The study is based on qualitative research which aimed to show how four teachers interact in book talks with the students i connection with Swedish lessons in first grade. The study has focused on teachers´ questions to analyze the types of conversational genres that arise in connection with book talks in first grade.  Data was collected through interviews and observations. The interviews and observations were made at a school in the county of Stockholm. Four teachers´ Swedish lessons were observed and they were interviewed about how they describe and explain their use of book talks in Swedish lessons. Hultin´s categorization for speech genres and rhetorical and non-rhetorical questions´ (2006) served as main theoretical frameworks for analyzing the empirical material. From the interviews, I have come to the conclusion that the teachers are aware of different speech genres, and they use rhetorical and non-rhetorical questions for different purposes. The results of the study show that, depending on their purpose with book talk, teachers use different conversational genres.  The reults of the study show that a conversational genre dominated in the book talks that were examined but they also showed elements of other genres to a certain extent. It appears that two conversational genres were dominant in the teaching of teachers, that is, the teaching examination and the text oriented talk. On the other hand the culturally oriented talk and the informal book talk only appeared as compliments to the dominant genres. The study shows that teachers´ awareness of these genres is of great importance for developing the pupils´ reflective minds and skills.

This study is about teachers’ read-aloud in the classroom. Reading comprehension is important in all subjects of the school and a recurring knowledge requirement throughout the compulsory school. The purpose is therefore to investigate how teachers in grades 1 – 2 describe their read-aloud. The following questions have been the starting point of this study: What purpose do teachers have with their read-aloud? How do teachers work with read-aloud? Which advantages and disadvantages do teachers see with read-aloud? This study is based on the sociocultural theory assuming that people develop through social activities where scaffolding is important for development. Semi-structured interviews have been used and six teachers have been interviewed. The material has been analyzed and discussed in relation to the field. The result shows that the teachers have several different purposes of read-aloud. The purpose can be to create a mutual reading experience or increase pupils’ interest in reading. Also, the purpose can be to develop pupils’ reading comprehension. How and how much the teachers use read-aloud differs. According to the teachers there are major advantages of read-aloud while the disadvantages are few. / Studien behandlar lärares arbete med högläsning i sin undervisning. Läsförståelse är en viktig grund i skolans alla ämnen och ett återkommande kunskapskrav genom hela grundskolan. Syftet är därför att undersöka hur lärare i årskurs 1 – 2 beskriver sitt arbete med högläsning. Dessa frågeställningar har varit utgångspunkterna för studien: Vilket syfte har lärare med sin högläsning? Hur arbetar lärarna med högläsning i sin undervisning? Vilka för- och nackdelar ser lärarna med högläsning? Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin som utgår från att människor utvecklas genom sociala aktiviteter där stöttning är viktigt för att utvecklas. Semistrukturerade intervjuer har använts och totalt har sex lärare intervjuats. Materialet har analyserats och diskuterats i förhållande till forskning inom området. Resultatet visar att lärarna har flera olika syften med högläsning. Den kan syfta till att skapa en gemensam läsupplevelse eller öka elevers läsintresse, men syftet kan också vara att utveckla elevers läsförståelse. Hur och hur mycket lärarna använder högläsning i sin undervisning skiljer sig åt. Enligt lärarna är fördelarna med högläsning många medan nackdelarna är få.

Today’s society stresses the importance of written communication. Therefore the picture book seems less important to the public. As soon as one has learnt to read, the literary sphere changes radically and the picture book is often forgotten. But there are many benefits of working with picture books in education even after the pupils have learnt to read. Working with young students poses the problem of making sure they all have the opportunity to display their knowledge to the teachers and to share and develop it with the class. One way of doing so is through book talks. But there are different views of what a good book talk is. My aim is to identify and discuss some of the benefits of the picture book in everyday schoolwork. I discuss the benefits of book talks around picture books for both students and teacher. To do this I have conducted a descriptive literature study in which I consider relevant research. On the basis of my literature study and engagement with previous research, I find that book talks about picture books may have a positive impact on education the teacher is well pepared and open to the students own reflections.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning undersöka vilken betydelse boksamtal har för elevers läsförståelse, vilken roll läraren har vid boksamtal, samt hur boksamtal utformas. Studiens resultat bygger på både facklitteratur och vetenskapliga artiklar som hämtats genom databassökningar och manuella sökningar. Resultatet visar att boksamtal är viktigt för att öka elevers läsförståelse, flera källor anger samtal som en väsentlig del för att underlätta elevers förståelse. Resultatet visar även att frågor som läraren använder sig av, är av betydelse vid utformningen av boksamtalen. Det är av vikt att läraren väljer ut relevanta och intresseväckande frågor som möjliggör utformningen. Slutligen visar resultatet att läraren spelar en viktig roll vid boksamtal, då i en roll som samtalsledare.

