<p>I uppsatsen görs en läroboksanalys av samhällskunskapsläroböcker från 1970-tal och 2000-tal. Samtliga läroböcker som ingår i analysen vänder sig till elever i gymnasieskolan. Fokus för analysen är hur arbetsmarknadens parter framställs under 1970-talet, respektive under 2000-talet. Framställningen av dessa aktörer kopplas bl.a. till samhällsutvecklingen och till för tiden gällande styrdokument.  </p>

I uppsatsen görs en läroboksanalys av samhällskunskapsläroböcker från 1970-tal och 2000-tal. Samtliga läroböcker som ingår i analysen vänder sig till elever i gymnasieskolan. Fokus för analysen är hur arbetsmarknadens parter framställs under 1970-talet, respektive under 2000-talet. Framställningen av dessa aktörer kopplas bl.a. till samhällsutvecklingen och till för tiden gällande styrdokument.

This is a study of the trade union journal for female blue collar women in Sweden, Arbetets Kvinnor, between 1927 and 1931. The purpose is to examine how a female trade union activist's constructs collective identity by those notions of social class, sex, and moral values that are articulated in the journal. The main theoretical basis is Alberto Melucci's analysis where he argues that a collective identity in social movements is made in an interaction between individuals, where the action possibilities and limits are defined. Another purpose is how the female blue collar worker's resistance and/or adaption to the male hegemonic trade union and the bourgeoisie hegemonic society are presented. The essay shows how the collective identity is made of both historical and contemporary images of the working class women as workers and trade union activists. It also shows that the identity is based on an international class struggle in which the labour women walk hand in hand with the labour men, embracing social democratic ideas. The conception of the woman of the labour class is multifaceted, for example she is pictured as a class comrade and simultaneously as a one whose main purpose is motherhood. Arbetets Kvinnor shows that the trade unionist women bid the bourgeoisie dominance resistance and it also depicts the women making opposition to the male hegemony in the trade union. The moral values that are presented are solidarity, responsibility and the urge of education into making the goal of an equal society possible to reach.

Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde närmare en miljon människor landet och undan krisen. Både i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands län i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig på arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt då andelen arbetande somalier i Minnesota är betydligt högre än i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlägga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssätt på den här gruppen genom en jämförelse med hur det förhåller sig i Minnesota. De båda populationerna i respektive region liknar varandra på många sätt även om de till antalet är betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning är generellt sett låg och många somalier är vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en något högre utbildningsnivå än de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsättningsgrad. Det är dock troligt att skillnaderna i andelen arbetande till stor del förklaras med arbetsmarknadens funktionssätt i respektive region. I Minnesota karaktäriseras arbetsmarknaden, jämfört med Östergötland, av högre flexibilitet med låga statliga ersättningar och mindre omfattande anställningsskydd. I Östergötland är arbetsmarknaden stelare och karaktäriseras av högre inträdeströsklar. Somalier har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden i Östergötland och exkluderas i den bemärkelsen att kollektivavtalen inte tillåter låga löner vilket motsätter sig skapandet av arbete för lågproduktiva. Arbetsgivare är osäkra på vad somalier förmår att prestera vilket i kombination med höga friställningskostnaderna gör att risken för att anställa somalier bedöms som stor. I Minnesota föranleder arbetsmarknadens funktionssätt starka ekonomiska drivkrafter och ett större utbud av arbeten lämpade för lågproduktiva vilket troligen förklarar mycket av skillnaden i andelen arbetande mellan regionerna. Att en stor andel av somalier i Östergötland befinner sig utanför arbetsmarknaden och samhället i stort föranleder troligen en långsammare integration än den dynamiska utvecklingspotential som observerats bland somalier i Minnesota.

This rapport examines six Swedish workplace unions, in manufacturing internationalised companies, degree of internationalised trade union work. The report is based on interviews with local shop stewards. All local workplace unions were in some form internationalised. They were placed in three different groups of strategies: Passive, Tactical and Strategic. The Passive union only tried to get information; the Tactical unions were reactive against initiative from company management and used the channels provided of Industrial Relation laws. The Strategic unions where acting from an analysis that demanded collaboration with foreign trade unions and were active in trying to build contacts.In discussing why a local workplace trade union become internationalised three explaining factors was constructed: A relation to the company which gave the union more information and resources than the minimum level of required legislation. Second; a strategic analysis involving a threat against the employees. And third; a belief that the trade union could make a difference.

