This essay is about conflicts between feminist theory and lived male sexuality. By interviewing four male feminist identified young activists this studie examines how these men solve potential conflicts between sexual desires and feminist ideals and how their identitiesare created with regards to feminist theory. A qualitative poststructuralist approach is used where feminst discourses set outs different ways for the men to interpret themselves as feminist subjects. The study concludes that these men distance themselves from what they find as different kinds of hegemonic masculinities, such as: activity, dominance and heterosexual masculinities. The possibilities of identification for the men in the study are: ”afemale position”, ”a non male position”, ”a refllexive or searching position” or ”a nonheterosexual position”. / Denna uppsats handlar om konflikter mellan feministiska ställningstaganden och levd manlig sexualitet hos fyra feministidentifierade män samt vilka betydelser dessa konflikter har för hur männen i studien kan identifiera sin manliga sexualitet. Genom kvalitativ postrukturalistiskt influerad metod används feministiska diskurser som fondvägg för min empiri. Studien visar hur respondenterna tar avstånd från hegemoniska maskulinitetsuttryck, exempelvis aktivitet, dominans och heterosexualitet och de vill förändra sig själva i en feministisk riktning. Deras feministiska sexuella identitet har fyra olika uttryck: ”Att beskriva sig själv som kvinnlig och uppvärdera traditionellt kvinnliga sexuella egenskaper”, ”att vara ickemanlig i sängen”, ”att reflektera över sin sexualitet” och ”att vara öppen för samkönat sexuellt umgänge”.

Tupac Amaru Shakur was a successful African American musician, poet, and actor most renowned for tackling controversial subject matters in his music as well as using it as a platform to highlight his political opinions and social activism. Tupac used African American Vernacular English (AAVE) in his music. AAVE is a form of English, with its own unique vocabulary, typically spoken in urban communities and historically rooted in the American South. The aim of this study is to analyse how Tupac uses language to represent the voiceless America. This research essay focuses on answering two sub-questions. First, what topics/discourses does Tupac rap about in the song Changes and second, how is language used to represent these topic/discourses? Changes, one of Tupac's most prominent song, is studied in a qualitative discourse analysis where AAVE (African American Vernacular English) is in the focus. Also, a minor study is presented in three different tables to compare AAVE words with Standard American (SAE). The results of this study indicate that AAVE in Tupac's music is purposeful, plays a strong role in his persona, presentation, and can be linked to his political activism. In conclusion, through analyzing Changes, this essay illustrates several examples on how Tupac uses linguistic features to explore several themes and highlight the African American struggle in his society.

A few weeks before the Swedish election in September 2018, a young girl named Greta Thunberg decidedto leave school every Friday and instead sit outside the Swedish parliament in Stockholm to raise awarenessabout the climate. This “school strike for climate” has since then developed to be a world-wide phenomenonand on the 15th of March more than 1.4 million youngsters participated in more than 100 countries.However, these actions have been subject of lots of debate in media; Greta being both cherished andcriticized. Framed within the questions about what motivates the political participation and in what way theschool takes a stand, this thesis aims to analyze “school strike for climate” in relation to the role of bothknowledge and fostering in the Swedish school. Through theories of street-level bureaucracy and politicalparticipation, accompanied by Carol Bacchis discourse perspective what´s the problem represented to be the studyexamines 32 Swedish newspaper articles. The result is a variety of problem representations, getting legitimized through law or moral, but also through a representation which hold both school and the pupils responsible for result in school. One of thedevelopments in the discourse is that during time and enlarging of the political activism, the youngster’sactions more and more is characterized as political participation than of an individual choice. This alsomeans that schools have to take a stand up on an organizational level, where many principals refer to schoolattendance and the law. When political activism is legislated through the curriculum it seems to be adidactical choice by the teachers, whom within their free space as professional street-level bureaucrats mayhave varying opportunities to use the theme within their teaching. Over all, the discourse focus more uponthe climate than democratic ideals, which suggests an unused potential of “school strike for climate” incivic´s education.

