Problemformulering och syfte: Inför valet 2018 valde flera influencers att intervjua partiledare. Väljare hade då möjlighet att vända sig till traditionella medier eller sociala medier för att få information inför valet. Påverkas gestaltning av partiledarna när intervjuerna flyttar ut på social medier och vad händer med de journalistiska idealen när det är en influencer som är programledare? Syftet med denna studie är att studera vilka gestaltningar som förekommer i olika medieformat och hur dessa uttrycker sig i programmen. Syftet är också att undersöka hur väl de journalistiska idealen efterföljs av programledare med olika journalistiska bakgrunder. Metod och material: Metoden som används i denna studie är en kvalitativ innehållsanalys. Materialet som ingår i urvalet är programmen “Partitempen” och “Jenny och Steffo träffar partiledarna”. Alla avsnitt i vardera program kommer att analyseras med hjälp av den kvalitativa innehållsanalysen. Detta är en fallstudie. Det innebär att resultaten kommer var svåra att generalisera då vi jämför två fall. Huvudresultat: Syftet med denna studie är att studera vilka gestaltningar som förekommer i olika medieformat och hur dessa uttrycker sig i programmen. Resultaten visar att det relativt ofta förekom liknande gestaltningar i de båda programmen. Trivia-, spel- och sakfrågegestaltning förekom i flera avsnitt i de båda programmen. Dock förekommer skandalgestaltning endast i “Jenny och Steffo träffar partiledarna”. Detta skulle kunna bero på att man följer medielogiken och tar upp det man tror publiken är intresserad av. Resultaten för de journalistiska idealen visar att programledarna följer dem, men att de i vissa fall tänjer på gränserna. I “Partitempen“ förekommer flest sakfrågor. Alla programledare är objektiva, trots att de är personliga. Resultaten visar också att ingen av programledarna bryter mot de svenska pressetiska reglerna.

Att sprida en nyhet, uppmärksamma händelser och personer är det journalistyrket handlar om. Nu är detta inte bara en självklarhet för just journalister utan vem som helst med tillgång till internet kan numera ”agera” journalist. Med hjälp av sociala medier och bloggar kan man som privatperson nå ut till många fler än förr med information och nyheter. Ökad information innebär förändringar för både allmänheten men också för journalisterna i sina arbetsrutiner.   Undersökningens syfte är att ta reda på hur journalister ser på denna utveckling och hur det påverkar deras arbete och deras egen syn på källkritik. Kan det vara så att om man som journalist använder sig av dessa medier privat så är det mer självklart att använda det i jobbsyfte? Finns det någon skillnad på yngre och äldre journalisters syn och användande?   För att kunna ta reda på detta har vi använt oss av personliga intervjuer med tio verksamma journalister. Dessa delades in i en ”yngre grupp” och en ”äldre grupp”. Den yngre gruppen bestod av fem journalister mellan 20-39 år och de fem i den äldre gruppen var mellan 40-60 år gamla. Resultaten har vi analyserat med hjälp av tre utvalda teorier; källkritik, Shoemaker och Reeses modell om olika nivåer av faktorer som påverkar det journalistiska innehållet samt Elza Dunkels tre stadier som återkommer vid varje introduktion av ny teknik och generationsaspekten på Internet.   Resultaten visade att båda grupperna ser källkritik som en stor och mycket viktig del av sitt journalistiska arbete. Det som skiljer grupperna åt är att de yngre är mer benägna och har som rutin att använda sociala medier och bloggar i sin research. Detta tror vi beror på just generationsskillnaden. Den yngre gruppen använder dessa typer av medier både privat och i sitt arbete, vilket visar att de har integrerat det i sitt dagliga liv.  Den yngre och äldre gruppen hade en någorlunda likadan syn på utvecklingen av privatpersoners spridning av information på nätet. De såg det som positivt att privatpersoner får synas och höras mer och allmänheten får ta del av mer information. Det betyder också ett ökat informationsflöde för journalisterna och det kan vara svårt för de att sålla bland mycket innehåll.

