Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde närmare en miljon människor landet och undan krisen. Både i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands län i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig på arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt då andelen arbetande somalier i Minnesota är betydligt högre än i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlägga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssätt på den här gruppen genom en jämförelse med hur det förhåller sig i Minnesota. De båda populationerna i respektive region liknar varandra på många sätt även om de till antalet är betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning är generellt sett låg och många somalier är vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en något högre utbildningsnivå än de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsättningsgrad. Det är dock troligt att skillnaderna i andelen arbetande till stor del förklaras med arbetsmarknadens funktionssätt i respektive region. I Minnesota karaktäriseras arbetsmarknaden, jämfört med Östergötland, av högre flexibilitet med låga statliga ersättningar och mindre omfattande anställningsskydd. I Östergötland är arbetsmarknaden stelare och karaktäriseras av högre inträdeströsklar. Somalier har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden i Östergötland och exkluderas i den bemärkelsen att kollektivavtalen inte tillåter låga löner vilket motsätter sig skapandet av arbete för lågproduktiva. Arbetsgivare är osäkra på vad somalier förmår att prestera vilket i kombination med höga friställningskostnaderna gör att risken för att anställa somalier bedöms som stor. I Minnesota föranleder arbetsmarknadens funktionssätt starka ekonomiska drivkrafter och ett större utbud av arbeten lämpade för lågproduktiva vilket troligen förklarar mycket av skillnaden i andelen arbetande mellan regionerna. Att en stor andel av somalier i Östergötland befinner sig utanför arbetsmarknaden och samhället i stort föranleder troligen en långsammare integration än den dynamiska utvecklingspotential som observerats bland somalier i Minnesota.

Den somaliskfödda gruppen beskrivs ofta som den mest svårintegrerade i Sverige med en stor underrepresentation på den svenska arbetsmarknaden. De beskrivs ha traditionella värderingar och könsroller som ofta dikterar arbetsfördelning och funktioner i familjen. Den aktuella studien ämnar undersöka effekten av ett förvärvsarbete för somaliska familjeroller i ett migrationsperspektiv. Genom att jämföra lönearbetande och arbetslösa somaliskfödda kvinnors upplevelser avser studien även belysa förvärvsarbetets betydelse för kvinnans vardagsliv. Uppsatsen bygger på tidigare forskning om de historiska, sociala och transnationella dimensionerna i somaliskt familjeliv och kultur samt teoretiska begrepp såsom rollkonflikt, rollförändring och rollförhandling. En kvalitativ jämförande fallstudie har genomförts, där resultatet baseras på data från semistrukturerade intervjuer. Åtta respondenter deltog i undersökningen, varav fyra var förvärvsarbetande och fyra arbetslösa somaliskfödda kvinnor. Med utgångspunkt från tidigare forskning och samhällsvetenskapens rollteori har resultatet analyserats för att kunna besvara forskningsfrågorna. I resultatet framkommer det att det finns vissa skillnader mellan de båda grupperna. De somaliska familjerna där kvinnorna inte befinner sig i ett förvärvsarbete har en distinkt uppdelning av hushållsarbetet, där kvinnan står för majoriteten av sysslorna. Det är även tydligt att de traditionella somaliska familjerollerna fortfarande vidmakthålls. I de familjer där de somaliskfödda kvinnorna lönearbetar däremot, har de traditionella familjerollerna uppluckrats och lett till en mer jämlik fördelning av hushållsarbetet. Där delar mannen, kvinnan och barnen på ansvaret. Fortsättningsvis framkommer det att de arbetslösa somaliskfödda kvinnorna är mycket angelägna om att ha ett arbete då självständighet från stat och myndigheter är drivkraften. För de lönearbetande kvinnorna framkommer istället ett tydligare fokus på att vara självständig från mannen och kunna bestämma mer i familjeangelägenheter. Resultatet visar även hur samhällets förväntningar på kvinnorna har påverkat deras drivkrafter till att arbeta och sätt att tänka om sin funktion i familjen. / Somali-born immigrants are often described as the most difficult group to integrate into Swedish society with an extensive underrepresentation on the Swedish labour market as well as traditional values and gender roles that often dictate the division of labour and functions in the family. This study aims to examine the effects of a job on Somali family roles from a migration perspective. By comparing wage-earning and unemployed Somali-born women's experiences, the study also aspires to elucidate the importance of a job in their everyday life. The essay is based on previous research on the historical, social and transnational dimensions of Somali family life and culture, as well as theoretical concepts such as role conflict, role change and role negotiation. A qualitative comparative case study has been conducted, based on data from semi-structured interviews. Eight respondents participated in the survey – four employed and four unemployed women born in Somalia. The results were then analyzed in the light of previous research and the theoretical concepts. The result shows that there are some interesting differences between the two groups. The Somali families in which the women are unemployed have a distinct division of the household work, where the woman assumes the majority of the workload. Here it is also clear that traditional Somali family roles are still of importance. However, in the families where the Somali-born women have employment, traditional family roles have changed and led to a more even distribution of household work, where the men, women and children share the responsibility. Furthermore, it appears that the unemployed Somali-born women are very keen to have a job, as independence from the state and government is a main driving force. For the wage-earners on the other hand, there is a clearer focus on being independent from the man and being able to be a decision-maker in family matters. The result also illustrates how society's expectations on women influence their driving forces to work and the way they think about their role in the family.

