Jag har skrivit en artikelserie om en bloggare som går under namnet Corruptio. Det är nu två år sedan bloggaren tycks ha avslutat sin verksamhet. Ännu finns tre av hans bloggar, där hundratals inlägg publicerats mellan år 2009 och 2016, fortfarande kvar. Bloggaren har kallats ”norra Europas största näthatare” och har gjort det till sin nisch att anklaga personer för brott som det inte finns några bevis för att de har begått. I inläggen kallas personerna som hängs ut ofta för mördare och pedofiler och de anklagas för att ha begått ett flertal brott. Ofta rör det sig om olika former av korruption som personerna ska ha gjort sig skyldiga till. Det kan till exempel vara att de hjälpt till att dölja grova brott som politiker, poliser eller kungligheter ska ha gjort sig skyldiga till.

Syftet med denna studie är att studera lagbrytande journalister och konstruerandet av den journalistiska hjälten i media. Med hjälp av kvantitativa och kvalitativa metoder undersöker denna studie journalisters narrativ, gestaltningar, tankar och värderingar gällande tre olika händelser. I dessa tre olika händelser har svenska journalister i sitt yrke medvetet brutit mot svenska lagar med avsikten att granska. Samtliga tre händelser åtalades i svensk domstol och mediebevakningen av de tre målen rapporterades väl av svenska medier. Vidare syftar denna studie att fördjupa sig i de undersökande journalisternas sociala identiteter samt de gemensamma värderingarna för undersökande journalister. De tre teorier som används i studien är den sociala identitetsteorin, gestaltningsteorin samt MQuails figur om vinkling. Med hjälp av dessa olika teorier förklaras, jämförs och analyseras resultaten från studiens tre utvalda studieobjekt – händelserna – tillsammans med resultaten från fyra intervjuer med verksamma grävande journalister.  Resultatet från denna studies kvantitativa del visar att en merpart av artiklar gestaltar lagbrytande journalister som hjältar. Majoriteten av artiklarna saknar även innehåll av kritik gentemot journalisten som omskrivs. Resultatet visar vidare att majoriteten av artiklarna misslyckas med att uppnå en av journalistikens etiska riktlinjer; idealet om objektivitet; då nyhetsartiklarna ofta innehåller dolda vinklar som gestaltar de lagbrytande journalisterna som hjältar.  Resultatet från den kvalitativa delen visar att socialpsykologiska faktorer som status, ideal och normer påverkar gruppen “grävande journalister”, samt att en hjälte inte skapas per se genom att bryta lagen – det som avgör om journalisten gestaltas som hjälte är hur själva granskningen i sig själv uppfattas och mottas.

Denna studie undersöker vad två olika grupper (klassiska och nischade) influencers innehåll på Instagram består av och hur stor del som kan kategoriseras som opinion, reklam och nyheter. Studien syftar också till att undersöka om influencers styrs av några journalistiska riktlinjer och i sådant fall på vilket sätt. För att ta reda på i vilken utsträckning influencers fungerar som marknadsförare, opinionsbildare och nyhetsförmedlare har vi valt att göra en kvantitativ innehållsanalys av 600 Instagraminlägg. På så sätt har vi kunnat definiera influencers roll som aktör i mediesamhället utifrån teorier om förändringar inom samtida mediesystem, som bland annat avser förändringar i informationsflödet och det offentliga kommunikationsutrymmet, det ömsesidiga beroendet mellan olika aktörer samt interaktionen mellan gamla och nya medielogiker och gamla och nya aktörer. Resultatet visar att nischade influencers till stor grad representerar ”gamla aktörer” som använder sig av både nya och gamla logiker medan klassiska influencers utgör ”nya aktörer”. De nya aktörerna använder främst nya logiker anpassade efter sociala medier medan de gamla aktörerna förhåller sig tilljournalistiska normer för att måna om sin professionella identitet som journalister och influencers.

Fem år har gått sedan hela världens strålkastare riktades mot länder i Mellanöstern och Nordafrika. Storögda och förväntansfulla var världspubliken när de såg hur tiotusentals människor samlades runt flera gator och torg och krävde att få sina röster hörda och att de styrande diktatorerna skulle avgå. Det skanderades då, år 2011, om demokrati och frigörelse från decennielånga förtryck. Men i dagens Egypten vittnar människor om att det under de här fem åren regredierat till ett lika illa, om inte värre, samhälle än innan. Oppositionella röster motverkas och tystas genom att sprida skräck hos dem som en gång vågat tala. En oförutsägbar statsapparat fängslar, griper och styr. Tunisien lyckades som det enda land att reformera statsskicket och gå från diktatur till ett demokratiskt styre. Men däremot är vissa viktiga institutioner, som polisväsendet, kvar i det gamla och påverkar de som redan är utsatta då landet befinner sig i ett politisk och ekonomisk limbo. I flera andra länder i regionen, brinner det än i dag fullbordade inbördeskrig. Vilka var det som så hängivet stod där på torgen och dessutom inspirerade fler till att ansluta sig? Och hur gick det sen för dem och deras länder?

