Högläsning kan bidra med många fördelar som gynnar barns språkutveckling och fantasi. Trots detta har högläsning för barn minskat. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur förskollärare arbetar med högläsning i förskolan. Genom en kvalitativ forskningsansats framkom resultat som bland annat visar att förskollärare är medvetna om vikten av högläsning och när de planerar för och väljer bok till sin högläsning gör de detta utifrån ett specifikt undervisningssyfte. Förskollärare eftersträvar ett interaktivt förhållningssätt för att göra barnen delaktiga vid högläsningssituationen. Vidare betrakta de digitala hjälpmedel som ett komplement till traditionell högläsning. Avslutningsvis presenteras utmaningar som förskollärarna nämner under högläsningssituationen. Studiens slutsats är att den didaktiska planeringen för högläsning i förskolan sker i olika stor utsträckning och förskollärares olika förhållningssätt påverkar barnens möjlighet till delaktighet vid högläsning. Vidare finns det många utmaningar som försvårar högläsningssituationen där bland annat digitala hjälpmedel betraktas som ett underlättande komplement.

Med hjälp av skönlitteratur har ämnet svenska möjlighet att fungera som en del av det demokratiska uppdraget i skolan för att uppfylla alla elevers rättighet att utveckla en stark språklig identitet i och genom allt lärande i skolan. Detta styrker undersökningens syfte att öka förståelsen för hur lärare i årskurs F–3 väljer högläsningsböcker, och hur de då förhåller sig till mångfald och normkritik. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer, där även bibliotekarier har intervjuats, eftersom all personal på skolan ska stödja elevernas läsutveckling vilket därmed inkluderar lärare och skolbibliotekarier. De besvarade forskningsfrågorna i undersökningen är: (1) Vilka faktorer påverkar lärares bokval? (2) Hur samarbetar lärare med andra när de gör val av högläsningsböcker och vilken stöttning kan de få i detta? (3) Arbetar lärare med att främja mångfald och normkritik i undervisningen, och i så fall hur? Resultatet visar att lärare gör både medvetna och omedvetna bokval, vilka påverkas av bokutbud och lärarens egna kunskaper. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning om yttre och inre ramar för lärares bokval, läslust, bibliotekssamverkan och autentiska skildringar i barnlitteratur. Slutsatsen är att lärare behöver reflektionstid för att göra medvetna bokval, representerade av ett brett och varierat utbud. Om högläsningsböckerna innehåller bredd och variation ökar sannolikheten att alla elever får möjlighet till igenkänning och perspektivtagande, vilket är en del av arbetet för att främja mångfald och normkritik.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i förskoleklass arbetar med högläsning som metod. Mer specifikt ärva syftet att undersöka hur detta arbete går till före, under och efter högläsningen, samt hur stor andel av lärarna som anger att de förhåller sig medvetet till de didaktiska aspekterna av högläsning. Syftet preciserades genom följande frågeställningar: Hur stor andel av lärare i förskoleklass anger att de gör medvetna val kring vad de läser för eleverna, varför de läser just det valda stoffet och hur högläsningen ska gå till?, Vilket syfte har högläsningen i förskoleklass? och Hur medvetet arbetar lärare i förskoleklass med högläsning som metod? För att undersöka detta användes enkät som datainsamlingsmetod. Enkäten skickades ut till verksamma lärare i förskoleklass, och lades ut i Facebook forum. 135 respondenter svarade på enkäten. Resultatet blev att högläsningen arbetades med på olika sätt, och syftet var olika. Alla respondenter var dock överens om att högläsningen hade ett syfte. Vad syftet var såg dock olika ut. Största delen av respondenterna arbetade med högläsning med syfte i att utveckla elevernas språkkunskaper. Respondenterna svarade också att faktorer, så som för stora elevgrupper och tidsbrist gjorde att de inte kunde genomföra högläsningen på de sätt de ville. Slutsatsen blev därför att arbetet med högläsning som metod med syfte i att utveckla elevernas språkkunskaper såg olika ut och att syftet var olika. Att högläsningen dock bidrar med mycket i elevernas språkutveckling, speciellt i utvecklingen av deras ordförråd är också tydligt genom denna studie. Högläsningen är alltså ingen som bör användas för att lugna ner och roa elever, om lärare vill få ut de språkutvecklande möjligheterna som högläsningen ger. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16</p>

Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för lärares val av skönlitteratur i undervisningen. För att uppfylla vårt syfte formulerade vi två frågeställningar gällande lärares motivering av skönlitteratur samt de urvalskriterier som ligger till grund för lärares skönlitterära bokval. Undersökningen tar utgångspunkt i Charles Sarlands (1991) urvalsmodell för kategorisering av lärares val av litteratur och genomförs med kvalitativa intervjuer samt en enkätstudie i liten skala. Vår undersökning är gjord under såväl tids- som urvalsbegränsningar och innefattar svar från 19 stycken verksamma lärare. Därmed kan vårt resultat inte generaliseras. Vi presenterar undersökningens resultat tematiskt utifrån de urvalskategorier som vi kunnat urskilja, och drar slutsatsen att 19 stycken lärare i grundskolans årskurser F-3 väljer skönlitterära böcker utifrån kategorierna; elevers personliga utveckling, elevers sociala utveckling, ambition att skapa gemensamma referensramar samt läslust.