The purpose of this thesis is to be able to contribute a small insight into how first-generationSomali women experience higher education and what they experience as opportunities andobstacles. The data has been collected through a semi-structured qualitative telephoneinterview. The result is based on five interviews with first-generation Somali femalestudents who have lived in Sweden for less than ten years and who are currently pursuingbachelors or master's level of education. The results showed that higher education plays animportant role in the lives of all the students, it also shows that the students socio-culturalupbringing is the driving force behind their pursuing of higher education. Education is alsoseen as crucial for gaining social cultural and economic capital. The results also shows thatthe female students face challenges such as prejudices, socio-cultural barriers and evendifficulties in finding work after their education.

Syftet med studien var att undersöka unga vuxna somaliers uppfattningar om psykisk ohälsa och hur de ser på att söka stöd och hjälp från omgivningen. Metoden som har använts är kvalitativ metod och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studiens intervjupersoner var unga vuxna med somalisk bakgrund vilka var mellan 19 till 29 år varav tre var kvinnor och tre var män. Studiens analys gjordes med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet av studien visar att unga vuxna somaliers uppfattning om psykisk ohälsa ser olika ut och att det är ett svårdefinierat begrepp. Unga vuxna somalier upplever även att det inte går att prata öppet om psykisk ohälsa med omgivningen, särskilt bland familjen. Uppfattning om stöd och hjälp är att det undviks, religionen har även stor betydelse och samtidigt finns det kunskapsbrist gällande var de kan söka hjälp och stöd för psykiska besvär. / The purpose of the study was to explore Somali young adults’ perception of mental illness and how they look on seeking support and help from people in the surrounding environment. The method that has been used is a qualitative method using semi-structured interviews. The participants in the interviews were young adults with a Somali ethnic background. There were three men and women and their ages vary between 19 to 29 years old. The analysis was done using a qualitative manifest content analysis. The result of the study shows that young adults Somalis’ perception of mental illness looked different and difficult to define. Young adult Somalis also feel that it is not possible to talk openly about mental illness with people in their surroundings, especially with members of the family. Their perception of support and help is that it is avoided, religion plays a major role among it and there is a lack of knowledge regarding where they can seek help and support for mental illness.

I media under de senaste åren har en mörk bild av unga svensk-somalier vuxit fram bland annat kopplat till gängkriminalitet. Det påverkar även de unga svensk-somalier som inte hamnat snett. Som en kontrast till dem som hamnat i kriminalitet, arbetslöshet och utanförskap lyfts svensk-somaliska högskolestudenter fram i denna studie. Syftet var att skapa förståelse för deras identitetsskapande och upplevelse av meningsfullhet samt hur det påverkar deras välbefinnande. Studien utgick ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv och analyserades med hjälp av teorierna KASAM och social identitetsteori samt begreppen etnicitet, mellanförskap och dubbel kulturell tillhörighet. Metoden var kvalitativ och kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 respondenter. Respondenterna var högskolestuderande med svensk-somalisk ursprung i åldern 21-24 år. Resultatet visade att etnicitet, religionstillhörighet, familj, vänner och föreningsliv varit viktigt i identitetsskapandet. Religion, familj och målmedvetenhet beskrevs som viktiga delar för att skapa meningsfullhet. Dessutom var det vanligt att motgångar och negativt bemötande vändes till en motivationskälla. De framgångsfaktorer för välbefinnande som framkom var gemenskap, socialt stöd, tro, målmedvetenhet och att vända motgångar till motivation. / In the media in the recent years, a negative picture of young Somali-Swedes has emerged, among other things linked to gang crime. It also affects the young Somali-Swedes who have not gone astray. As a contrast to those who ended up in crime, unemployment and exclusion, Somali-Swedish university students are highlighted in this study. The aim was to create an understanding of their identity formation and experience of meaningfulness and how it affects their well-being. The study was based on a social psychological perspective and has been analyzed with the help of the theories Sense of Coherence (SOC) and Social Identity Theory (SIT) as well as the concepts of ethnicity, in-betweenness and dual cultural belonging. The method was qualitative and qualitative semi-structured interviews were conducted with ten respondents. The respondents were university students of Somali-Swedish origin aged 21-24. The results showed that ethnicity, religious affiliation, family, friends and participation in civic society were important in the formation of identity. Religion, family and sense of purpose were described as important elements in creating meaning. In addition, it was common that adversity and negative treatment were turned into a source of motivation. The factors of success for well-being that were found were community, social support, faith, purposefulness and turning adversity into motivation.