Jag definierar mig som mode - och textildesigner och som aktivist. Som examensprojekt har jag designat en vegansk modekollektion där jag har använt mig av tyger som jag målat och färgat själv. Jag lyfter hantverket i en modekontext och vill visa styrkan i det handgjorda. Att skapa veganskt mode betyder att jag inte använder mig av djurs kroppar, hud eller päls. Jag avstår alltså helt från att använda skinn, siden, ull, päls, dun och fjädrar. Jag vill visa att det går att skapa mode utan att utnyttja och döda djur i processen. Kollektionen presenteras dels som en konceptuell konstfilm men också i form av modefoton. Jag ser uppsatsen som ett sätt att upplysa, utbilda och skapa debatt kring vilka djur vi äter och vilka vi bär på kroppen. Uppsatsen är också en del av gestaltningen. Konstfilmen är inspirerad av surrealism och är en utopi och dystopi på samma gång, med flera världar i en. Den är ett experiment i hur en kan kombinera mode, koncept, konst och djurrättsaktivism i ett och samma projekt.

Denna studie undersöker den digitala sociala rörelsen som uppstod ur efterdyningarna av den så kallade GameStop-sagan på aktiemarknaden. Spelåterförsäljaren GameStop erhöll en grupp hängivna anhängare på det sociala mediet Reddit. Över tid utvecklades gruppen till en social rörelse som i sin tur utvecklade en känsla av kärlek för GameStop-varumärket. Rörelsen gör anspråk på traditionella finansinstitut och Wall Street för en rättvisare aktiemarknad. Studien ämnar analysera de faktorer som bidragit till att utveckla kärleken för varumärket, som i denna studie benämns Brand love. Genom att utgå från två teoretiska ramverk; Social rörelseteori samt Kollektiv handlingsteori utforskar studien de taktiker och beslut som legat bakom rörelsens handlingar. Med en kvalitativ innehållsanalys uppnår uppsatsen en narrativ analys som illustrerar centrala aspekter ur datainsamlingen från Reddit. Gemenskapen utvecklades från att vara en grupp av oorganiserade individer till en stark social rörelse. Deras repertoarer inkluderade att hålla fast vid GameStop-aktier och använda olika plattformar för att sprida information. Det framkom att GameStop-gemenskapen använde Reddit för att organisera sig, diskutera anspråk och strategier samt stärka sin kollektiva identitet. Språkbruket förhöll sig vara nedvärderande samt stötande och användes inte endast som en form av kommunikation utan även för att stärka tillhörighet. Analysen pekar på att kollektiv identitet och starka relationer var viktiga element för rörelsens utveckling av brand love. Denna forskning ger inblick i dynamiken bakom digitala gemenskaper, aktivism och hur det kan leda till varumärkesrelationer.

Denna studie använder sig av cyberfeministisk och multimodal kritisk diskursanalys som teorier för att närma sig den populära hashtaggen #femalegaze på sociala medieplattformen TikTok. Studien undersöker hur kvinnor använder sig av denna hashtag för att skapa diskursiva interventioner till dominanta diskurser rörande genusnormer. Genom att analysera materialet för denna studie så går det att se hur kvinnorna som skapar innehåll till denna hashtag försöker omförhandla dominanta diskurser rörande kvinnors framställning online, deras sexualitet, sexuella uttryck och rätt till begär, idealkvinnan som passiv och reaktiv likaväl som att framförhandla hur kvinnor kan presentera sig själva utifrån en kvinnliga blick. Genom detta kan man även se hur dessa kvinnor använder denna hashtag för att omförhandla sig själva och andra kvinnor från objekt till aktiva subjekt. Hashtaggen och specifikt den kvinnliga blicken kan även ses användas som en tankefigur av kvinnorna, liknande cyberfeminismens cyborg, som agerar som en motpol till patriarkala diskurser. De använder denna tankefigur på flertalet aspekter av sitt liv för att omförhandla dominanta patriarkala diskurser. Genom att skapa detta innehåll och använda den kvinnliga blicken som en tankefigur så använder kvinnorna den relativt slutna cybermiljö skapad på TikTok med denna hashtag för att forma en arena där de kan samlas och genomföra diskursiv intervention till normativa, hegemona diskurser rörande genusnormer.