Denna studie använder en kvantitativ forskningsmetod i mindre skala för att undersöka frågeställningen: "Upplever deltagarna på kollektiv nivå att de är inkluderade i svenskundervisningen när det gäller läsning av skönlitteratur; med fokus på deras intresse, individualitet och motivation?".   Studien syftar inte till att undersöka till vilken grad eleverna har denna upplevelse utan fokuserar på om och vad de deltagande eleverna upplever.    Undersökningsmetoden för studien är en enkät som har skickats ut till gymnasieelever, där de ombeds att ge en sammanfattande bedömning av sin upplevelse av undervisningen i litteratur under högstadiet med utgångspunkt i centralt innehåll för kursplanen svenska i Lgr11. Svaren analyseras med hjälp av kritisk teori och generella slutsatser dras utifrån de deltagandes svar. Studien visar att deltagarna inte upplever att de är inkluderade baserat på de underordnade frågor som ställts för att besvara frågeställningen.

Studienssyfte är att få en inblick i valet av böcker i förskoleverksamheten och de dilemman som finns gällande val av böcker med hjhjälp av semistrukturerade intervjuer. Genom att undersöka hur förskollärare resonerar kring valet av böcker fåår vi en överblick kring deras tankar om momentet. Förskollärarnas resonemang och dilemman som uppståår sätts i relation till det sociokulturella perspektivet som utgåångspunkt och de tillhörande begreppen mediering, remediering och kulturella redskap samt styrdokument och den måålstyrda undervisningen. Den tematiska analysen visar på att hos majoriteten av förskollärarna som deltog så är barnens intresse i fokus antingen ur ett individ- eller grupperspektiv. Resultatet visar på det komplexa arbetet kring böcker och dess möjligheter och begränsningar när det kommer till boken som grunden för undervisning, bååde barns intresse men även utifrå n den m åålstyrda undervisningen. Sammanfattningsvis synliggör förskollärarnas intervjuer hur valprocessen har barnen i fokus men också inflytande fråån olika aspekter. Förskollärarnas resonemang beror på faktorer sååsom tema eller projekt, ååldersgrupp på barnen, deras intressen och behov samt förskollärarnas tolkning av barnens intressen och behov. Eftersom resonemangen hos förskollärarna är väldigt olika ger studien en överblick kring hur de navigerar valet av böcker att ta in i verksamheten. / The purpose of the study is to highlight the reasoning behind the bookchoices made by kindergarden teachers in a kindergarden enviroment.Through semi structured interviews we explore the reasoning for thethoughts behind the books being picked to be a part of the availableselection for the children and the teachers to work with. The reasonings anddilemmas presented is put in relations to the sociocultural perspective andthe associated concepts such as mediation, remediation and cultural tools aswell as the curiculum and goal-directed education. The thematic analysisshows that the reasonings behind the book choices mostly depend on theinterests of the children, either through the individual or group perspective.The results shines a light on the complex reasonings behind selecting booksto use, it’s limitations and possibilities when it comes to them being thefoundation of the education. In summary, the study shows that thekindergarden teacher’s perspectives about the election revolves around thechildrens interests a majority of the time. Their reasonings depends onfactors such as themes or projects, the age of the children, their interests andneeds as well as the kindergarden teacher’s interpretations of said interestsand needs. Since the reasonings cover vastly different lines of though, thestudy illuminates a wide overview on how they navigate the book selection.