Racial discrimination can occur in many ways – intentional and non intentional – and in many places – perhaps most observed in the labor market. The Swedish labor union, LO, is an important party in this market, and discusses the issue frequently in a number of different documents. These documents are being analyzed as discourse in this study, with attention paid to the rhetoric regarding “immigrants”, i.e. how “immigrants” are being portrayed. A postcolonial perspective is applied, which focuses on the structure surrounding binary oppositions between a “we” and a subordinate “Others”. Earlier studies within this perspective have noticed discriminating reproduction of “immigrants” in different discourses, which is being created through concepts concerning cultural stereotyping and generalization. In a similar way this study will show how a discourse produces different semantic uses of the word “immigrant” and how these uses are linked to the subordinate “Others”. By drawing conclusions from these oppositional hierarchies, tendencies of the discriminating reproducing of “immigrants” are found within the selected LO documents.

Den här avhandlingen syftar till att utveckla kunskap om lärande på den lokala nivån inom fackföreningsrörelsen. Det är en etnografisk beskrivning och analys av hur en fackföreningsstyrelse på en arbetsplats hanterar vardagens fackliga arbete och de krav på lärande som det innebär. I studien undersöks förutsättningarna för en nytillträdd och oerfaren facklig styrelse. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande beskrivs och analyseras det fackliga styrelsearbetet under tre år, de olika utvecklingsprocesser detta genererar samt hur fackliga aktiviteter och processer samspelar med hur styrelseledamöternas deltagande och den fackliga praktiken förändras. Att det saknas facklig erfarenhet och kunskap på arbetsplatsen har betydelse för den nya styrelsens förutsättningar för lärande. Studien visar att styrelseledamöternas definition av situationen är avgörande för inriktningen på styrelsearbetet. I studien identifieras tre kvalitativt olika perioder av fackligt arbete och lärande: revolutionen, nybygget och reträtten. Styrelsens kontakter med fackföreningsrörelsen utanför den lokala arbetsplatsen har en avgörande betydelse - särskilt hur ledamöterna använder fackföreningsrörelsens samlade erfarenheter, kunskaper och resurser som källa till lärande. Hur styrelsearbetet fördelas inom styrelsen och tillsammans med andra inom fackförbundet (fackliga kollegor, ombudsmän, medlemmar) visar sig också ha betydelse för det lärande som uppstår inom och utanför den lokala styrelsen. Studien visar att det finns omfattande krav på den lokala styrelsens förmåga att hantera det lokala fackliga arbetet och att självständigt hantera de krav på lärande som det innebär. Utifrån de omständigheter som studien synliggör hävdas att detta är ett överkrav på lokala fackliga styrelser i den mening att man inte på egen hand förmår skapa den kunskap som ger makt att hantera alla viktiga frågor som samtidens arbetsliv ger upphov till. I studien framförs att det krävs förändringar inom fackföreningsrörelsen för att ändra villkor och förutsättningar för lokalt fackligt arbete, lärande och kunskapsutveckling. Makt, kunskap och lärande hänger ihop. / The trade union at the local workplace is considered the most important arena for developing the strength of trade unions. Contemporary changes in working life mean new challenges to the trade union, and especially to the local trade union units at the workplaces. Learning is needed to maintain the strength and the capacity of the trade unions. Local trade union boards and representatives are expected to have the capability to learn on their own. The aim of this study is to investigate learning within a local trade union board at a workplace. An ethnographic study of an inexperienced trade union board has been carried out during three years. A sociocultural perspective is used to analyse the trade union board’s work, the learning processes that are generated and how the board members’ participation and pracitice are changed. From a pragmatist perspective the local trade union board’s attempts to deal with everyday challenges are interpreted as solving problems. It is shown that the board’s different ways of defining the situation are of significant importance. Three qualitative different phases of the local trade union board practice have been identified: the revolution, the renewal and the retreat. The investigation shows the importance of access to and use of the sociocultural knowledge and resources outside the local trade union. The board’s members’ definitions of the situation are influenced by the trade union experience and knowledge that they appropriate in participating in other trade union practices. The study also shows the importance of how the trade union work is distributed as it generates different learning processes according to how duties are divided. Solving problems together with trade union members at the workplace and together with other trade union practices shape learning processes in other communities of the trade union movement. The results of the study indicate that the demands on learning put on the local trade union boards are too overpowering. The local trade union boards cannot be expected to, on their own, develop the knowledge and the power that are needed to tackle the everyday challenges at the workplace. Local trade union learning is a matter to the trade union movement as a whole. Power, knowledge and learning are interdependent.