Syftet med kunskapsöversikten var att ta reda på hur högläsning i skolan kan användas som en språkutvecklande aktivitet av läraren och hur det påverkar eleverna. Genom att sökningar har genomförts i olika databaser framkom ett urval av två avhandlingar och sju vetenskapliga artiklar som kunskapsöversiktens resultat grundades på. Avhandlingarna och de vetenskapliga artiklarna var både nationella och internationella. För att sortera urvalet gjordes en tematisk innehållsanalys som resulterade i tre olika teman som resultatet byggde på. Dessa teman var: boksamtal, bokval och lärarens roll i högläsning. Det som framkom i resultatet var att högläsning i sig inte ger en språkutvecklande effekt utan att mycket ligger på lärarens arbete med det. Metoder som beskrevs som användbara och gynnsamma för att högläsning ska bli språkutvecklande var boksamtal och bokval, dock framkom det att inte alla typer av boksamtal och bokval ger en språkutvecklande effekt. Även här beskrevs att läraren har en viktig roll för att det ska bli språkutvecklande genom att exempelvis använda öppna frågor i boksamtal och variera genre i bokvalet. Genomförs högläsning på ett språkutvecklande sätt kan bland annat elevernas ordförråd, läsförståelse och hörförståelse utvecklas. / The purpose of this literature review was to examine how reading aloud in school can be used as a language development activity by the teacher and how it affects students. The results of this review were based on two dissertations and seven scientific articles, selected by searching in different databases. The dissertations and scientific articles were both national and international. A thematic analysis was made to categories the samples, which resulted in three themes being identified. These themes were book talks, book choice, and the teacher’s role in reading aloud. The results showed that reading aloud in itself does not have a language development effect, but instead it depends on the teacher’s work with the material. Book talk and book choice were described as useful and beneficial methods to make reading aloud language developing. However, it became clear that not all types of book talks and book choice were beneficial. The teacher’s important role in language development was again described, for example through the use of open questions in book talks and by varying the genre of the choice of book. If reading aloud is carried out in a language-developing way, the students´ vocabulary, reading comprehension and listening comprehension can be developed, among other things.

Ett av skolans uppdrag är att undervisningen ska bidra till att elever utvecklar sin identitet. Inom svenskämnet lyfts skönlitteraturen fram som en möjlig utgångspunkt för lärare i detta arbete. Tidigare forskning har dock visat att lärare upplever denna del av sitt arbete som svårt. Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen om hur ett urval av svensklärare ser på identitetsutveckling, och hur de arbetar med skönlitteratur på ett identitetsutvecklande sätt i årskurs 4–6. Syftet uppnås genom tre frågeställningar. Hur definierar lärarna begreppet identitetsutveckling? Hur beskriver lärarna att de arbetar med skönlitteratur och samtal kopplat till identitetsutveckling? Vilka svårigheter och möjligheter beskriver lärarna att det finns i arbetet med elevers identitetsutveckling? Studien är kvalitativt inriktad, och baseras på semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Resultaten, som har tolkats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, visar bland annat att lärarna såg identitetsutveckling som nära sammankopplat med skolans värdegrundsuppdrag, och att diskussionen kring skönlitteratur är central för identitetsutvecklingen. / Students developing their identity is one of the school's missions. In the Swedish subject, fiction is highlighted as a possible starting point for teachers regarding this work. However, previous research has shown that teachers find this part of their work difficult. The purpose of this study is therefore to increase knowledge about how a selection of Swedish teachers view identity development, and how they work with fiction as a means of identity development in grades 4-6. The purpose is achieved through three questions. How do teachers define the concept of identity development? How do the teachers describe that they work with fiction and conversations linked to identity development? What difficulties and opportunities do the teachers describe in the work with students' identity development? The study is based on semi-structured interviews with five teachers. The results, which have been interpreted from a social constructivist perspective, show that the teachers saw identity development as closely linked to the school's values, and that discussion about fiction is central to identity development.