Swedish pupils’ reading ability has deteriorated in recent years. It may be important to tackle this problem in order to be able to further the pupil’s continued education. With this in mind it may be rewarding to investigate factors in literature which motivates pupils to read. The aim of the study is to investigate what characterizes girls’ and boys’ most frequently chosen favourite books in grade 5. To select the books for study, a questionnaire was distributed to 83 pupils, followed by textual analyses of the favourite books. Girls and boys were found to have different preferences for the literature they are motivated to read, but similarities were also found. The result shows that there are still gender patterns in reading which ought to be considered by those involved in school education. The study also discusses how knowledge of pupils’ literature preferences can be used as a means to generate motivation to read.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sju lärare i årskurs F-3 uppfattar och arbetar med högläsning i sin svenskundervisning, samt vilka mål och kriterier som ligger till grund för valet av högläsningsbok. Studien tar sin utgångspunkt i följande tre frågeställningar: Vad har lärare för uppfattningar om högläsningens syfte? Vilka mål och kriterier ligger till grund för deras val av litteratur? Vilka strategier och metoder uppfattar lärare som användbara i samband med högläsning? Det teoretiska perspektiv som undersökningen utgår från baseras på Vibeke Hetmars triangelmodell. Modellen synliggör relationen mellan lärare, elev och litteratur genom de ämnesdidaktiska grundfrågorna vad, hur och varför. Metoden vi använt oss av är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer och då vår undersökning bygger på lärares uppfattningar är analysen inspirerad av en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att samtliga av de intervjuade lärarna har ett stort intresse för litteratur och högläser för sina elever dagligen. Enligt lärarna ska högläsningens främsta syften vara att ge eleverna en upplevelse och chans till återhämtning, en möjlighet att lyssna och samtala kring det skrivna språket samt bidra till ökad läslust. Valet av bok görs antingen av läraren själv eller i samråd med eleverna. Innehållet i boken ska vara av intresse för eleverna eller knyta an till ett aktuellt arbetsområde. De böcker som läses är en homogen samling i fråga om utgivningsår och författare. Sammantaget beskriver lärarna flera olika metoder som används i samband med högläsningen. De metoder som lärarna främst använder sig av är Läsfixarna och textsamtal. Resultatet visar att lärarna, trots rekommendationer från tidigare forskning, inte planerar sin högläsning i någon större utsträckning. Vår slutsats är att om lärare planerar och förbereder sin högläsning kan de göra stora insatser för elevernas litteracitet. Litteraturen som läses är främst skönlitterär, men den bör fördelas lika mellan skönlitteratur och sakprosa då tidigare forskning visat att elever både föredrar och gagnas av sakprosa. Slutligen bör lärare planera för aktiviteter som används före, under och efter högläsningen så att elever får möjlighet att ställa frågor och reflektera kring det lästa både enskilt och tillsammans med andra. Samtidigt behöver lärare finnas där och stötta eleverna i hur de ska tänka och använda olika läsförståelsestrategier.

Syftet med kunskapsöversikten var att ta reda på hur högläsning i skolan kan användas som en språkutvecklande aktivitet av läraren och hur det påverkar eleverna. Genom att sökningar har genomförts i olika databaser framkom ett urval av två avhandlingar och sju vetenskapliga artiklar som kunskapsöversiktens resultat grundades på. Avhandlingarna och de vetenskapliga artiklarna var både nationella och internationella. För att sortera urvalet gjordes en tematisk innehållsanalys som resulterade i tre olika teman som resultatet byggde på. Dessa teman var: boksamtal, bokval och lärarens roll i högläsning. Det som framkom i resultatet var att högläsning i sig inte ger en språkutvecklande effekt utan att mycket ligger på lärarens arbete med det. Metoder som beskrevs som användbara och gynnsamma för att högläsning ska bli språkutvecklande var boksamtal och bokval, dock framkom det att inte alla typer av boksamtal och bokval ger en språkutvecklande effekt. Även här beskrevs att läraren har en viktig roll för att det ska bli språkutvecklande genom att exempelvis använda öppna frågor i boksamtal och variera genre i bokvalet. Genomförs högläsning på ett språkutvecklande sätt kan bland annat elevernas ordförråd, läsförståelse och hörförståelse utvecklas. / The purpose of this literature review was to examine how reading aloud in school can be used as a language development activity by the teacher and how it affects students. The results of this review were based on two dissertations and seven scientific articles, selected by searching in different databases. The dissertations and scientific articles were both national and international. A thematic analysis was made to categories the samples, which resulted in three themes being identified. These themes were book talks, book choice, and the teacher’s role in reading aloud. The results showed that reading aloud in itself does not have a language development effect, but instead it depends on the teacher’s work with the material. Book talk and book choice were described as useful and beneficial methods to make reading aloud language developing. However, it became clear that not all types of book talks and book choice were beneficial. The teacher’s important role in language development was again described, for example through the use of open questions in book talks and by varying the genre of the choice of book. If reading aloud is carried out in a language-developing way, the students´ vocabulary, reading comprehension and listening comprehension can be developed, among other things.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare rapporterar att de arbetar för att främja elevers läslust och stärka deras motivation till att läsa. Ramen för min studie utgår ifrån mina frågeställningar där jag har undersökt hur lärare ser på begreppet läslust, vad de anser främjar läslust och hur de rapporterar att de arbetar för att stärka elevers motivation till att läsa. Materialet har samlats in via intervjuer med fem verksamma lärare som arbetar i årskurs 1–3 och analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade att lärare ansåg att man bäst främjar elevers läslust genom att använda sig av regelbunden läsning och gemensam läsning. I intervjuerna framkom även andra faktorer som var särskilt viktiga för att främja elevers läslust. Vilket var bokvalet, välfungerande skolbibliotek och vårdnadshavarnas engagemang. Det visade sig tydligt att alla lärare ansåg att dessa faktorer är de viktigaste för att motivera elevers läsning och läslust.