Uppsatsens handlar om debatten om problemen med hembiträdena och hur situationen skulle förbättras i början av 1900-talet. Källmaterialet är Stockholms tjänarinneförenings medlemstidning Tjänarinnebladet samt tidskrifterna Idun och Dagny. I debatten kommer olika röster till uttryck och jag undersöker hur rösterna samspelar med mentalitet, identitet, genus och klass. Mina utgångspunkter är att yrket var en projektionsyta där olika perspektiv och röster konkurrerade om att definiera yrket och perspektiven går att förstå utifrån olika gruppers mentaliteter. Mentalitet är en medvetandenivå bestående av kollektiva, opersonliga, oreflekterade, tankemönster, attityder, sinnestillstånd och beteenden som ligger till grund till mer artikulerade tankar och idéer. Mentalitet ligger också till grund för normer, värderingar och världsbild. Mentaliteteten reproduceras över generationsgränser i institutioner som familj och skola.     I övergången från det patriarkala bondesamhället till det kapitalistiska industrisamhället förändrades strukturer och sociala relationer mellan individer och grupper. Mentalitet, som normalt är stabilt och utvecklas långsamt, började snabbt förändras. Olika gruppers medvetenhet om identitet, klass, ideologi och så vidare ökade snabbt. Folkrörelser kämpade för att förändra samhället, både mentalt och politiskt. Till exempel kämpade arbetarrörelsen för social rättvisa, kvinnor för jämställdhet, rösträttsrörelsen för allmän och lika rösträtt, och frikyrkor för religionsfrihet. Den gamla ordningen som gällt i hundratals år krackelerade och i denna process uppstod konflikter.     Hembiträdena stod med ena benet i det gamla samhället och det andra benet i det nya. Yrket reglerades av patriarkala lagar och deras arbetsgivare betraktade dem ur ett patriarkalt perspektiv. Själva ville de bort från det patriarkala och liksom övriga arbetarklassen höja sig ekonomiskt och socialt. De ville att yrket skulle regleras som andra arbetaryrken och ha samma rättigheter som andra arbetare. De ville ha begränsad arbetstid, rätt till ledighet och framför allt inte bli bemötta med förakt och bli behandlade som barn. Mot hembiträdena stod husmödrarna som absolut inte ville tillåta hembiträdena att organisera sig och ändra på rådande ordning. Även arbetarrörelsen och kvinnorörelsen hade svårt att bestämma sig för hur de skulle förhålla sig till yrkeskåren.     I uppsatsen undersöker jag vilka problem som fanns med hembiträden enligt dem själva och enligt andra samt hur de själva och andra ville förbättra situationen. I analysen är mentalitetet centralt men också identitet. Hembiträdena ville både förändra sin yrkesidentitet och de mentaliteter som låg till grund för hur yrket betraktades. De använde bland annat en skötsamhetsstrategi för att försöka förbättra sin situation som påminner om den Ronny Ambjörnsson beskriver i Den skötsamme arbetaren.                       Teoretiskt utgår jag framför allt från klass och genus för att förstå hur mentalitet och identitet konstruerades av hembiträdena och av andra. I analysen är båda perspektiven nödvändiga men det varierar beroende på kontexten vilket av de två perspektiven som bäst förklarar det som skrivs. Därför har jag metodologiskt och teoretiskt använt mig av ett intersektionellt förhållningssätt för att hantera den skiftande över- och underordningen i relationen mellan de teoretiska perspektiven.