My thesis is a study of how the perception of booktalk aimed at kids and youngsters in the Swedish educational system has changed between 1932 and 2007. A discursive reading of articles in the magazine Biblioteksbladet provides the basis for my investigation. The thesis argues that an older "authoritaritan" and "traditional" discourse has given way for a more modern, "anti-authoritaritan" and "lust"-directed discourse. The older discourse was designed to make sure that young people were provided with a certain well-defined quantity of "approved" literature. The new discourse stresses the importance of fostering kids and youngsters with a positive and enthusiastic attitude towards reading in general. However the new discoruse is not without conflicts of its own, som e of which are addressed in this thesis. In order to provide for a basis of method concerning the making of a discursive reading of the articles of Biblioteksbladet included in the investigation are several discourse analytical perspectives such as amongst others that of Michel Foucault discussed in the thesis.

Målet med denna studie är att undersöka illustrationernas betydelse i böcker för elevernas förståelse av skönlitterär text. Metoden som används är kvalitativa gruppintervjuer med två olika årskurser för att förstå deras inställning och erfarenheter av illustrationer i kombination med text i böcker. Undersökningen genomfördes med fyra boksamtal som följdes av gruppintervju. Materialet för studien är de transkriberade gruppintervjuerna. Teorier som använts i studien är hermeneutiken och Vygotskijs proximala utvecklingszon. Resultatet har analyserats i diskussionen utifrån studiens frågeställningar med den hermeneutiska cirkeln som utgångspunkt. Resultatet visar att eleverna hade en positiv attityd till illustrationer i böcker och att illustrationer tillsammans med text behövs för att förstå texten. Vidare visar resultatet att det finns fler fördelar än nackdelar till användningen av böcker med illustrationer, då eleverna markerade att de ville ha en illustration till texten för att förstå textens innehåll. I gruppintervjuns resultat framkom att elever var missnöjda med studiens högläsningsböcker, vilket ledde till ytterligare en fråga för studien som ansågs relevant. Resultatet för sistnämnda frågan besvarades med att elevers förväntan beror på deras tidigare erfarenhet. För studien används två noveller ur samlingen Sagorna (Lindgren 1980), Draken med de röda ögonen och Allrakäraste syster, samt Draken med de röda ögonen, med illustrationer av Ilon Wikland (Lindgren 1985) samt Allrakäraste syster med illustrationer av Hans Arnold (Lindgren 1973).

Syftet med studien är att ge fördjupad kunskap om hur lärare kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen samt undersöka hur lärare i årskurs 3 arbetar med skönlitteratur för att elevernas läsförståelse ska utvecklas. Studien baseras på fyra intervjuer med legitimerade lärare samt två observationer med fokus på lärarens undervisning. Utifrån undersökningen finns både likheter och skillnader gällande hur lärare arbetar med skönlitterära texter i klassrummet. Tidigare forskning och studiens resultat visar att lärare undervisar med hjälp av skönlitterära texter samt att elevers läsförståelse kan utvecklas. Elevernas utveckling av läsförståelsen sker med stöttning från lärare och i samspel med varandra. Likheter som uppmärksammas i arbetet är vilka metoder lärarna använder när de undervisar med skönlitteratur i ämnet svenska, hur lärarna väljer skönlitterära texter samt hur de ser på begreppet gemensam läsning. Två skillnader som uppmärksammas är hur klassrumsmiljön ser ut samt vilka ämnen skönlitterära texter används i. Utifrån undersökningen går det även att konstatera att eleverna läser skönlitterära texter som är anpassade för deras läsnivå.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur svensklärare arbetar med skönlitteratur för att bidra till ett interkulturellt förhållningssätt och vilken skönlitteratur som lärarna använder till detta. Den tidigare forskningen visar att läsning av böcker kan bidra till mer än bara läsförståelse. Det beskrivs att skönlitteraturen kan ge kunskap om människors olika livsvillkor och på så sätt förklaras litteraturen kunna bidra till ett interkulturellt förhållningssätt. Vidare beskrivs det interkulturella förhållningssättet som väsentligt i skolan och att det har blivit allt viktigare på senare tid, i och med skolornas ökande mångkulturalitet. Studien bygger på fyra intervjuer med yrkesverksamma svensklärare som i intervjuerna delar med sig av hur de arbetar interkulturellt genom skönlitteraturen och vilken skönlitteratur de använder till detta. Intervjusvaren ställdes därefter mot den tidigare forskningen för att reda ut likheter och skillnader mellan dessa. Studien visar att många strategier som den tidigare forskningen tar upp också används av de intervjuade lärarna. Utöver dessa ger lärarna andra exempel på användbara strategier såsom högläsning, diskussioner i grupper och skönlitterära verk för undervisningen som inte framkommer i den tidigare forskningen.