Uppsatsen bygger på en närläsning av ett antal kröniketexter från svenska dagstidningar, publicerade 2007-2010, vars författare har en dubbel tillhörighet – deras ursprung är annanstädes än den nuvarande uppehållsorten; exempelvis född och uppvuxen i Falköping, numera boende och verksam i Stockholm. Fenomenet som uppsatsen vill bevisa, ”Att vända hem i text”, innebär att man som skribent skriver om ett där och då, och låter detta framstå som en referenspunkt för sitt här och nu. Resor företas i kröniketexten; faktiska, imaginära och minnesresor. Studien söker svar på hur resan, vilken form den än företar, skildras rent stilistisk och narratologiskt, men också om hemvändarmotivet i texterna tyder på ett uttryck av nostalgi. Dessutom undersöks vad dubbel tillhörighet har för betydelse för den journalistiska rollen och den enskilde journalistens sätt att observera verkligheten. Även berättarens auktoritets betydelse för berättelsens autenticitet avhandlas. Undersökningen söker stöd hos Arne Melbergs forskning om reseskildringar, Karin Johannissons sondering av känslan ”nostalgi” och dess betydelse genom tiderna, Staffan Björcks studier i prosaberättarens teknik, samt i Torsten Thuréns studium i gränsöverskridande litterära genrer. Undersökningen är uppdelad i tre kapitel: (1) Resan (2) Platsen (3) Minnesakten. Detta för att underlätta för läsaren. På detta följer en längre diskussion. De krönikörer vars texter finns representerade och utsätts för närläsningar är Hanna Hellquist, Ronnie Sandahl, Marcus Birro, Johan Croneman och Fredrik Strage.

Titel: Neutrala massmedierFörfattare: Jonathan Grönlund och Joakim Zakariasen Kurs, termin och år: C-uppsats HT 14Antal ord i uppsatsen: 8947 Problemformulering och syfte: Medierna har ett demokratiskt ansvar att informera medborgarna, speciellt inför ett val. Syftet med studien är att undersöka lokala morgontidningars rapportering av den lokala valrörelsen och se hur de uppfyller de journalistiska idealen objektivitet och mångfald. Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys på fyra svenska morgontidningars pappersupplagor under valrörelsens tre sista veckor inför kommunalvalet 2014. Tidningarna är Norrländska Socialdemokraten, Sundsvalls Tidning, Nerikes Allehanda och Östgöta Correspondenten. Totalt har vi undersökt 193 journalistiskt bearbetade nyhetsartiklar. Huvudresultat: Svenska morgontidningar är ofta neutrala i sin bevakning av kommunalvalet. Generellt sett vinklas artiklarna på ett balanserat sätt gentemot de etablerade partierna. Sverigedemokraterna är det enda undantaget, med betydligt fler negativt vinklade artiklar än övriga etablerade partier. Något av de styrande partierna i kommunen är alltid det som förekommer mest i varje tidning. Partiet som förekommer mest är också partiet som uttalar sig mest i artiklar.Det finns flera sätt att mäta om proportionalitetsprincipen eller jämlikhetsprincipen råder. Om man sammanfattningsvis analyserar dessa sätt att mäta så ligger svaret någonstans mittemellan dessa båda. Dessutom finns det partier som inte riktigt passar in på någon av principerna, vilket kan bero på starkt profilerade lokala politiker eller att det finns ett stort nyhetsvärde i ett särskilt parti. Nyckelord: media, kommunalval, journalistiska ideal, objektivitet, mångfald, jämlikhet, proportionalitet, Luleå, Sundsvall, Örebro, Linköping.

Denna studie undersöker hur väl de journalistiska idealen efterlevs i publiceringar gjorda av de tre journalisterna med störst antal följare i Sverige. Studien undersöker även hur dessa tre journalister blandar innehåll som kan kategoriseras som journalistiskt respektive icke-journalistiskt när de kommunicerar med sina följare. De studerade journalisterna är Magda Gad, Marcus Oscarsson och Joakim Lamotte. Studien tar avstamp i tidigare forskning om journalistyrkets ideal och professionalisering, samt om nyhetsförmedling på nätet kombinerat med forskning om hur journalister använder sig av och efterlever de journalistiska idealen i publicering på Twitter. Innehållsflödet för de tre journalisterna har analyserats kvantitativt för att kategorisera vilka av texterna som har journalistiska ambitioner och vilka som har andra syften. Materialet som studerats är inlägg publicerade under november och december 2019. Resultatet har både gett en bild av hur journalisterna blandar mellan journalistiskt innehåll och material som främst syftar till att underhålla relationen med sina följare, och har skapat ett underlag av artiklar som kan kategoriseras som journalistik, för användning i den kvalitativa analysen. De utvalda artiklarna har analyserats med hjälp av en kvalitativ diskursanalys som sedan har jämförts med de etiska reglerna för journalister som Society of Professional Journalists definierat. Resultatet har analyserats i förhållande till hur väl både varje inlägg och journalistens totala insats efterlever de journalistiska idealen. Arbetet med studien belyser också problemet med att forskare och journalister har svårt att få tillgång till strukturerad data från Facebook, vilket gör forskning på området svårare än via exempelvis Twitter. Analysen av resultatet visar att alla tre journalister blandar publiceringar med journalistiska ambitioner med innehåll av mer personlig karaktär i sina flöden. Studien visar också att nivån av efterlevnad av de journalistiska idealen skiljer sig stort åt mellan de tre, och att den som använder oberoende journalist för att beskriva sig själv inte är den som följer idealen bäst.

