lägger stor vikt vid att ge eleverna en kontinuerlig undervisning kring läsning.

The purpose of the degree project is to investigate how the teacher adapts the teaching and relates to pupils who have no reading motivation, especially those who have reading difficulties. In order to answer this question, I have chosen to do a qualitative interview study. In the study, four active teachers participated. The purpose of the study is to examine what they have experienced and learned during their employment as teachers. For pupils with reading difficulties to be able to access the literature, all the interviewed teachers think the pupils may need different aids, for example audiobooks. All the interviewed teachers agree that the pupils need to read things they are interested in and that the book is at the right level so that the reading does not become burdensome. It is important that the pupils get a positive attitude of reading. Most of the interviewed teachers discuss the importance of pupils seeing the teacher read in a motivating way. The teacher should make reading aloud fun by asking many questions, discussing various dilemmas, and talking about the pictures. / Examensarbetets syfte är att undersöka hur läraren anpassar undervisningen och förhåller sig till elever som inte har någon läsmotivation, i synnerhet de som har lässvårigheter. För att svara på denna frågeställning har jag valt att göra en kvalitativ intervjustudie. I studien har fyra verksamma lärare deltagit. Målet med studien är att undersöka vad de har upplevt och lärt sig under sin anställning som lärare. För att elever med lässvårigheter ska kunna ta del av litteraturen tycker de samtliga intervjuade lärarna att eleverna kan behöva olika hjälpmedel, till exempel inläst material. Alla de intervjuade lärarna är även överens om att eleverna behöver läsa sådant som de är intresserade av och att boken är i rätt nivå för att läsningen inte ska bli betungande. Det är av stor vikt att eleverna får en positiv attityd till läsning. Lärarna i studien diskuterar vikten av att eleverna ska se läraren läsa på ett lustfyllt sätt. Läraren ska göra högläsningen lustfylld genom att ställa många frågor, diskutera olika dilemman och prata om bilderna.

The aim of this study is to find out how middle school teachers, who works in central Stockholm, work with fiction in the Swedish subject to promote the pupils’ motivation in reading fiction and what kind of materials they use to do so. This means that the study aims to investigate the teachers' perspectives in the work of promoting motivation for reading fiction. The methods used to collect material is semi-structured interviews and observations. The material in this study is collected from three teachers. The study is based on the socio-cultural perspective and the motivation theory.  The result shows that the teachers is aware of the importance to practice reading, therefore they all inform and talk to the pupils about it. The teachers perform their work in different ways, but they mostly use the same methods in teaching to increase pupils reading motivation. An example that shows the similarities and differences between the teachers is that the teachers seek support from the school librarian, but different amount of support, so that the librarian can help them find books and shape or plan teaching in a way that promotes motivation and the desire to read.   All three teachers use technical aids to access materials or the materials they have created in preparation for the lessons. However, the focus is not on the technical material itself but on the content that the teachers create by using the technical materials.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om mellanstadielärare och skolbibliotekariers uppfattningar om läslust och på vilka sätt den kan stimuleras genom undervisning och annat läsfrämjande arbete, samt vilken betydelse lärare och skolbibliotekarier har för elevernas läslust. Studien bygger på tre lärares och två skolbibliotekariers uppfattningar varvid en kvalitativ metod och en fenomenografisk metodansats har använts. Datainsamlingen har genomförts i form av tematiska semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i det sociokulturella perspektivets syn på lärande som genomsyrar studiens samtliga delar med undantag från dataanalysen, vilken genomfört utifrån en fenomenografisk analysmodell. Resultatet visar att det finns ett antal faktorer som anses vara fördelaktiga i det läsfrämjande arbetet. Exempelvis framhåller lärarna att det är viktigt att vara insatt i elevernas läsning och påvisa ett eget intresse för böcker och läsning. Ytterligare anses det egna valet av litteratur och möjligheten till schemalagd läsning i skolan ha positiva effekter på elevernas läslust. Högläsning, social interaktion, läsförståelse och en god läsförmåga betraktas också som gynnsamma faktorer. Skolbibliotekarierna konstaterar att ett inbjudande skolbibliotek där böcker frontas och synliggörs är viktigt för att eleverna ska kunna finna böcker av intresse. Vidare framhålls att ett gediget utbud av ny och aktuell litteratur tenderar att stimulera elevernas läslust. Dessutom anser de att en personlig relation till eleverna är en förutsättning för att sedermera kunna guida och vägleda dem i sina litterära val. Bokprat lyfts fram som en viktig läsfrämjande insats med syfte att inspirera och stimulera eleverna till läsning. Avslutningsvis menar skolbibliotekarierna att lästävlingar, läsutmaningar, bibliotekraster och bokcirklar är ytterligare tillvägagångsätt för att stimulera elevernas läslust. Nyckelord: Inre motivation, lärare, läslust, samarbete, skolbibliotekarier, undervisning / The purpose of the study is to contribute knowledge about how teachers and school librarians, both individually and in interaction, can stimulate students' desire to read. The study is based on the views of three teachers and two school librarians, using a qualitative method and a phenomenographic method approach. The data collection has been carried out in the form of thematic semi-structured interviews. The study's theoretical starting point is based on the socio-cultural perspective's view of learning that permeates all parts of the study with the exception of the data analysis, which was carried out on the basis of a phenomenographic analysis model. The results show that there are a number of factors that are considered to be beneficial in the reading promotion work. For example, teachers emphasize that it is important to be familiar with students' reading and demonstrate their own interest in books and reading. Furthermore, one's own choice of literature and the possibility of scheduled reading in school are considered to have positive effects on students' desire to read. Reading aloud, social interaction, reading comprehension and a good reading ability are also considered favorable factors. The school librarians state that an inviting school library where books are fronted and made visible is important for the students to be able to find books of interest. Additionally, it is emphasized that a solid range of new and current literature tends to stimulate students' desire to read. In addition, they believe that a personal relationship with the students is a prerequisite for later being able to guide and guide them in their literary choices. Book talk is highlighted as an important reading promotion effort with the aim of inspiring and stimulating students to read. In conclusion, the school librarians believe that reading competitions, reading challenges, library breaks and book circles are further approaches to stimulate students' desire to read. Keywords: Collaboration, desire to read, intrinsic motivation, school librarian, teacher, teaching.