I denna studie undersöks rakhyvelsföretaget Estrids marknadskommunikation och hur de laddar sitt varumärke med feministiska värderingar. Studien ämnar besvara hur Estrid framställs som feministiska och vilken presupponerad kvinna kommunikationen riktar sig mot. Studien syftar till att kritiskt belysa hur etisk marknadskommunikation tar sig i uttryck med multimodala medel på den svenska marknaden, och tar avstamp i sociosemiotiken där en skrift-, bild- och reklamfilmsanalys görs med utgångspunkt i den systemisk funktionella grammatiken och multimodalitet. Resultatet visar att Estrids feministiska värderingar framträder genom att de skapar personan Estrid, vilken ses som handlingskraftig och självsäker, och som stöttar kvinnan i ett svårnavigerat och polariserat politiskt klimat. Kvinnan framställs som förhållandevis passiv och osäker, men legitimeras som feminist genom att köpa rakhyveln och synas med den. Kommunikationen går i linje med en kommodiferad aktivism och marknadsfeminism där konsumenter görs till politiska aktivister och som genom konsumtion skaffar sig bättre värderingar och blir en bättre människa. Studien visar även att ökat kvinnligt självförtroende är ett viktigt element i marknadskommunikationen, vilket vidare kan härledas till postfeminismen.

Syftet med denna studie är att med hjälp av modeller om medborgarskap undersöka blivande gymnasielärares syn på medborgarskap och politiskt deltagande i förhållande till sig själva och deras framtida elever. Studien berör blivande lärares föreställningar kring fyra områden; politiskt deltagande, medborgarskap, kontroversiella ämnen och politisk aktivism samt undersöker förväntningarna som de har på elever utifrån dessa fyra huvudpunkter. Materialet har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fyra stycken blivande gymnasielärare utifrån en semistrukturerad modell. De har därefter analyserats med hjälp av olika kärnfrågor och de fyra områden – som presenterats ovan – med ursprung från Isin & Turners modeller för medborgarskap. Kärnfrågor i detta fall är de frågor i intervjuguiden (Se Bilaga 2) som baserats på de frågeställningar som studien bygger på. Svaren har sammanfattats och presenterats i en tabell där varje respondents svar har jämförts med varandra för att synliggöra återkommande mönster och föreställningar. Resultatet visar både likheter och skillnader mellan respondenternas och utifrån detta identifieras en idealtyp för hur medborgaren bör se ut baserat på återkommande gemensamma föreställningar. Svaren jämförs även med Isin & Turners (2002) liberal och deras republikanska modell. Svaren kan inte sammankopplas helt till varken liberal eller republikansk modell utan hamnar i ett mellanläge.

No description available.

No description available.

Denna studie undersöker vad det innebär att vara feminist i vardagen i en svensk storstadskontext. Vardagsfeminism är ett relativt omtalat ämne som har växt fram i takt med feminismens utveckling genom tiderna. Att vara feminist i vardagen innebär att aktivt utmana könsnormer och förhålla sig medvetet till dem. Feministiska vågor har influerats av politik och diskurser i samhället och därför är viktiga utgångspunkter i denna studie: privilegier, intersektionalitet och individualiserad feminism. Vardagsfeminism tar sig uttryck på många olika sätt, där kvinnor med små subtila handlingar försöker påverka i det lilla för att se resultat i det stora. Resultaten av studien visar att det har uppstått splittringar och konflikter mellan feminister som ett resultat av dessa olika perspektiv. Vidare har vi sett att kvinnor i denna studie ofta konfronteras med inre konflikter där normer och socialisering utgör svårigheter i förändringsarbetet för jämställdhet. För att genomföra studien använde vi oss av grundad teori som metod. Vi utförde semistrukturerade intervjuer med fem kvinnliga deltagare och analyserade även 50 podcastavsnitt för att sedan samla in empiriskt material och tidigare forskning. Genom att hålla en öppen inställning i vår forskning kunde vi undersöka vårt intresseområde på ett djupgående sätt. Studien har lett oss till huvudangelägenheten: att försöka i det lilla och kärnkategorin: att ta ansvar vilket vi anser är väsentlig för kvinnliga deltagande i vår studie. En av de viktigaste insikterna som framkom i studien var vikten av att agera och ta ansvar för att främja jämställdhet. Vi identifierade flera underkategorier som förklarade detta fenomen: att medvetet reflektera feministiskt, praktiskt handlande, patriarkala avstamp, det tidskrävande emotionella engagemanget, att vara eller att inte vara - mannen som feminist, feministens fallgrop samt den ständiga kampen. Sistnämnt har tidigare forskning och teorier knutits an till resultatet för att fördjupa förklaringar samt ge ett mer omfattande perspektiv i diskussionen.