This study examines the ethics of investigative journalism. Especially the ethical considerations of the methods used by the journalists. The study have used a thematic analysis through semi-structured interviews with investigative journalists about their investigations. The real life examples were used as a solid basis of what journalists have done while also considering what literature suggests for ethical journalism. The two were compared and analyzed to find a cohesive answer to the question: how do journalists reason the methods they use during a journalistic investigation? The conclusion came down to journalists following the laws and their editorial office’s own ethical rules as closely as they can while still using so-called “sneaky” methods. However if the information is important enough and there is no other way to gain it  journalists deems the act of law- and rulebreaking justified in the cause of public good.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur journalisters yrkesidentitet förändrats i och med mediebranschens stora förändringar på grund av teknologins utveckling. Vidare vill vi öka förståelsen för hur organisationer kan stötta personalens identitetsarbete i samband med stora förändringar som påverkar yrkesidentiteten. Metod: En fallstudie som undersöker journalisters yrkesidentitet med en abduktiv ansats. Den empiriska datan är insamlad med hjälp av intervjuer. Slutsats: Studien har visat på att journalister har en tydlig yrkesidentitet som grundar sig på de journalistiska idealen och värden som etik och neutralitet. Det har även konstaterats att på grund av ny teknologi har yrkesrollen för journalister förändrats och därmed har yrkesidentiteten också delvis förändrats. Vi kan se att oberoende vilken bransch som står inför stora förändringar på grund av ny teknologi så behövs en förståelse från organisationer om hur yrkesidentiteten kan påverkas. / Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how journalist’s professional identity has changed because of the large changes of the media industry due to new technology. We also want to increase the understanding of how organizations can support their employees in identity work in connection to organizational changes that may impact the professional identity. Methodology: We have conducted a case study that investigates journalist’s professional identity with an abductive approach. The empirical data was collected using interviews. Conclusion: The study shows that journalists have a distinct professional identity based on journalistic ideals and values such as ethics and neutrality. It was also found that due to new technology the work role as journalists has changed and consequently the professional identity has also partly changed. We can see that regardless of which industry that is facing large changes due new technology, organizations need to understand how the professional identity can be impacted.

Previous research indicates that journalistic roles change in times of crisis, from critically reviewing authorities to disseminating information. Why does this happen? And are these indications true within a Swedish context? The aim of this study is to investigate how journalistic roles in Swedish media has changed over time during the covid-19 pandemic and what factors that lies behind the change.[JB1]  To do this, a quantitative content analysis of Swedish news articles was used in combination with qualitative interviews with journalists. The content analysis found that the presence of critical roles (detached watchdog and critical change agent) decreased during the first months of the pandemic while the presence of informational and regime-friendly roles (populist disseminator and opportunist facilitator) increased. One year into the pandemic, the presence of critical roles resurged towards a normal level while the two informational and regime-friendly roles decreased. The qualitative interviews show that, whilst the perceived journalistic roles did not change during the pandemic, the ability to put those ideals to practice was affected by several external factors. These factors include: the dominance of corona-related news, the challenging nature of critically reviewing an ongoing crisis, a general lack of corona-related knowledge, changes in work practice and working environment, and a lack of previous experience from similar crises. The change in practiced journalistic roles was generally viewed by the respondents as unintended and problematic. This underlines the important difference between perceived and practiced journalistic roles.  [JB1]Reviderat.