This study aims to establish an understanding about the climate organization ‘Återställ Våtmarkerna’ by identifying motives and considerations that influence the choices made surrounding their protest actions. The study analysed the expressed motivations of actors like the founders to establish motive frameworks. The study showed that the primary motives for the organizations choices is to both bring attention to the issue of the Swedish wetlands through acts of civil disobedience, while also using direct protest actions to achieve short-term goals where the government perceived to be too slow to act. Out of the two most frequent forms of protest, civil disobedience and direct action, civil obedience is observed to be the preferred method of protest. While the organisation frequently advocates for democratic reforms to increase citizen participation and implement institutions of direct democracy, the study shows that central actors within the organization rarely mentions democracy as a stated primary goal of protest actions.

The aim of this paper is to show that there is an important distinction between political radicalism and the previously more salient categories of political activism: activism and terrorism. More precisely, the question asked is the following: Is there any support for the need of radicalism as a way of classifying political activist groups? The distinction has not been entirely clear in previous research on political participation among activist groups, and this study intends to show why the distinction is vital to attain a more nuanced perception of the field.  It means to do so through analysing methods of political participation among Swedish extra-parliamentary groups with revolutionary agendas. The result will show a deficiency in the way political actions has so far been defined, and suggest a stronger emphasis on radicalism as its own subcategory to political participation in the future.

This is an art-remix project that focuses on a dream about art and music remixed and made within a context of nonviolence. The goal is to create temporary (and in the long term hopefully stabile) spaces of peace. It will be done within places where change needs to come, where it needs to be heard/seen/experienced. Weapon exports from Sweden are increasing even though there is research showing that nonviolent resistance in conflict is more effective. In this essay I discuss nonviolence and how I can implement that in my work to find a meaningful work for both me and my neighbours. The name of the project is Civil Oljudnad (= Civil Noise of Disobedience). / Civil Oljudnad

This paper is about the communication of bullying, and its aim is to shift the focus from the individual’s problem to the collective mind. Scientists have concluded that bullying is the result of a group behaviour, where the individual aims to be a part of the group, or control its peers. Despite this, it is mainly the image of the individual that is communicated as a representation of the subject. This leads to the people that aren’t directly involved with the subject to become distansed and uninterested in any real change. This project has taken inspiration from the people rights movements, where the individual problem (alcoholism, unemployment, etcetera) became a problem of society. What would happen if bullying became as urgent? With illustration as a tool, the project aims to involve and engage the audience at Konstfack Spring Degree Exhibition 2016 towards a larger movement that is anti-bullying. This paper will first deal with the topic of bullying, and then move towards how bullying is presented and communicated, and then end up with an artistic piece that aims to change the traditional way of speaking of bullying.

Fem år har gått sedan hela världens strålkastare riktades mot länder i Mellanöstern och Nordafrika. Storögda och förväntansfulla var världspubliken när de såg hur tiotusentals människor samlades runt flera gator och torg och krävde att få sina röster hörda och att de styrande diktatorerna skulle avgå. Det skanderades då, år 2011, om demokrati och frigörelse från decennielånga förtryck. Men i dagens Egypten vittnar människor om att det under de här fem åren regredierat till ett lika illa, om inte värre, samhälle än innan. Oppositionella röster motverkas och tystas genom att sprida skräck hos dem som en gång vågat tala. En oförutsägbar statsapparat fängslar, griper och styr. Tunisien lyckades som det enda land att reformera statsskicket och gå från diktatur till ett demokratiskt styre. Men däremot är vissa viktiga institutioner, som polisväsendet, kvar i det gamla och påverkar de som redan är utsatta då landet befinner sig i ett politisk och ekonomisk limbo. I flera andra länder i regionen, brinner det än i dag fullbordade inbördeskrig. Vilka var det som så hängivet stod där på torgen och dessutom inspirerade fler till att ansluta sig? Och hur gick det sen för dem och deras länder?

