Problemformulering och syfte: Inför valet 2018 valde flera influencers att intervjua partiledare. Väljare hade då möjlighet att vända sig till traditionella medier eller sociala medier för att få information inför valet. Påverkas gestaltning av partiledarna när intervjuerna flyttar ut på social medier och vad händer med de journalistiska idealen när det är en influencer som är programledare? Syftet med denna studie är att studera vilka gestaltningar som förekommer i olika medieformat och hur dessa uttrycker sig i programmen. Syftet är också att undersöka hur väl de journalistiska idealen efterföljs av programledare med olika journalistiska bakgrunder. Metod och material: Metoden som används i denna studie är en kvalitativ innehållsanalys. Materialet som ingår i urvalet är programmen “Partitempen” och “Jenny och Steffo träffar partiledarna”. Alla avsnitt i vardera program kommer att analyseras med hjälp av den kvalitativa innehållsanalysen. Detta är en fallstudie. Det innebär att resultaten kommer var svåra att generalisera då vi jämför två fall. Huvudresultat: Syftet med denna studie är att studera vilka gestaltningar som förekommer i olika medieformat och hur dessa uttrycker sig i programmen. Resultaten visar att det relativt ofta förekom liknande gestaltningar i de båda programmen. Trivia-, spel- och sakfrågegestaltning förekom i flera avsnitt i de båda programmen. Dock förekommer skandalgestaltning endast i “Jenny och Steffo träffar partiledarna”. Detta skulle kunna bero på att man följer medielogiken och tar upp det man tror publiken är intresserad av. Resultaten för de journalistiska idealen visar att programledarna följer dem, men att de i vissa fall tänjer på gränserna. I “Partitempen“ förekommer flest sakfrågor. Alla programledare är objektiva, trots att de är personliga. Resultaten visar också att ingen av programledarna bryter mot de svenska pressetiska reglerna.

Titel: Neutrala massmedierFörfattare: Jonathan Grönlund och Joakim Zakariasen Kurs, termin och år: C-uppsats HT 14Antal ord i uppsatsen: 8947 Problemformulering och syfte: Medierna har ett demokratiskt ansvar att informera medborgarna, speciellt inför ett val. Syftet med studien är att undersöka lokala morgontidningars rapportering av den lokala valrörelsen och se hur de uppfyller de journalistiska idealen objektivitet och mångfald. Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys på fyra svenska morgontidningars pappersupplagor under valrörelsens tre sista veckor inför kommunalvalet 2014. Tidningarna är Norrländska Socialdemokraten, Sundsvalls Tidning, Nerikes Allehanda och Östgöta Correspondenten. Totalt har vi undersökt 193 journalistiskt bearbetade nyhetsartiklar. Huvudresultat: Svenska morgontidningar är ofta neutrala i sin bevakning av kommunalvalet. Generellt sett vinklas artiklarna på ett balanserat sätt gentemot de etablerade partierna. Sverigedemokraterna är det enda undantaget, med betydligt fler negativt vinklade artiklar än övriga etablerade partier. Något av de styrande partierna i kommunen är alltid det som förekommer mest i varje tidning. Partiet som förekommer mest är också partiet som uttalar sig mest i artiklar.Det finns flera sätt att mäta om proportionalitetsprincipen eller jämlikhetsprincipen råder. Om man sammanfattningsvis analyserar dessa sätt att mäta så ligger svaret någonstans mittemellan dessa båda. Dessutom finns det partier som inte riktigt passar in på någon av principerna, vilket kan bero på starkt profilerade lokala politiker eller att det finns ett stort nyhetsvärde i ett särskilt parti. Nyckelord: media, kommunalval, journalistiska ideal, objektivitet, mångfald, jämlikhet, proportionalitet, Luleå, Sundsvall, Örebro, Linköping.

Denna studie undersöker hur väl de journalistiska idealen efterlevs i publiceringar gjorda av de tre journalisterna med störst antal följare i Sverige. Studien undersöker även hur dessa tre journalister blandar innehåll som kan kategoriseras som journalistiskt respektive icke-journalistiskt när de kommunicerar med sina följare. De studerade journalisterna är Magda Gad, Marcus Oscarsson och Joakim Lamotte. Studien tar avstamp i tidigare forskning om journalistyrkets ideal och professionalisering, samt om nyhetsförmedling på nätet kombinerat med forskning om hur journalister använder sig av och efterlever de journalistiska idealen i publicering på Twitter. Innehållsflödet för de tre journalisterna har analyserats kvantitativt för att kategorisera vilka av texterna som har journalistiska ambitioner och vilka som har andra syften. Materialet som studerats är inlägg publicerade under november och december 2019. Resultatet har både gett en bild av hur journalisterna blandar mellan journalistiskt innehåll och material som främst syftar till att underhålla relationen med sina följare, och har skapat ett underlag av artiklar som kan kategoriseras som journalistik, för användning i den kvalitativa analysen. De utvalda artiklarna har analyserats med hjälp av en kvalitativ diskursanalys som sedan har jämförts med de etiska reglerna för journalister som Society of Professional Journalists definierat. Resultatet har analyserats i förhållande till hur väl både varje inlägg och journalistens totala insats efterlever de journalistiska idealen. Arbetet med studien belyser också problemet med att forskare och journalister har svårt att få tillgång till strukturerad data från Facebook, vilket gör forskning på området svårare än via exempelvis Twitter. Analysen av resultatet visar att alla tre journalister blandar publiceringar med journalistiska ambitioner med innehåll av mer personlig karaktär i sina flöden. Studien visar också att nivån av efterlevnad av de journalistiska idealen skiljer sig stort åt mellan de tre, och att den som använder oberoende journalist för att beskriva sig själv inte är den som följer idealen bäst.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur journalisters yrkesidentitet förändrats i och med mediebranschens stora förändringar på grund av teknologins utveckling. Vidare vill vi öka förståelsen för hur organisationer kan stötta personalens identitetsarbete i samband med stora förändringar som påverkar yrkesidentiteten. Metod: En fallstudie som undersöker journalisters yrkesidentitet med en abduktiv ansats. Den empiriska datan är insamlad med hjälp av intervjuer. Slutsats: Studien har visat på att journalister har en tydlig yrkesidentitet som grundar sig på de journalistiska idealen och värden som etik och neutralitet. Det har även konstaterats att på grund av ny teknologi har yrkesrollen för journalister förändrats och därmed har yrkesidentiteten också delvis förändrats. Vi kan se att oberoende vilken bransch som står inför stora förändringar på grund av ny teknologi så behövs en förståelse från organisationer om hur yrkesidentiteten kan påverkas. / Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how journalist’s professional identity has changed because of the large changes of the media industry due to new technology. We also want to increase the understanding of how organizations can support their employees in identity work in connection to organizational changes that may impact the professional identity. Methodology: We have conducted a case study that investigates journalist’s professional identity with an abductive approach. The empirical data was collected using interviews. Conclusion: The study shows that journalists have a distinct professional identity based on journalistic ideals and values such as ethics and neutrality. It was also found that due to new technology the work role as journalists has changed and consequently the professional identity has also partly changed. We can see that regardless of which industry that is facing large changes due new technology, organizations need to understand how the professional identity can be impacted.