The purpose of the study is to understand whether, and if so why, the Swedish medical profession's position on the availability and shortage of doctors during the 1950s and 1960s could be interpreted as an expression of an overall common mentality within the medical profession. The start and end points of the study (1950 and 1970) cover the emergence of the Swedish welfare state. The emergence of the welfare state is the contextual background to this study and how that influenced the medical profession's social status and perception of the future role of their own profession. The source material for the study is mainly from the Swedish medical journal (Svenska Läkartidningen) and meeting minutes from various Swedish medical organisations, primarily the Swedish Medical Association (Sveriges Läkarförbund). Government public inquiries, government bills and the daily press have also been analysed. The analysis is based on three central proposals for action from the government to secure the future supply of doctors and stem the shortage of doctors. The proposals were the transfer of foreign doctors to Sweden, the expansion of education of doctors and the reorganisation of the Swedish health care system. The study shows that the argumentation from the Swedish medical profession against all proposals from the government consisted of several different rhetorical manoeuvres to exercise social closure. Another conclusion is that until the mid-1960s, both the Swedish Association of Young Doctors and the Swedish Medical Association acted mainly as professional associations, rather than as traditional trade unions regarding the expansion of the medical profession. From the mid-1960s, there are tendencies indicating that the association more began to resemble a traditional trade union. However, professional issues such as improvement in the profession, demands for exclusivity, social status and issues of legitimisation appear to have been more important throughout the period than more traditional trade union issues such as pay, employment conditions and the working environment. The professions' opposition to increasing the number of doctors, regardless of the method proposed by the government and responsible authorities, was characterised by a clear guild spirit. The study shows that the medical organisation arguments against the various proposals were driven by union strategies, attitudes, and norms and in some cases ideology. The mentality of medical professional representatives and individual doctors was influenced by the professional status of the medical profession with inherent norms and attitudes based on the doctors' self-perceived expertise and scientifically anchored professional identity. A central conclusion from the study is that the main rhetorical line of the professional representatives was that more doctors were neither desirable nor needed in the medical profession and therefore most of the arguments against an expanded medical profession were based on some form of protectionism. This was justified by the profession by using historical analogies and by conducting their own 'objective and scientific' investigations. A right-wing based criticism of society at the time and a fundamentally conservative view of the economy, the tax system and the expansion of the welfare state also served as rhetorical tools from the medical profession in the debate on the shortage of doctors.

1900-talets början var en tid med olika arbetsmarknadskonflikter. Det förekom strejker, demonstrationer, kravaller och agitationsmöten. Dessa konflikter utspelade sig i ett samhälle där arbetarrörelsen började organisera sig alltmer i fackföreningar och i arbetarkommuner för att få politiskt inflytande och inflytande över sin arbetssituation. Det gjorde att arbetarrörelsen hamnade i sociala konfrontationer med omgivning, myndigheter och arbetsgivare. Syftet med uppsatsen är att undersöka kopplingen mellan klassformering i ett identitetsperspektiv och framväxten av konfliktrepertoarer i det tidiga 1900-talets fackliga organisationssträvanden. Frågeställningarna utgår från att identifiera konfliktrepertoarer i sociala konfrontationer och vilka av dessa som används för att skapa klassamhörighet i olika sociala, fackliga och politiska sammanhang. För att studera sociala konfrontationer, konfliktrepertoarer och identitetsskapande inom arbetarrörelsen har källmaterial efter fackföreningar vid Bergslagernas järnvägar i Åmål använts. Uppsatsen är ett bidrag till arbetarhistoria och källmaterialet undersöks utifrån teorin i forskningsfältet Contentious Politics Studies. Uppsatsen har även en ikonografisk ansats eftersom källmaterialet innehåller visuella uttryck. I undersökningen har fyra olika sociala konfrontationer identifierats. Dessa är: Agitation och politisk mobilisering 1908 - 1911, Oskar Lundströms avskedande 1909, Lokmannastrejken 1919 och Den stora järnvägsstrejken 1922. Ett antal konfliktrepertoarer identifieras och uppsatsens resultat är att konfliktrepertoarerna utvecklas och förfinas över tid. Kraven blir mer tydligt formulerade och handlingar tillsammans med visuell kultur stärker den politiska identiteten. Konfliktrepertoarer, handlingar och identiteter blir därigenom meningsskapande i klassformeringen. / The beginning of the 20th century was a time of various labor market conflicts. There were strikes, demonstrations, riots and agitation meetings. These conflicts took place in a society where the labor movement began to organize itself in trade unions in order to gain political influence and influence over their work situation. As a result, the labor movement ended up in confrontations with the environment, authorities and employers. The main purpose of the essay is to investigate the connection between class affiliation in an identity perspective and the emergence of contentious repertoires in the early 20th century trade union organizational efforts. The essay is based on theories of Contentious Politics Studies. The investigated material is archives of trade unions at Bergslagernas railways in Åmål. Four different contentious politics have been identified. These are: 1. Agitation and political mobilization 1908 - 1911, 2. Oskar Lundström's dismissal 1909, 2. The engine driver strike in 1919 and 4. The great railway strike in 1922. The result of the essay is that the contentious repertoires are developed and refined over time. The claim making are more clearly formulated and contentious performances together with visual culture strengthen the political identity. Contentious repertoires, contentious performances and political identities thereby create meaning in class affiliation.