No description available.

Syftet med detta examensarbete är att genom de specialpedagogiska relationella – och dilemmaperspektiven, samt genom ett sociokulturellt perspektiv undersöka vilken skola barn och unga möter i Tanzania. Teoretiska utgångspunkter har varit den salutogena teorin med fokus på KASAM, känsla av sammanhang, och Cumminsmodell där fokus ligger på att undersöka samspelet mellan lärare och elev. Detta eftersom elevens tillägnande av kunskap och motivation beror på hur läraren planerar undervisningen utefter dennes erfarenheter, språk och kultur. Metod för examensarbetet har varit fallstudien och valda datainsamlingsmetoder är observationer, informella samtal med lärare, samt intervjuer av lärare. Sammanlagt gjordes sju lektionsobservationer och tre intervjuer med lärare. Forskningsfrågorna till studien fokuserade på hur möjligheter, hjälpmedel, specialpedagogiska och andraspråksdidaktiska val och lärarens kommunikation med eleverna utnyttjas för att eleverna ska känna KASAM och lust att lära, samt vilken uppfattning lärarna hade angående elevernas känsla av sammanhang. Resultaten visade på att KASAM var något lärarna ansåg att eleverna fick del av medan observationerna visade en annan bild. Få hjälpmedel, lite interaktion mellan lärare och elever och stressande tillvaro var bland annat några utav orsakerna till att låg KASAM observerades. Resultaten visade också att lärarna gjorde vissa specialpedagogiska och andraspråksdidaktiska val. I analysdelen diskuteras resultaten bl a att om eleverna ej tränas i diskussioner, egen produktion av något slag, och endast får frågorna och uppgifterna av lärarna som återfinns i boken kan leda till att den språkliga utvecklingen eller den kognitiva utvecklingen hos eleverna ej främjas, samt att låg KASAM kan utvecklas. Resultaten visade att undervisningen skedde på en mer abstrakt språklignivå än eleverna låg på, samt att innehållet eller undervisningen ej kopplades till elevernas tidigare erfarenheter. Resultaten visade även på att många elever främst de som kunde antas i behov av särskilt stöd ofta var i stressade situationer med låg motivation, begriplighet och hanterbarhet, vilket kan leda till att låg KASAM skapas. I Sverige visar statistik att elever med annan kulturell bakgrund har lägre resultat än de med svenska som ursprung. Många forskare anger brist på interkulturell kompetens hos lärare som en av orsakerna till detta. Om läraren hade detta skulle kanske elever som anses i behov av särskilt stöd ej behöva det eller anses vara i behov av annat stöd än vad de får.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som påverkar kroppen på olika sätt, och orsaken är fortfarande okänd. Den bryter ut i samband med ett fysiskt eller psykiskt trauma, infektion eller smärta. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteraturöversikt gjordes med en induktiv ansats, baserad på 13 artiklar med kvalitativ design. Tre kategorier och sex underkategorier skapades utifrån analysen. Resultat: De upplevda fysiska symtomen var smärta i kroppen, trötthet och sömnsvårigheter. Sjukdomen gav även upphov till psykiska symtom där depression, ångest, nedstämdhet och kognitiva problem förekom. Upplevelsen var även att det sociala livet påverkades då familj, vänner, kollegor och vårdpersonal ofta ifrågasatte sjukdomen och inte trodde på personerna. Slutsatser:  Fibromyalgi påverkar livet på många olika sätt, både fysiskt, psykiskt och socialt. Arbetet ger en ökad förståelse och kunskap till vårdpersonal, framförallt sjuksköterskor, för den här patientgruppens situation. Fortsatt forskning behövs för att ta reda på vad som orsakar fibromyalgi, och därmed öka förståelsen. / Background: Fibromyalgia is a chronic illness that affects the body in several ways, and the cause remains unexplained. It emerges from physical or psychological trauma, infection or pain. Aim: The aim was to describe people’s experiences of living with fibromyalgia. Method: This study was made as a literature review with an inductive approach, based on 13 articles with qualitative design. Three categories and six subcategories evolved from analysis. Results: The experienced physical symptoms were pain in the body, fatigue and sleeping problems. The illness also affected the persons psychologically which could occur as depression, anxiety and cognitive issues. The social life was also affected since family, friends, colleagues and health care personnel often questioned the illness and did not believe in their experiences. Conclusion: Fibromyalgia affects the life in several ways, both physically, psychologically and socially. The essay provides an increased understanding and knowledge to health care personnel, especially nurses, for these patients’ situation. Further research is required to determine the cause of fibromyalgia to increase the understanding.