I kursplanen i svenska nämns det hur lärare ska bedriva en undervisning där elever ska få ta del av olika typer av skönlitteratur och lära sig analysera och diskutera (Skolverket, 2022a). Forskning nämner hur elever lär sig bäst i gemensamma sammanhang, exempelvis högläsning där elever genom en diskussion kan ta del av varandras erfarenheter och lära sig av varandra (Jönsson, 2007). Skönlitteratur bidrar även till att elever får lära sig att tolka texter och skapa sig egna uppfattningar (Norberg & Hjalmarsson, 2022).  Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare som är verksamma inom förskoleklass till årskurs tre använder skönlitteratur i sin undervisning. Studien ska även undersöka lärares uppfattning om hur elevers språkutveckling påverkas av skönlitteratur och hur skönlitteraturen kan påverka elevers läsmotivation. Studiens syfte kommer att uppnås med följande frågeställningar: Hur beskriver lärare deras arbete med skönlitteratur i svenskundervisningen? Hur beskriver lärare sin uppfattning om hur skönlitteratur påverkar elevers språkutveckling?  Hur uppfattar lärare att undervisningen med skönlitteratur påverkar elevers läslust? Denna studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärandet sker i det sociala. Studien har använt sig av den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer. Det var fem lärare som deltog i studien. Resultatet av studien visar att läraren använder skönlitteratur genom olika arbetssätt som högläsning, parläsning och egen läsning samt läsförståelse. Elevernas språkutveckling sker genom ord-och meningsutveckling samt att det sker i ett socialt sammanhang. Genom att lärare visar ett intresse för läsning, använda sig av böcker som speglar elevernas eget intresse samt att böcker är tillgängligt för eleverna, kan lärare påverka elevers läslust. / The Swedish curriculum mentions how teacher should conduct instruction where students will be exposed to various types of fiction literature and learn to analyze and discuss (Skolverket, 2022a). Research highlights that students learn best in communal settings, such as read-aloud sessions, through discussions, students can share their experiences and learn from each other (Jönsson, 2007). Fiction literature also contributes to students learning how to interpret texts and form their own opinions (Norberg & Hjalmarsson, 2022). The purpose of this study is to examine how teachers working with preschool to third-grade students use fiction literature in their teaching. The study will also investigate teachers' perceptions of how students' language development is influenced by fiction literature and how fiction literature can impact students' reading motivation. The study's objectives will be achieved through the following research questions: How do teachers describe their work with fiction literature in Swedish instruction? How do teachers describe their perception of how fiction literature affects students' language development? How do teachers perceive that teaching with fiction literature influences students' enthusiasm for reading? This study is grounded in a sociocultural perspective where learning occurs within a social context. The study utilized the qualitative method of semi-structured interviews. Five teachers participated in the study. The study's results reveal that teachers use fiction literature through various approaches such as read-aloud sessions, paired reading, individual reading, and reading comprehension activities. Students' language development takes place through vocabulary and sentence development, within a social context. By demonstrating an interest in reading, utilizing books that reflect students' interests, and making books accessible to students, teachers can influence students' reading motivation.