Den här uppsatsen undersöker kvantitativt och kvalitativt faktiskt.se, det första svenska exemplet på det sedan länge internationellt etablerade konceptet faktagranskning. Faktiskt.se har varit ett samarbete mellan fem medieorganisationer, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Sveriges Television, Sveriges Radio och KIT, där man på en gemensam hemsida publicerat sina individuellt utförda faktagranskningar. Den kvantitativa undersökningen av innehållet visar att man främst har faktagranskat politikers påståenden om ekonomi och välfärd, att väsentliga skillnader mellan de faktagranskande redaktionerna föreligger, ofta gällande vilka källor som används och hur, och att de flesta påståenden som har faktagranskats har fastslagits vara ”Helt fel”, då man överlag har haft en benägenhet att faktagranska sådant som man redan innan betraktar som osannolikt. Den kvalitativa undersökningen visar att man i stor utsträckning inte håller sig till den gemensamma metod som fastställts för faktagranskning inom ramen för faktiskt.se, trots en tydlig metodbeskrivning. Detta visar sig i flexibilitet kring kraven på påståenden som lyfts till faktagranskning, till exempel att det inte får vara normativt eller en spådom. Man redovisar inte alltid kontakt med den som står bakom påståendet som granskas, och trots att kontexten kring ett påstående ska tas i beaktande vid faktagranskning, enligt metodbeskrivningen, görs detta med godtycklighet. Den kvalitativa undersökningen visar också att påståenden som fastställs vara ”sanna” ofta kan vara sådana som ligger i linje med vad en etablerad källa uttrycker. Det som fastställs vara ”fel” kan vara sådant som avsändaren av ett påstående inte menat men som den faktagranskande reportern har tolkat in. I analysen resoneras kring resultaten främst utifrån Michael Schudsons Discovering the News (1978). Analysen visar att faktagranskning kan sägas utgöra en vetenskaplig journalistisk metod som kombinerar element från den journalistiska faktacentreringen, den naiva empirismen, som rådde inom journalistiken vid förra sekelskiftet, med element från den tidiga objektiviteten på 1920- och 1930-talen.

<p>Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur väl medieföretaget Norrköpings Tidningar tar till vara flerkanalspubliceringens möjligheter och om innehållet i de olika kanalerna skiljer sig. Under vecka 15, 2008, måndag till lördag gjorde vi en kvantitativ innehållsanalys av innehållet i Norrköpings Tidningars papperstidning, webb och tv-kanalen 24nt. Den kvantitativa innehållsanalysen ligger till grund för vår studie men vi har valt att komplettera vår undersökning med en fallstudie och kvalitativa intervjuer. Vår hypotes när vi inledde vårt arbete var att innehållet i de olika kanalerna inte skiljde sig nämnvärt. Detta visade sig stämma till viss del. I vår fallstudie fann vi att vissa texter finns i både webb och papperstidning utan omskrivningar. På så sätt utnyttjar man inte de olika kanalernas möjligheter. De stora skillnader vi har sett mellan kanalerna ligger i vilken typ av ämne de tar upp. En stor skillnad vi fann var att webben hade mycket mer blåljusnyheter än de andra kanalerna. Webben var även den kanal som var snabbast med publicering. På en aspekt avvek tv-kanalen från de andra kanalerna genom att ett högt antal vanliga medborgare fick uttala sig som källor. I vår undersökning fann vi också att nyhetsvärderingen skiljer sig mellan de olika kanalerna. Tv-kanalen väljer sina nyheter efter möjlighet till bra bilder medan webben väljer händelsenyheter som behöver uppdateras. Vi kom fram till att papperstidningen är den kanal som utnyttjar sina styrkor minst. Anledningen till att papperstidningens möjligheter utnyttjas minst är att den är så djupt rotad bland läsarna och det kommer att ta tid innan läsarna är mogna för en förändring.</p>

