No description available.

No description available.

Att kunna skriva är en av våra viktigaste förmågor för att kunna leva och verka samhället. Dessutom har forskning visat att skrivförmågan är viktig då den bidrar till ett ökat lärande i alla skolans ämnen. I skolan finns det två olika typer av skrivundervisning, den traditionella skrivundervisningen och den processorienterade skrivundervisningen. Den traditionella skrivundervisningen är en undervisning som präglas av att ha fokus på själva slutprodukten medan den processorienterade skrivundervisningen har fokus på själva skrivprocessen. För att eleverna ska kunna arbeta med den processorienterade skrivundervisningen behöver eleverna få formativ återkoppling samt tid för bearbetning. Syftet med studien är att undersöka elevers utveckling av texter för att få syn på vad eleverna faktiskt utvecklar i sina texter när de bearbetar dem samt att undersöka i vilken mån den formativa bedömningen påverkar. Syftet har sedan preciserats i följande frågeställningar; Vilka aspekter i elevers texter utvecklas när eleverna får bearbeta sina texter med hjälp av formativ bedömning? Hur påverkar den formativa bedömningen elevernas revideringar? Metoden som vi använt oss av är textanalys där vi har analyserat elevers texter med hjälp av texttriangeln som analysredskap. Resultatet i denna studie kommer fram till att eleverna kan utveckla flera olika aspekter i sina texter när de får arbeta med bearbetning och får formativ bedömning som är specifik och är en blandning mellan styrkor och brister. De kan i sina sista utkast stava bättre, visar en större säkerhet kring användandet av skiljetecken, har en bättre meningsuppbyggnad, innehållet har utvecklats, strukturen är bättre och deras text är bättre anpassad efter syfte och mottagare.

I samband med digitaliseringsprocessen av skolan blir lärarna tvungna att utveckla sitt arbete med skrivundervisningen i svenska. Lärarnas relationer med elever ändras då de använder digitala verktyg. För att upprätthålla relationen till eleverna krävs det att lärarna kan hantera digitala verktyg. Syftet med den här studien är att ur ett relationellt perspektiv genom Aspelins relationella kompetenser kartlägga åländska grundskolelärares användning av digitala verktyg för återkoppling i samband med skrivundervisning. En kvalitativ studie har gjorts med hjälp av åtta intervjuer, insamling av elevtexter med lärares återkoppling samt en enkät. Resultatet visar att digitaliseringen har ändrat arbetet med skrivprocessen genom att olika moment inte används på samma sätt som tidigare. Slutsatsen i studien är att synliggöra speciellt fyra aspekter av svensklärares digitala återkoppling i samband med elevers skrivprocesser. Det rör sig om betydelsen av tid, teknisk utrustning, lärares digitala kompetens och engagemang samt asynkron och synkron kommunikation.

Syftet med examensarbetet var att genom fallstudier i två klasser i årskurs 3 undersöka elevers skrivande och elevers uppfattningar om sitt skrivande utifrån berättande texter som de skrivit på datorn eller för hand. Syftet var även att undersöka hur lärare arbetar med skrivande i sina respektive klasser där den ena klassen fokuserar traditionella skrivmetoder, med utgångspunkt i att skriva texter för hand och den andra klassen fokuserar användandet av digitala skrivverktyg genom metoden ASL (Att skriva sig till läsning) och Sandvikenmodellen. Med utgångspunkt från studiens teoretiska perspektiv studerades skrivandet utifrån produkt och process, samt utifrån skrivverktyg. För att få en mer fullständig bild av det vi studerade valde vi att utgå från flera olika metoder i våra fallstudier. Analysen av elevtexter kompletterades därför med semistrukturerade intervjuer med såväl elever som lärare. De berättande texterna analyserades utifrån hur de var uppbyggda i sin makrostruktur (genre) och mikrostruktur (textbindning), enligt bedömningskriterier med utgångspunkt i tidigare forskning om textanalys. Intervjuerna skrevs ner ordagrant och analyserades efter återkommande mönster i respondenternas uttalanden. Studiens resultat visade att undervisningen i klasserna utgått från olika utgångspunkter i såväl skrivprocess som skrivverktyg. Flertalet elever i båda klasserna producerade emellertid texter enligt den berättande genrens struktur. Det som främst skilde produkterna åt var användandet av dialog och talspråk. I processen visade sig skillnaderna främst i elevernas planering och revidering av text. I valet av skrivverktyg valde eleverna att använda det verktyg de var mest vana vid, penna eller dator, trots att båda klasserna var överens om att texter blir finare och tydligare när de skrivs på datorn. I analysen av fallstudiernas resultat fokuserades likheter och skillnader, vilket belyste det gemensamma och unika för varje klass. Resultaten av elevers skrivande i två klasser i årskurs 3 visade således på två effektiva men olika gestaltningar av läs- och skrivundervisning

