Uppsatsen All makt åt Estrid, vår befriare - En kvalitativ textanalys av Estrids varumärkesidentitet undersöker företaget Estrids marknadsföring. Analysen har genomförts med hjälp av en kvalitativ textanalys, med fokus på semiotik och retorik. De marknadsföringskanaler vi valt att titta närmare på är Estrids officiella hemsida samt Instagram-konto. Studien ämnar att undersöka företagets varumärkesidentitet, detta utifrån marknadsföring av Estrids huvudsakliga produkt samt se hur denna förhåller sig till företagets värderingar och vision samt feminina normer.   Vårt empiriska material består av två texter från företagets Om oss sida samt sex stycken inlägg från deras Instagram-konto, för att analysera materialet använder vi oss bland annat av semiotiska verktyg samt retorik- och argumentationsanalys. För att uppfylla syftet har vi utgått från en huvudsaklig frågeställning; Vad har Estrid för varumärkesidentitet och på vilket sätt presenteras den i företagets marknadsföring? Vårt teoretiska ramverk består bland annat av varumärkesteori, konsumentens användning av varumärken för att uttrycka sin identitet samt genusteori och stereotyper. Att använda sig av politiskt betonade frågor i sin marknadsföring ser vi hos ett flertal företag. Estrid pratar om kvinnor och deras rätt till sin egen kropp. Men hur fungerar det när de problem man säger att man vill lösa också är anledningen till att företaget existerar och går med vinst? Vi kan se hur Estrid säger emot sig själva i en och samma text, samt se hur lätt det är för företag att använda sig av fina ord utan att gå djupare in i vad det innebär i praktiken. När företaget har en chans att lyfta och diskutera en viss problematik menar man istället att det inte längre finns något problem tack vare företagets existens. Vad blir resultatet av detta? Det vi i vår uppsats kommit fram till sammanfattas relativt bra i en kommentar på Estrids facebooksida; “[...] Bara vi är överens om att om alla var tillfreds med sina great pair of hairy legs, bushy toes or fluffy armpits, så hade ni gått i konkurs. Så bäst för er att vissa fortsätter känna pressen [...]” (Facebook, 2020). / The essay All power to Estrid, our liberator - A qualitative text analysis of Estrid´s brand identity examines Estrids marketing. The analysis has been carried out by a qualitative text analysis where we focus on semiotics and rhetoric. The marketing channels that we have chosen to take a closer look at are Estrid´s official website and Instagram account. The study intends to examine the company's brand identity, based on Estrid´s marketing of their main product and observe how this portrays the company's vision and values as well as feminine norms. The empirical material consists of two texts from Estrid´s About us page and six posts from their Instagram account. To analyze the material we have, among other things, used semiotic tools as well as rhetoric and argumentation analysis. In order to fulfill the essay's purpose it is based on the following question; What is Estrid brand identity and in what way is it presented in the company's marketing? Our theoretical framework includes brand theory, the consumers use of brands to express their identity as well as gender theory and stereotypes.  We can see how a number of companies use politically emphasized issues in their marketing. Estrid for an example talks about women and their right to their own body. But how does it work when the problem you want to solve is the reason why the company can exist as well as make a profit out of it. We can see how Estrid talks against itself in one and the same text as well as how easy it is for companies to use pretty words without going deeper into what it means in practice. The company has a chance to raise awareness and discuss a certain issue, but instead they mean that there is no longer a problem thanks to the company's existence. What will this result in? What we have come to in our essay is summarized relatively well by a comment on Estrid’s Facebook page; “[...] Only if we agree that if everyone was happy with their great pair of hairy legs, bushy toes or fluffy armpits, you would have gone bankrupt. So best for you that some continue to feel the pressure[...]” (Facebook, 2020). The quote is translated from Swedish to English.

I denna studie undersöks rakhyvelsföretaget Estrids marknadskommunikation och hur de laddar sitt varumärke med feministiska värderingar. Studien ämnar besvara hur Estrid framställs som feministiska och vilken presupponerad kvinna kommunikationen riktar sig mot. Studien syftar till att kritiskt belysa hur etisk marknadskommunikation tar sig i uttryck med multimodala medel på den svenska marknaden, och tar avstamp i sociosemiotiken där en skrift-, bild- och reklamfilmsanalys görs med utgångspunkt i den systemisk funktionella grammatiken och multimodalitet. Resultatet visar att Estrids feministiska värderingar framträder genom att de skapar personan Estrid, vilken ses som handlingskraftig och självsäker, och som stöttar kvinnan i ett svårnavigerat och polariserat politiskt klimat. Kvinnan framställs som förhållandevis passiv och osäker, men legitimeras som feminist genom att köpa rakhyveln och synas med den. Kommunikationen går i linje med en kommodiferad aktivism och marknadsfeminism där konsumenter görs till politiska aktivister och som genom konsumtion skaffar sig bättre värderingar och blir en bättre människa. Studien visar även att ökat kvinnligt självförtroende är ett viktigt element i marknadskommunikationen, vilket vidare kan härledas till postfeminismen.

Submitted by Sandra Pereira (srpereira@ufrrj.br) on 2016-10-18T10:49:20Z No. of bitstreams: 1 2016 - Jorge Gabriel Rodrigues de Oliveira.pdf: 1803407 bytes, checksum: 14d3e313e5d9cd8d6206d683acccc3ca (MD5) / Made available in DSpace on 2016-10-18T10:49:20Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2016 - Jorge Gabriel Rodrigues de Oliveira.pdf: 1803407 bytes, checksum: 14d3e313e5d9cd8d6206d683acccc3ca (MD5) Previous issue date: 2016-04-20 / This research aims to demonstrate the process of developing a martyr stereotype for the hermit Copts monks, through which we believe we can analyze the hagiographic representation drawn to these religious, from textual traces found in primary sources Vita Antonii (357) and Vita Pauli (374-379), written, respectively, by Athanasius of Alexandria (296-373) and Jerome of Stridon (347-420), about the desert monks Anthony the Great (251- 356) and Paul of Thebes (228-330). We understand that the martyrdom of the content is present in this stereotype monastic hermit Copt, introduced by the authors of the sources, this will allow us greater strength in proving our hypothesis about the development of a patristic representation, which aimed to raise the monks as the authentic successors of the martyrs and establishes guidelines and patristic models defined for these religious and those who followed them. / Nesta pesquisa pretende-se demonstrar o processo de elabora??o de um estere?tipo de m?rtir para os monges eremitas coptas, atrav?s do qual acreditamos ser poss?vel analisar a representa??o hagiogr?fica elaborada para esses religiosos, a partir de vest?gios textuais encontrados nas fontes prim?rias Vita Antonii (357) e Vita Pauli (374-379), de autoria, respectivamente, de Atan?sio de Alexandria (296-373) e Jer?nimo de Estrid?o (347-420), acerca dos monges Ant?o do deserto (251-356) e Paulo de Tebas (228-330). Entendemos que se o conte?do do mart?rio estiver presente neste estere?tipo mon?stico erem?tico copta, introduzido pelos autores das fontes, isto nos permitir? maior solidez na comprova??o de nossa hip?tese acerca da elabora??o de uma representa??o patr?stica, que visava al?ar os monges como os aut?nticos sucessores dos m?rtires, al?m de estabelecer diretrizes e modelos patr?sticos definidos para esses religiosos e aqueles que os seguiam.