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur väl medieföretaget Norrköpings Tidningar tar till vara flerkanalspubliceringens möjligheter och om innehållet i de olika kanalerna skiljer sig. Under vecka 15, 2008, måndag till lördag gjorde vi en kvantitativ innehållsanalys av innehållet i Norrköpings Tidningars papperstidning, webb och tv-kanalen 24nt. Den kvantitativa innehållsanalysen ligger till grund för vår studie men vi har valt att komplettera vår undersökning med en fallstudie och kvalitativa intervjuer. Vår hypotes när vi inledde vårt arbete var att innehållet i de olika kanalerna inte skiljde sig nämnvärt. Detta visade sig stämma till viss del. I vår fallstudie fann vi att vissa texter finns i både webb och papperstidning utan omskrivningar. På så sätt utnyttjar man inte de olika kanalernas möjligheter. De stora skillnader vi har sett mellan kanalerna ligger i vilken typ av ämne de tar upp. En stor skillnad vi fann var att webben hade mycket mer blåljusnyheter än de andra kanalerna. Webben var även den kanal som var snabbast med publicering. På en aspekt avvek tv-kanalen från de andra kanalerna genom att ett högt antal vanliga medborgare fick uttala sig som källor. I vår undersökning fann vi också att nyhetsvärderingen skiljer sig mellan de olika kanalerna. Tv-kanalen väljer sina nyheter efter möjlighet till bra bilder medan webben väljer händelsenyheter som behöver uppdateras. Vi kom fram till att papperstidningen är den kanal som utnyttjar sina styrkor minst. Anledningen till att papperstidningens möjligheter utnyttjas minst är att den är så djupt rotad bland läsarna och det kommer att ta tid innan läsarna är mogna för en förändring.

Aldrig tidigare har Moderaterna gått in i ett riksdagsval med regeringsmakten i sina händer och sedan kommit ur den med makten kvar i nävarna, dock som en minoritetsregering. Moderaternas historiska seger blev en tankeställare för mig. Varför nu? Och inte förr? Sverige har trots allt haft riksdagsval på löpande band sedan år 1911. Tanken om att medierna starkt påverkar oss medborgare till att tycka och tänka på ett särskilt sätt ruckade genast igång planer på att undersöka hur riksdagspolitiker och svensk politik porträtteras i svensk dagspress. För att kunna notera eventuella skillnader i den journalistiska rapporteringen valde jag att göra två nedslag vid två perioder med angränsning till riksdagsval. Valet föll på år 1994, när Moderaterna senast satt vid regeringsmakten men gick ur med förlust kontra år 2010 där de erhöll tillräckligt många röster för att styra en ny mandatperiod. Frågor jag ställde mig var främst hur den svenska journalistiken i praktiken gestaltar svenska riksdagspolitiker? Men även, hur objektiv denna gestaltning är samt vilken makt medierna har på oss medborgare? Jag ringade in en teoretisk ram som innefattar olika manér kring hur politiker skildras i medier, medierad politik, objektivitetsidealet samt ett par teorier som belyser mediernas makt. Med hjälp av en inledande kvantitativ innehållsanalys kombinerat med Van Dijk´s kritiska diskursmodell har jag sedan primärt studerat lexikala element och texternas koherens för att bilda mig en uppfattning kring gestaltningen av politiker. Mitt resultat tyder på att den politiska scenen kavlas ut som ett krigskaos med vinnare och förlorare genom fetstilta rubriker i dagspress.

<p>Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet.</p><p>Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.</p><p>Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men – ack, så traditionellt… Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002. Förhoppningsvis kan dessa båda tidskrifter och deras historia hjälpa oss att bättre förstå några intellektuella och journalistiska förutsättningar i ett par av Europas länder.</p><p>«Skulle problemet med det franska språket, för en del, kunna förknippas med de skilda värden som erbjuds av frankofonin, respektive english-speaking world? Värden som från båda sidor har en naturlig tendens att uppfattas som en «diskursiv hegemoni – frågorna kan inte ställas på annat sätt»?</p>

Vi har undersökt SVTs förortsredaktioners dolda läroplan för att öka förståelsen för de nyhetsvärderande processer som pågår inom SVT när de rapporterar från förorter. Forskningen har bedömt journalistiken har bedömts som oförmögen att gestalta förorten på ett adekvat sätt, eftersom journalisterna ofta saknar erfarenhet av att bo och leva i en förort. Konsekvensen av detta har varit att en skadligt stereotyp bild av förorten förmedlas. Vi vill ta reda på ifall förortsredaktionernas arbete skulle kunna motverka stigmatiseringen av samhället. Vi har studerat vilka ideal, strukturer och konventioner som styr nyhetsvärderingen på SVTs nyöppnade redaktioner i Rinkeby och Södertälje. Genom att analysera journalistiken som kultur har vi kunnat förstå vilka ideal som nyhetsvärderingen följer. Vi redoviserar också hur nyhetsvärderingen går till, vart den tar plats och hur den lärs ut till nyanställda. Slutligen presenterar vi också på vilket sätt förortsredaktionen arbetar i förhållande till förorten som kulturell kontext.