This study is about how body activists use the social media platform Instagram to convey activistic messages and also how these activist’s messages relate to gender stereotypes in the patriarchal society. The aim of this study is to investigate how semiotic resources are used to convey activistic messages through text and images respectively. The study is based on thirteen posts from four different Instagram accounts run by self-appointed body activists; @sarasongbird, @fitnessfeministen, @lindamariie and @stinawollter. The study adopts with a qualitative text analytic approach with a semiotic framework. The theoretical approaches of this study are gender, third wave feminism and gender stereotypes. The results of the analysis showed that there were some consistent similarities in how activists conveyed their messages, but also some differences. The results are presented through six themes; normalization of the body, sexualisation of the body, community informative, stereotypes and norm breaking. The analysis also shows that the activists both challenge and sustain gender stereotypical attributes.

Due to a personal interest in textile craft, my own experience as a knitter in combination with studies in integrated conservation and gender studies as a subsidiary subject this research was done as my thesis in integrated conservation. With the purpose to study textile craft traditions as a feminine part of the intangible cultural heritage in todays society with focus on craftivism, a questionnaire study was done. The study was addressed to craftivists who practice any kind of textile craft with the purpose to get a deeper insight in their understanding, attitude and opinions related to craftivism and textile craft traditions. The female norm in textile craft and especially textile craftivism was remarkably striking in the results of the questionnaire study, which can explain why feminism is an issue close to heart for most of the informants. Among many of the craftivists in this study there is an awareness of this norm and traditional feminine connotative meanings related to textile, for example softness and warmth. These connotative meanings are consciously used by many craftivists to create contrasts with norm breaking statements. These contrasting effects can be interpreted as innovative, inspiring and remarkable. Craftivism is therefore a way to use one’s creativity to make one’s voice heard. It could be a part of textile craft traditions today, in a stage of innovation and forward looking, which is likely to be a contributing variable due to the preservation of the intangible textile cultural heritage in the future. / Med grunden i ett eget textilintresse, mina erfarenheter som stickare, i kombination med kulturvårdsstudier och genusvetenskap som biämne utfördes den här undersökningen som kandidatexamensarbete inom kulturvård. Med syftet att undersöka textila hantverkstraditioner som ett kvinnligt kodat immateriellt kulturarv i dagens samhälle med fokus på hantverksaktivism utfördes en enkätundersökning som riktade sig mot hantverksaktivister som utövar någon form av textilt hantverk för att få en fördjupad inblick i deras förhållande, inställning och åsikter kring hantverksaktivism och textila hantverkstraditioner. Den kvinnliga normen inom textilhantverk och främst inom textil hantverksaktivism var påfallande tydlig i enkätsvaren och kan förklara varför feminism och kvinnofrågor är hjärtefrågor för majoriteten av informanterna. Hos hantverksaktivisterna i den här undersökningen finns i många fall en medvetenhet kring denna norm och traditionella kvinnliga konnotationer som berör textil, till exempel värme och mjukhet. Många använder sig av just dessa kvinnliga konnotationer och traditioner för att skapa kontraster med normbrytande budskap, en kontrastverkan som kan tolkas som nytänkande, inspirerande och uppseendeväckande. Hantverksaktivism är därför ett medel att använda sin kreativitet för att göra sin röst hörd och kan ses som en del av textila hantverkstraditioner i ett stadie av förnyelse och framåtblickande som med sannolikhet kommer vara en bidragande faktor i bevarandet av det immateriella textila kulturarvet för framtiden.