Den här studien behandlar Facebookgruppen #jagärhär och hur de som social rörelse arbetar för att främja ett moraliskt debattklimat. Syftet med studien är att genom en kvalitativ forskningsintervju och digital observation analysera organisering och deltagande i #jagärhär och diskutera detta utifrån teorier om sociala rörelser, medierat kollektivt agerande och moral. Frågor om deras betydelse på nätet såväl som deras samhälleliga relevans diskuteras löpande i analysen. Studien visar att medlemmarna i #jagärhär utnyttjar digitala medier med syftet att bedriva en politisk fråga. Med hjälp av Facebooks funktioner mobiliserar sig medlemmar för att samordna aktivistiska aktiviteter i vilka de tillsammans visar civilkurage för att motarbeta det hatiska klimatet i kommentarsfälten. Samtidigt indikerar #jagärhärs existens och engagemang att det finns ett etablerat problem i samhället på grund av bristfälliga lagar och regler relaterade till internet. / This study examines the Facebook group #jagärhär and how they could be seen as a social movement that promotes a moral debate atmosphere. The purpose of this study is, through a qualitative interview and digital observation, to analyse the arrangement and participation in #jagärhär and to discuss this through theories about social movements, mediated collective action and morality. Questions related to their purpose and importance both on the Internet as well as their role in the society is discussed throughout the analysis. The study shows that members of #jagärhär utilize digital media to pursue a political matter. Members mobilize with the help of functions provided by Facebook to coordinate activist actions in which they together show moral courage to prevent the hateful debate atmosphere in the comment sections. At the same time could the existence and engagement of #jagärhär indicate that there is an established societal issue due to deficient laws and rules related to the Internet.

Den här uppsatsen undersöker punken och några aspekter av dess visuella identitet. Genom att söka några av dess konsthistoriska rötter finner man att situationism och dadaism ofta nämns som konströrelser med ett uttryck som punken bygger vidare på. Det kan förklaras genom bland annat att Malcom McClaren och Jamie Reid, som låg bakom lanseringen av Sex Pistols, hade en situationistisk bakgrund. Reids arbete med till exempel skivomslag åt Pistols har också lagt grunden för föreställningen om vad punkestetik är. Med analyser av God Save The Queen 1977 och Nowhere Buses 1972 har jag sökt att ge en förklaring till hur de bilderna kan tänkas fungera utifrån en mottagarkontext av frustrerade, arbetslösa ungdomar i slutet av 70-talet. Säkerhetsnålen som en symbol inom punken kan förstås som en kritik av konsumtionssamhället. Den tvetydiga användningen av svastikan på kläder och flygblad är mer svårtolkad, den kan ses utifrån sitt rent provocerande värde eller som att den tillhör en gammal värld och därför är utan betydelse. Från detta har jag följt punkens förgreningar mot en politiskt medveten subkultur där aktivism, anarkistisk teori och D.I.Y.-filosofi är rådande. D.I.Y. (Do It Yourself) är en viktig aspekt av punkens utveckling. Punken påverkar även andra konstnärliga uttryck som syns hos till exempel den samhällskritiske konstnären Banksy. Det går också att se ett kulturhistoriskt intresse för den ursprungliga punken, som nu blivit en del av kulturarvet. Utifrån bland annat den ideologiska förförståelsen som framträder i min undersökning har jag analyserar två verk av den svenska konstnären, och punkmusikern, Ella Tillema. På verket Mitt Hjärta Är En Bomb 2009 har jag lagt en feministisk blick och Den Postapokalyptiska Skapelseberättelsen (Partyt är Över) 2011 har analyserats utifrån en mottagarkontext med förståelse för anarkistisk aktivism, djurrättsfrågor och dess symboler. Punken som subkultur kan förstås som en motkultur och punkestetik som en motestetik. En slutsats som min undersökning leder till är att punkestetik kan ses både som förhållningssätt och som stil, D.I.Y.-aspekten är betydelsefull i båda avseenden. Som förhållningssätt handlar det bland annat om att inte vara en passiv konsument, utan vara delaktig och det blir i sin praktik till en slags samhällskritik. Identitet och tillhörighet är en viktig del av för att förstå punkestetik som stil. Stilen skapas dels utifrån bilder som haft stort genomslag inom subkulturen, till exempel Reids. Dels utifrån en teknisk amatörism, i vissa fall skenbar, som markerar D.I.Y.-praktiken där alla har möjlighet att vara delaktiga. Det är dock min mening att stil och förhållningssätt inte kan särskiljas om man vill förstå vad punkestetik är.