The Alliance for Excellent Education (2011) estimates every 26 seconds in America, a student drops out of school. Numerous intervention and prevention approaches have been implemented to reduce the incidents of school dropout. One program, Communities In Schools (CIS), has shown promise in impacting the issue of school dropout by attending to both academic and non-academic factors at play in influencing a student’s risk for dropping out. The primary aim of this secondary data analysis was to develop an increased understanding of CIS services, to explore whether service provision varies systematically in relation to student outcomes and student characteristics, and to gain initial understandings of whether service provision is related to end-of-year outcomes. The volume of services provided was examined in terms of the number of service categories received and the amount of services (in hours) received. Bivariate statistical tests were used to examine the differences in the two service volumes based on student characteristics and prior year outcomes. The findings suggest that the total number of services received and the total number of hours of services received does not significantly vary by student characteristics or prior year outcomes. However, significant differences were found in the number of hours of distinct service categories and prior year outcomes. Multiple regression analyses were employed to examine in what ways services were related to student outcomes. The findings indicate that specific services are associated with better outcomes. Practice and future research implications are discussed.

Nedanstående systematiska litteraturstudie är en studie av forskning rörande hemmasittarproblematik i grundskolans senare skolår. Syftet för studien är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka vilka arbetssätt och förhållningssätt som aktuell forskning lyfter fram som framgångsfaktorer för att bryta hemmasittarproblematik och främja närvaro och motivation hos elever i grundskolans senare år i riskzon för permanentad frånvaro och utebliven gymnasiebehörighet. Därtill är syftet att via en syntes av litteraturstudien visa på en möjlig arbetsgång för arbetet, inspirerad av relationell pedagogik och KASAM, med tonvikt på språklig tillgänglighet, samt att klargöra vilken roll specialläraren med inriktning språk-, läs och skrivutveckling kan ha i detta arbete, utifrån frågeställningen: Hur beskriver aktuell forskning beprövade tillvägagångssätt och framgångsfaktorer i arbetet med att bryta och/eller förebygga hemmasittarproblematik i grundskolans senare år? Hur förhåller sig dessa forskningsrön till KASAM? Hur kan en syntes av dessa rön och KASAM användas för att bidra till en helhetsförståelse av studerad problembild? Hur kan en sådan syntes sammanfattas i en möjlig arbetsgång? Hur kan speciallärare med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling med utgångspunkt i dessa arbetssätt och framgångsfaktorer arbeta med motiverande, aktiverande och delaktighetsskapande insatser för att bryta och/eller förebygga hemmasittarproblematik, i en språkligt tillgänglig lärmiljö, där eleven uppmuntras att aktivt delta i samtalet kring sin utbildning? I analysen av 9 studier framkom sju olika teman i arbetet med vald elevgrupp. Dessa teman har analyserats utifrån en relationell ansats och infogats i en analysram, i form av KASAM, en teori kring hur tre kritiska faktorer, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, samverkar för att betinga individers resurser för att hantera svårigheter och utmaningar. Studiens mål är en analys av hur anpassningsarbete och stödinsatser kan arrangeras för att skapa optimala förutsättningar för skol-återgång och fungerande skolgång för studerad elevgrupp. Framkomna teman i analysen är: tidig kart-läggning, snabba insatser och samarbete med elevhälsan, fysisk lärmiljö, skolan som social mötesplats, språklig tillgänglighet och språklig inkludering, studie- och yrkesvägledarens roll, delaktighet, inflytande och individualisering, schemaläggning. I analysen påvisades en tydlig samverkan mellan olika teman i höjandet av KASAM, på ett sätt som tydliggör vikten av djupgående kunskaper om elevens helhetssituation och behov i skolmiljön, vikten av samarbete med elevhälsan och studie- och yrkesvägledare, vikten av arbetet med språklig tillgänglighet samt vikten av delaktighetsskapande samarbete med elev och vårdnads-havare. Tre teman löpte genom samtliga KASAM- faktorer, och framstod genomgående som centrala för höjandet av KASAM: tidig kartläggning, snabba insatser, samarbete med elevhälsan, delaktighet, inflytande och individualisering samt språklig tillgänglighet och språklig inkludering. Dessa teman, konstaterades det, kan ses som grundläggande vid arbetet med samordnade insatser för studerad elevgrupp. / Focus of current systematic review is on research regarding students with ESL (Early School Leaving) related problems in later years of elementary school. The aim is to, through a systematic review, examine research based working methods to counteract ESL and promote attendance and motivation in later years of elementary school, targeting permanent absence and risk of not achieving secondary competence. A further aim is to, through a synthesis of the results of the systematic review, propose a possible working procedure for this process, inspired by relational pedagogy and KASAM, emphasizing linguistic availability, describing the role of a remedial teacher with the specialized working field linguistic-, reading- and writing development in the process. How are proven methods and success factors in the halting/prevention of ESL in later years of elementary school described in research studied? How are these findings related to KASAM? How can a synthesis of research-based methods and success factors and KASAM contribute to an overall understanding of the problem studied? How can such a synthesis be summarized into a working procedure? How can a remedial teacher, with specialized working field linguistic-, reading- and writing development, work to motivate and activate students, increasing their involvement, identifying measures to halt or/and prevent protracted problematic absence in later years of elementary school, all in a linguistically available learning environment, encouraging the student to participate actively in a dialogue concerning her/his education? In the analysis of 9 studied works of research 7 themes were extracted. The themes were analyzed and merged into a theoretical frame, KASAM, a theory based on three critical factors: comprehensibility, manageability and meaningfulness, interacting in the creation of individual ability to cope with problems and challenges. The aim is an analysis of how the process of creating school adjustments and supportive structures could be outlined to create best possible conditions for return to and consistent attendance at school for the group of students studied. The themes presented are Early investigation of the students ́ needs, early support and cooperation with the student health group, Physical learning environment, Social interactions at school, Linguistic availability and linguistic participation, The role of the careers officer, Participation, influence and individualization, and Timetabling. The analysis concludes an intricate synergy between the themes, in theory raising the level of KASAM, highlighting the importance of thorough knowledge of the students ́ situation and needs, the significance of cooperation with the students ́ health group, the benefits of cooperation with a careers officer, and the importance of linguistic availability and close collaboration with student and legal guardian. Three themes emerged as especially important for all KASAM factors: Early investigation of the students ́ needs, early support and cooperation with the student health group, Linguistic availability and linguistic participation and Participation, influence and individualization. These themes are identified as crucial for support of the group of students studied.