Jag har utvärderat Umeåregionens bibliotekssamarbete. Samarbetet innebär att biblioteken i kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs har en gemensam bibliotekskatalog och att låntagare har ett lånekort som gäller för hela regionen. Låntagare kan låna och lämna tillbaka media på samtliga bibliotek i regionen.                                                                                           Syftet med utvärderingen är att kartlägga låneflödena mellan biblioteken i regionen för att få kunskap för att utveckla medieförsörjningsstrategier och –metoder på biblioteken. Utvärderingen innehåller en översiktlig kartläggning av låneströmmarna i hela regionen samt en mer detaljerad kartläggning av låneströmmarna mellan Umeå stadsbibliotek och Ålidhemsbiblioteket (Umeå kommun). Jag har tittat på låneströmmarna så som de såg ut under 2009. Mina resultat visar att samarbetet verkar fungera på ett tillfredsställande sätt. Samarbetet har lett till ett stort medieutbyte mellan biblioteken. Det verkar inte som att något bibliotek eller någon kommun har förlorat på samarbetet. Umeå stadsbibliotek fungerar som ett nav för resten av biblioteken i regionen. Vad gäller lånen från ett bibliotek till ett annat lånas media i första hand in från den egna kommunen, i andra hand från ett annat huvudbibliotek och i tredje hand från en annan kommuns filial eller kommundelsbibliotek. Vinsterna som samarbetet innebär verkar vara större än dess kostnader. Jag har bland annat kunnat konstatera att det skickas mycket facklitteratur från Umeå stadsbibliotek till Ålidhemsbiblioteket, något som kan bero på att studenter boende kring Ålidhemsbiblioteket lånar mycket kurslitteratur.

Med hjälp av skönlitteratur har ämnet svenska möjlighet att fungera som en del av det demokratiska uppdraget i skolan för att uppfylla alla elevers rättighet att utveckla en stark språklig identitet i och genom allt lärande i skolan. Detta styrker undersökningens syfte att öka förståelsen för hur lärare i årskurs F–3 väljer högläsningsböcker, och hur de då förhåller sig till mångfald och normkritik. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer, där även bibliotekarier har intervjuats, eftersom all personal på skolan ska stödja elevernas läsutveckling vilket därmed inkluderar lärare och skolbibliotekarier. De besvarade forskningsfrågorna i undersökningen är: (1) Vilka faktorer påverkar lärares bokval? (2) Hur samarbetar lärare med andra när de gör val av högläsningsböcker och vilken stöttning kan de få i detta? (3) Arbetar lärare med att främja mångfald och normkritik i undervisningen, och i så fall hur? Resultatet visar att lärare gör både medvetna och omedvetna bokval, vilka påverkas av bokutbud och lärarens egna kunskaper. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning om yttre och inre ramar för lärares bokval, läslust, bibliotekssamverkan och autentiska skildringar i barnlitteratur. Slutsatsen är att lärare behöver reflektionstid för att göra medvetna bokval, representerade av ett brett och varierat utbud. Om högläsningsböckerna innehåller bredd och variation ökar sannolikheten att alla elever får möjlighet till igenkänning och perspektivtagande, vilket är en del av arbetet för att främja mångfald och normkritik.

In 2003 the libraries of ten municipalities in the northern part of Sweden were each given 10 000 (SEK) by the BIN-project to purchase books on demand instead of making inter-library loans. This attempt was called Köpa på efterfrågan (Purchasing on demand). The purpose of this master thesis is to evalutate Köpa på efterfrågan. The results of the evaluation show that the books purchased on demand were quite popular. Almost all the purchased books were non-fictional with most books being bought within the field of medicin. There is also a correspondence between the education held in the participating municipality and which subject the purchased books belonged to. The libraries have all made rather similar purchases regarding subject, with the exception of Robertsfors. The most expensive subject was medicin, both per book and overall. The libraries have mostly bought their books on Internet bookstores due to their low cost and swift delivery. Purchasing on demand entails more benefits than inter-library lending, as it is less expensive, and a book, once bought, is available on the shelf for others to borrow it, although the increase of the library’s collection demands more thorough media-planning.