Rapporten avhandlar hur och varför några utvalda lärare arbetar med bilderböcker. För en större generaliserbarhet av resultat och diskussion beskrivs olika typer av bilderböcker, multimodalitet och vad det innebär för läsaren samt hur lärare och läsare kan hantera och bearbeta text. För insikt i forskningsläget presenteras studier kring hur bilderboken används samt vad bilden tillför läsaren. Som utgångspunkt för rapportens frågeställningar har två teorier använts; sociokulturell teori och lärarens praxisteori. Den huvudsakliga metod som använts är kvalitativa intervjuer och analysarbetet har skett utifrån en fenomenografisk analysmodell. Resultatet visade att de intervjuade lärarna har liknande tillvägagångssätt. Metoder som beskrivs är exempelvis läsförståelsestrategier samt digitala hjälpmedel. Den autentiska bilderboken används främst i ettan, men alla anser att den går att jobba med i högre årskurser. Diskussionen avhandlar lärarnas metodval i relation till teori samt motiven bakom deras praktik.

Uppsatsen innehåller en komparativ semiotisk bildanalys där tre bilderböcker från olika tidsperioder undersöks. Arbetet utgick från början med intresset för bilderboken i historien och tack vare det slumpmässiga mötet mellan Moa och Milo av Josephine Ljungberg, Julia Persson och Reuben Vas, Aja baja, Alfons Åberg av Gunilla Bergström och Solägget av Elsa Beskow kunde denna uppsats ta sin form. Bildanalyserna är uppbyggda genom en semiotisk bildanalys där tre bilder från varje bok analyseras. Bilderna speglar tydliga vänskapsscener som genom analyserna genererade i semiotiska reflektioner.   Arbetet lyfter den historiska komplexitet som format barnbokstemat vänskap, som de alla har gemensamt. Olika samtida problem: barnuppfostran, integration och föräldraskap är något som format dessa barnböcker. Färg har haft olika betydelser i böckerna för att lyfta ett ämne eller för att återge en miljöbeskrivning. Formgivningen ligger i förhållandet till illustratörens stil och övriga konstnärliga arbete. Sammanfattningsvis är skildringen av temat vänskap beroende på vilken tidsperiod boken utspelar sig i. Fokuset att vänskap går att finna eller problem går att lösa återges tydligt genom de tre verken.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever i årskurs 4-6 förstår illustrationer och modeller som används inom NO-undervisningen. Frågeställningen handlar mer specifikt om hur illustrationer och modeller påverkar elevers lärande. Undersökningen är gjord i form av en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning har sökts i databaser, bland annat ERIC ebsco och Summon. Sökprocessen och urvalet av litteratur är noga redovisat. Sex artiklar från olika delar av världen valdes ut för analys. Resultatet av analysen visar att illustrationer och modeller är värdefulla för elevers lärande men att elever i årskurs 4-6 ofta inte har förmåga att själva tolka bilderna eller förstå vilken information som bilderna kan förmedla. Detta innebär att lärare behöver lära eleverna vad som karaktäriserar olika former av modeller och illustrationer. Eleverna behöver också lära sig att se sambanden mellan olika representationer. På så sätt kan eleverna utveckla den förmåga, visual literacy, som krävs för att kunna ”läsa” bilder.

The aim of this bachelor thesis is to see how illustrators and illustrations are treated in Bibliotekstjänst’s binding booklets compared to how authors and texts are treated, i.e. the picture versus the printed word. My aim is to try and find out if librarians have the aids to acquire information about picture-book illustrators and illustrations in their selective work and reference work. In order to find out about this I need to examine the most common aid in this work, i.e. Bibliotekstjänst’s binding booklets. The investigation is of both qualitative and, to a certain degree, quantitative character. The investigation consists of three parts: literature studies, interviews with two librarians and a source analysis of Bibliotekstjänst’s professional readers’ opinions of picture-books in 2001. The binding booklets can function relatively well as an aid for librarians to acquire information about picture-book illustrators and illustrations in their selective work. This is relatively clear when examining debate, interviews and source analysis. Proposals for improvements have included an increase in number of words and increased possibilities to see the illustrations themselves before purchasing literature. In the reference work there are no satisfactory aids in order to acquire information about the illustrations. Librarians are mainly forced to use their experience in order to answer questions pertaining to picture-books. / Uppsatsnivå: C

