<p>En organisation kan anlita en extern rekryteringskonsult, att ansvara</p><p>för rekryteringsprocessen när en ny medarbetare ska rekryteras. Det</p><p>sker ofta i samband med chefsrekrytering. Syftet med studien var att</p><p>öka förståelsen för centrala faktorer vid extern chefsrekrytering och</p><p>vilka faktorer hos kandidaten som externa rekryteringskonsulter</p><p>bedömer som viktiga för att kandidaten kan komma att presenteras för</p><p>kunden. Studien har kommit fram till att kandidatens utbildning,</p><p>yrkeserfarenhet och personliga egenskaper ska stämma in på</p><p>kravprofil och rollbeskrivningen för tjänsten. Referenser och</p><p>psykologiska test och personlighetsformulär används för att bekräfta</p><p>kandidatens egna uppgifter och rekryteringskonsultens</p><p>helhetsbedömning. Det används också som underlag vid intervjuer</p><p>med kandidaten. Resultatet i studien kan kopplas till tidigare studier</p><p>och litteratur på ämnesområdet. Studien är användbar för</p><p>psykologiska studier inom ämnesområdet chefsrekrytering, för den</p><p>som är intresserade av hur extern chefsrekrytering fungerar och för</p><p>den som kan tänka sig en framtid inom rekryteringsbranschen.</p>

En organisation kan anlita en extern rekryteringskonsult, att ansvara för rekryteringsprocessen när en ny medarbetare ska rekryteras. Det sker ofta i samband med chefsrekrytering. Syftet med studien var att öka förståelsen för centrala faktorer vid extern chefsrekrytering och vilka faktorer hos kandidaten som externa rekryteringskonsulter bedömer som viktiga för att kandidaten kan komma att presenteras för kunden. Studien har kommit fram till att kandidatens utbildning, yrkeserfarenhet och personliga egenskaper ska stämma in på kravprofil och rollbeskrivningen för tjänsten. Referenser och psykologiska test och personlighetsformulär används för att bekräfta kandidatens egna uppgifter och rekryteringskonsultens helhetsbedömning. Det används också som underlag vid intervjuer med kandidaten. Resultatet i studien kan kopplas till tidigare studier och litteratur på ämnesområdet. Studien är användbar för psykologiska studier inom ämnesområdet chefsrekrytering, för den som är intresserade av hur extern chefsrekrytering fungerar och för den som kan tänka sig en framtid inom rekryteringsbranschen.

I mitt examensarbete har jag studerat hur myndigheter kan utveckla och förbättra sina rekryteringstexter i syfte att dessa ska attrahera målgruppen jobbsökare i så hög grad som möjligt. I studien har jag använt tre olika metoder: textanalys, enkät och semistrukturerade intervjuer. Genom litteraturstudier och tidigare forskning har ett teoretiskt ramverk sammanställts. Utifrån detta är några av slutsatserna följande: Att det är viktigt att undersöka hela perspektivet kring hur texter skapas för att kunna uppnå klarspråkliga texter. Nyckeln till en lösning på problemet kan vara gömd i själva skrivprocessen, vilket det visade sig vara i detta fall. Att de som skriver texter i sitt yrke även bör kompetensutveckla sig inom skrivområdet, men att detta bör anpassas individuellt. Att punktlistor ger ledtrådsstrukturer i läsningen och en stig genom texten som bidrar till en snabb överblick och hjälper minnet på traven. Att bild kan tillföra ytterligare en dimension till rekryteringstexterna. Men att det också är viktigt hur bilden ser ut, samt att mottagaren får hjälp i sin tolkning av bilden, exempelvis av en bildtext. Jag har dels tagit fram en guide kring text och bild i rekryteringsannonser som är riktad till rekryteringskonsulter, dels ett gestaltningsförslag på hur Eskilstuna kommuns rekryteringsannonser skulle kunna se ut. Dessutom kan en sådan idealannons även användas av rekryteringskonsulterna som mall för hur en rekryteringsannons bör se ut. Idealannonsen består av en omstrukturerad text med punktlistor. Bild med bildtext har tillförts som ett nytt element och jag föreslår ett bildkoncept som lyfter fram äkta ögonblick från verksamheten.