I mitt examensarbete har jag studerat hur myndigheter kan utveckla och förbättra sina rekryteringstexter i syfte att dessa ska attrahera målgruppen jobbsökare i så hög grad som möjligt. I studien har jag använt tre olika metoder: textanalys, enkät och semistrukturerade intervjuer. Genom litteraturstudier och tidigare forskning har ett teoretiskt ramverk sammanställts. Utifrån detta är några av slutsatserna följande: Att det är viktigt att undersöka hela perspektivet kring hur texter skapas för att kunna uppnå klarspråkliga texter. Nyckeln till en lösning på problemet kan vara gömd i själva skrivprocessen, vilket det visade sig vara i detta fall. Att de som skriver texter i sitt yrke även bör kompetensutveckla sig inom skrivområdet, men att detta bör anpassas individuellt. Att punktlistor ger ledtrådsstrukturer i läsningen och en stig genom texten som bidrar till en snabb överblick och hjälper minnet på traven. Att bild kan tillföra ytterligare en dimension till rekryteringstexterna. Men att det också är viktigt hur bilden ser ut, samt att mottagaren får hjälp i sin tolkning av bilden, exempelvis av en bildtext. Jag har dels tagit fram en guide kring text och bild i rekryteringsannonser som är riktad till rekryteringskonsulter, dels ett gestaltningsförslag på hur Eskilstuna kommuns rekryteringsannonser skulle kunna se ut. Dessutom kan en sådan idealannons även användas av rekryteringskonsulterna som mall för hur en rekryteringsannons bör se ut. Idealannonsen består av en omstrukturerad text med punktlistor. Bild med bildtext har tillförts som ett nytt element och jag föreslår ett bildkoncept som lyfter fram äkta ögonblick från verksamheten.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka om elevtexter förbättras om eleverna skriver på digitala verktyg istället för med penna och papper. Studien bygger på 40 elevtexter där 20 är skrivna för hand och 20 är skrivna på dator. Alla elevtexterna är skrivna av elever i årskurs 3 som går på två olika skolor i Mellansverige. Varje elev har skrivit en text för hand och en text på dator. Dessa elevtexter bedöms sedan efter samma bedömningsmatris. Eleverna bedöms utifrån kriterierna: stor bokstav och skiljetecken, stavning och struktur. Resultatet visar att majoriteten av de datorskrivna texterna når högre kunskapskriterier än de handskrivna texterna. Många av eleverna förbättrade sina texter kvalitetsmässigt utifrån samtliga kategorier (stor bokstav och skiljetecken, stavning och struktur). Enbart 2 elever har påvisat högre kunskapskriterier i sina handskrivna texter. Slutsatsen av studien är att elevernas datorskrivna texter uppfyller högre kunskapskriterier än de handskrivna. Detta kan kopplas till diverse faktorer såsom skrivapparnas hjälpmedel och didaktiska faktorer.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar med formativ bedömning i svenskämnet, samt hur skriftlig återkoppling påverkar elevers skrivande. Trots att forskningen lyfter upp olika aspekter på hur formativ bedömning främjar lärandet så upplever vi att det fortfarande saknas kunskap om detta arbetssätt i svenska skolan. Vår studie grundar sig på det sociokulturella perspektivet. Tidigare forskning visar att formativ bedömning synliggör elevens kunskap under arbetets gång samt hur rätt återkoppling kan utveckla elevens prestationer.Det empiriska materialet består av lärarintervjuer och elevtexter. Genom intervjuerna framkommer det hur lärarna har skapat ett klassrumsklimat där formativ bedömning ses som en naturlig del i undervisningen. Resultatet visar att det formativa arbetet följer Dylan Wiliams fem nyckelstrategier. Strategierna används på olika sätt och olika mycket i klassrummet men samtliga intervjuade lärare anser att dessa har en positiv påverkan på elevers lärande. Elevtexterna med skriftlig återkoppling analyserades med hjälp av Texttriangeln och resultatet visar att eleverna förbättrar sina texter utifrån lärarens kommentarer.

No description available.