Fokus för magisterstudien riktades mot de allra yngsta förskolebarnens meningsskapande då visuell information i form av illustrationer som relaterar till naturvetenskapliga fenomen, förekommer som inslag i förskoleverksamheten. Forskningsfrågorna som ställdes var hurnågra av förskolans yngsta barn i en planerad aktivitet hanterar ett i förväg iordningställt material bestående av föremål som relaterar till fenomenet tyngd och illustrationer av föremålen, samt om det är möjligt att hos så unga barn finna återkopplingar till illustrationerna.Det finns inte mycket forskning att tillgå när det gäller hur våra allra yngstaförskolebarn hanterar och förstår budskap i visuell information, trots att barn dagligen möter en stor mängd bilder och modeller av olika slag både i och utanför förskolan. Inte heller föreligger hittills forskningsresultat som konstaterar att små barn faktiskt tillägnar sig det som var avsett med de bilder som presenteras för dem eller att en bild ger olika barn ett ochsamma budskap. I ett snabbt föränderligt samhälle torde det därför ses som nödvändigt att vi klargör för oss hur barn faktiskt tillägnar sig visuell information. Studien genomfördes med hjälp av olika kvalitativa angreppssätt vars resultat redovisas i denna uppsats. I huvudsak innebar ansatsen observationer av i förväg iordningställda aktiviteter där totalt fyra ettåringar och två pedagoger på två olika småbarnsavdelningar deltog. I resultaten framkom att barnen till en början undersökte bilderna så som de undersökte övrigt material det vill säga genom att exempelvis banka, smaka och kasta. Barnen imiterade även gärna pedagogernas handlingar i vad som delvis kunde framstå som ett omedvetet upprepande. Dock visade barnen tydligt i vilken grad de ville samspela med pedagogen, vilket kan tyda på att imitationen även innehöll ett medvetet val att delta. I det inledande undersökandet tycktes barnen inte fästa någon större vikt vid det bilderna illustrerade, men snart vände dock barnen allt mer uppmärksamhet mot det bilderna föreställde. Genom barnens handlingaroch kroppsspråk kunde försiktigtvis en tolkning av bildernas samlande, riktande ochåterkopplande funktion, framvisas i barnens lek. Pedagogerna förstärkte bildernas budskapgenom rörelser och ord och uppmuntrade barnen till vidare samspel kring bildmaterialet och de fenomen dessa illustrerade. Det tycks som om bilderna var det som inspirerade barn och pedagoger till ett mer gemensamt sätt att kommunicera sina upptäckter på. Således gjordes en tolkning att bilder och pedagoger hade en vägledande roll i aktiviteten och att barnensdelaktighet i sin helhet bidrog till erfarenheter som så att säga förberedde barnen på kommande situationer. Pendlingen mellan de konkreta materialen och bilderna kan, med stöd av resultaten i studien, sägas utgöra ett yngre barns tidiga multimodala förmåga. Bilderna tycktes även utgöra ett stöd då barnen berättade om sina tidigare erfarenheter av de aktuella naturvetenskapliga fenomenen tyngd och/eller densitet. Här vill jag dra slutsatsen att deiordningställda bilderna bidrog till barnens meningsskapande om det illustrerade fenomenetoch bilden så som en representation av detta fenomen samt att bilder kan komma att fungerasom ett stöd och en förberedelse inför hur yngre barn senare kan kommunicera sina upptäckter.

Ett projektarbete i samarbete Hold Norge Rent, Norsk Resirk och Skiskolenes bransjeførbund i syfte att skapa enkel, intressant och lättförståelig miljöinformation för barn som är på semester i de Norskafjällen. Information bestående av en 12-sidig målarbok med miljövännerna Truls, Trude, Älgen Egiloch Haren Harald tillsammans med ett antal hjälpsamma lämmlar. Tillsammans lär de sig hur man sorterar sopor. I tillägg finns en frågesport med elva frågor om sopsortering, en samlingsplatsskylt och ett diplom. Alla illustrationer är gjorda efter samma manér, detta för att ge hela konceptet ett enhetligt intryck. Fördjupningen handlar om pedagogiska illustrationer för barn. Focus har lagts på barns bildförståelse och hur de tolkar och uppfattar illustrationer.