Syftet med den här studien är att undersöka hur tre lärare i årskurs 1 arbetar med läsmotivation. Vidare är syftet att undersöka om pojkar och flickor motiveras till läsning på samma sätt. Läsförmåga är en förutsättning för att kunna leva och verka i ett samhälle, eftersom läsning är centralt i människors liv. Det framgår dock av PIRLSresultat från 2016 att flickor presterar bättre än pojkar när det kommer till läsning. Jag vill därför undersöka hur lärare motiverar elever till läsning. Den här studien baseras på tre observationer och tre intervjuer med yrkesverksamma lärare. Observationerna dokumenteras i observationsscheman utifrån bestämda händelser, och intervjuerna spelas in och transkriberas. Resultatet visar att flickor och pojkar generellt inte motiveras till läslust på samma sätt. Det som motiverar elever till läsning är individuellt och beror inte på kön. Elever motiveras till läsning genom att lärare bland annat förklarar nyttan av att kunna läsa samt genom att eleverna själva får välja böcker.

Detta arbete undersöker hur lärare kan uppmuntra läslust för skönlitteratur hos gymnasieelever. Mer specifikt är målet med detta arbete att undersöka vad forskningen säger om hur lärare kan främja läslust för skönlitteratur hos gymnasieelever, men också hur lärare kan forma och leda undervisningen för att främja elevernas läslust. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie av befintlig forskning. Resultaten visar att det finns många sätt som en lärare kan uppmuntra lusten att läsa. Genom att använda en lämplig ledarstil, delta i litterära samtal, välja litteratur efter elevernas intressen och läsförmåga, utveckla elevernas självbild och vara en litterär förebild, en lärare kan uppmuntra önskan att läsa i gymnasieelever. / This essay examines how teachers can encourage the desire to read fiction in high school students. More specifically, the goal of this essay is to examine what research says about how teachers can encourage the desire to read fiction, but also how teachers can shape and lead education to encourage the desire to read fiction. The method used is a systematic literature study of existing research. The results show that there are many ways that a teacher can encourage the desire to read. By using a suitable leadership style, participating in literary conversations, choosing literature according to students’ interests and reading abilities, developing students’ self-image and being a literary role model, a teacher can encourage the desire to read in high school students.

Att erbjuda valmöjligheter är en metod som lärare ibland använder i hopp om att förbättra elevers resultat och engagemang. Tidigare undersökningar avseende effekten av val vid läsning har resulterat i ett blandat utfall. De har visat att val har en negativ eller neutral effekt på läsförståelse och neutral eller positiv effekt på lust, motivation och intresse. Alla dessa studier är dock utförda i klassrumsmiljö i den fysiska världen men så ser inte längre verkligheten ut. Allt mer undervisning bedrivs på distans med hjälp av digitala lärplattformar och andra verktyg. Frågan är dock om effekten av val är densamma i digital miljö som fysisk. Vi har i denna studie utforskat effekten av val med avseende läsförståelse, lust, motivation, självskattad läsförståelse och intresse i en digital webbmiljö i hopp om att resultatet ska bidra med kunskap som kan användas av pedagoger som bedriver undervisning på distans. Studiens resultat beräknades genom poäng på ett flervalstest och självskattning. Vi lyckades inte säkerställa några resultat avseende effekten av val på lust, motivation och självskattad läsförståelse men fann att val inte har någon effekt på läsförståelse och en positiv effekt på intresse för ämnet. / To provide options for how students can study a certain subject is a strategy teachers sometimes use in hope of increasing engagement and performance in reading tasks. Previous studies conducted on the effects of choices before reading has produced mixed results. It has shown that choice has a negative or neutral effect on reading comprehension whilst having a neutral or positive effect on the desi- re to read, motivation, and topic interest. All previous studies were performed in classrooms or similar environments but the world of education is changing. All the more education is being conducted online, through digital teaching platforms or other tools. The question we are treating in this study is whether choice has the same effect in a digital environment as in a physical environment. We have focused on the effect choice has on: reading comprehension, desire to read, motivation, self-evaluated reading comprehension and interest in digital web environment. This with the hope that the results can later be used by educators that conduct education on distance. The results were calculated by points scored on multiple- choice questions and self-evaluation. We were unable to find any results for effect on: the desire to read, motivation, or self-evaluated reading comprehension, but our findings showed that choice does not affect reading comprehension has a positive effect on the general interest of the subject.