The student union of Karlstad University is always working for the better for the students, so they can feel safe and that their time at the university is trouble free. To get the students to sign up for a membership, the organization have to inform the students about their work and the benefits that a membership brings. The problem is that the target audience is broadbecause there are all students at Karlstad University that are of different sexes, ages and nationalities, this can cause problems when the information must be adapted to each individual in order to make it interesting. The organizations various work areas have not reached the entire audience and therefore requires an information film in which all the areas can be presented in an attractive way that makes it easy for the audience to absorb the information. A strong trend in the world of information films are the so called infographics. These types of animated information films tend to involve and interest people because they consist of elements such as color, illustrations, music and so on. The project is based on theories of perception, narrative, color, illustrations, audio and metaphors. These theories are complemented by a focus group study, which all together results in an infographic movie that represents the organization.

The aim of this essay is to investigate the simplifications that result when a work of fiction is adapted for easy reading by pupils with reading difficulties. A subsidiary aim is to examine how text and pictures relate to each other in the easy-to-read book. The material is analysed and divided into categories that exist for easy-to-read books. The result shows that the text in the easy-to-read book has not undergone any textual simplification, but only graphical changes in combination with the addition of more pictures. These graphical changes facilitate reading for pupils with reading difficulties and help them to develop their reading ability.

The purpose of this study is to examine if there is an opportunity for children to recognize themselves in illustrations in children's literature and to see whether there are changes over time. The study is based on the grounds of discrimination in the analysis. The grounds of discrimination are sex, gender identity or expression, ethnicity, religion or other belief, disability, sexual orientation and age. The study is based on the most borrowed books that have been published during a 10-year period (2012-2022) from Karlskrona municipality's city library. This is a documentary study based on a method combination with both qualitative and quantitative methods. There is a content analysis of children's literature which is then compiled and discussed. The content analysis is based on a template that the illustrations in the children's books are coded into. The results indicate that not all 7 grounds of discrimination are represented in the children's books. Religion or other beliefs are not illustrated in the children's books that were analyzed. Even the grounds of discrimination that are represented do not offer any great variety, which means that children do not get many different opportunities to be able to recognize themselves in the illustrations in children's literature. Only 3 different ethnicities are offered in the children's books analyzed. The distribution there is uneven, 392 people with light skin, 10 people with dark skin and 2 people of Asian origin. Some changes are made visible over time, for example the ground of discrimination in accordance with ones sex, where in recent years it evens out with the number of male, female and uni characters. The possibility of being able to see cross-gender identity or expression are also increasing in recent years. Finally, the importance of offering the children a variety of books is discussed. The importance of reviewing the selected literature to create the right conditions for all children is also discussed.

Syftet med studien har varit att undersöka vilka barndiskurser som blir synliga i de olika illustrationerna och hur Tummelisa förändrats över tid. För att få syn på vilka barndiskurser som illustrerats har jag valt sju olika svenska utgåvor från olika tidsperioder som sträcker sig mellan år 1907, då Elsa Beskows bilderbok gavs ut och år 2021 då den senaste versionen av Tummelisa illustrerad av Anna Höglund gavs ut. Som metod har jag valt semiotisk bildanalys för att analysera de olika illustrationerna. Frågeställningarna jag har förhållit mig till för att kunna uppnå studiens syfte har varit följande: Vilka barndiskurser blir synliga i de olika illustrationerna av Tummelisa? Finns det skillnader på hur Tummelisa illustreras i böckerna beroende på vilken tidsperiod boken illustrerades? I så fall vad för skillnader? Studien visar att variationen i illustrationerna av Tummelisa är bred, allt från ett litet avklätt barn nästan könlös till en figur med kvinnliga former. Vissa illustratörer väljer att medvetet lyfta fram hennes brister, det lilla barnets utsatthet och hjälplöshet. Medan i vissa böcker blir hennes utveckling mer tydlig och hon går från ett utsatt barn till en hjältinna. Jag har kunnat utläsa flera olika diskurser om barn i de olika utgåvorna, det ideala barnet, det naturliga barnet, det kompetenta barnet, det ensamma barnet, det sårbara barnet och diskursen om vuxenbarnet. Alla dessa diskurser finns samtidigt, de skapas hela tiden i relation till vårt sätt att tänka och tala om barn.