<p>Denna uppsats belyser ur ett lärarperspektiv hur idrottslärare bemöter elever med olika kulturell bakgrund. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om elever, med hänsyn till om de har svensk kulturbakgrund respektive annan kulturell bakgrund än svensk, blir bemötta olika av idrottslärare på idrottslektionerna i en skola för alla. Undersökningen grundar sig på 12 observerade idrottslektioner och fem kvalitativa intervjuer med sex idrottslärare, varav två med svensk kulturell bakgrund och fyra med annan kulturbakgrund än svensk. I litteraturen står det att det idag ställs andra krav på skolan än tidigare då inflyttningen av människor med olika kulturell bakgrund ökar och att samtliga som arbetar inom skolans värld måste sätta sig in i vad en kulturell mångfald innebär. Detta medför att det blir en utmaning för personalen eftersom de ska skapa förutsättningar för alla elever att få en bra och kunskapsfylld skolgång i en skola för alla. Observationerna visar att den kulturella bakgrunden har betydelse i idrottslärarnas bemötande av eleverna men ser vi till resultatet av intervjuerna blir svaret ett annat. Det som där avgör idrottslärarnas bemötande är personligheten hos eleverna och deras attityd.</p>

No description available.

Denna uppsats belyser ur ett lärarperspektiv hur idrottslärare bemöter elever med olika kulturell bakgrund. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om elever, med hänsyn till om de har svensk kulturbakgrund respektive annan kulturell bakgrund än svensk, blir bemötta olika av idrottslärare på idrottslektionerna i en skola för alla. Undersökningen grundar sig på 12 observerade idrottslektioner och fem kvalitativa intervjuer med sex idrottslärare, varav två med svensk kulturell bakgrund och fyra med annan kulturbakgrund än svensk. I litteraturen står det att det idag ställs andra krav på skolan än tidigare då inflyttningen av människor med olika kulturell bakgrund ökar och att samtliga som arbetar inom skolans värld måste sätta sig in i vad en kulturell mångfald innebär. Detta medför att det blir en utmaning för personalen eftersom de ska skapa förutsättningar för alla elever att få en bra och kunskapsfylld skolgång i en skola för alla. Observationerna visar att den kulturella bakgrunden har betydelse i idrottslärarnas bemötande av eleverna men ser vi till resultatet av intervjuerna blir svaret ett annat. Det som där avgör idrottslärarnas bemötande är personligheten hos eleverna och deras attityd.

Bakgrund Uppföljning av utskrivna patienter inom intensivvård har utvecklats under de senaste decennierna, där fokus varit patienternas återhämtning och upplevelse av intensivvårdstiden. Huruvida sjukvårdspersonal har behov av uppföljning har varit oklart. Därför var syftet med denna studie att undersöka intensivvårdssjuksköterskors behov av uppföljning av utskrivna patienter och behovets relation till känsla av sammanhang (KASAM).   Metod En tvådelad enkät, med fokus på behov av uppföljning och KASAM, delades ut till intensivvårdssjuksköterskor vid sex intensivvårdsavdelningar i Västra Götaland under våren 2011.   Resultat Av 216 distribuerade enkäter returnerades 143 (66,2 %). Drygt 80 % av intensivvårdssjuksköterskorna skattade sig ha ett behov. Det fanns ingen skillnad i personliga faktorer (ålder, kön, erfarenhet, KASAM) mellan de med behovet och de utan. Vanligaste sätten att följa upp på var att besöka patienten, kontakta patientens sjuksköterska och att läsa i patientens journal. De vanligaste orsaker till behovet av uppföljning var feedback på utförda åtgärder samt av empati för patienten. Knappt 12 % såg nackdelar med att följa upp, medan drygt 67 % såg nackdelar med att inte följa upp.   Konklusion Intensivvårdssjuksköterskor har ett behov av att följa upp utskrivna patienter. Detta behov kan vara knutet till sjuksköterskans profession, snarare än till sjuksköterskans personliga egenskaper. Orsaken till behovet kan ses som två huvudsyften; verksamhetens lärande och patientens förståelse. / Background Follow-up on discharged patients in intensive care has emerged in the last decades. Focus has been patient recovery and experiences from the intensive care units (ICU). It is however unknown whether health care workers have a need of follow-up on discharged patients. Hence, the aim of this study was to survey ICU-nurses need of follow-up on discharged patients and the correlation to sense of coherence (SOC).   Method A two-parted questionnaire, with focus on the need of follow-up and SOC, was distributed to ICU-nurses at six ICU’s in the west ofSwedenin 2011.   Result A total of 216 questionnaires were distributed, and 143 was returned (66.2%). Approximately 80% of the ICU-nurses indicated that they had a need of following up on discharged patients. No personal attribute (age, gender, working experience, SOC) differed between those with a need and those without a need. The most common way of practically follow-up on patients was by visiting the patient, contacting the patient’s nurse, and by reading the patient’s electronical journal. The general reason for the need of follow-up was to gain feedback on the preformed interventions (nursing and medical), and by empathy for the patient. Almost 12% of the ICU-nurses emphasized disadvantages by following-up on discharged patients. But just over 67% experienced disadvantages with not performing follow-up on discharged patients.   Conclusion There is a need among ICU-nurse to follow-up discharged patients. This need could be connected to the nursing profession, rather than the nurses’ personal attributes. The reason of the need of follow-up could be interpreted as two main objectives; Organizational learning and Patient understanding.

Syftet med studien är att undersöka hur elever som går på gymnasiets nationella program och som har stöd av en elevassistent upplever sin studiesituation.  Studien undersöker vad relationen mellan elev och elevassistent har för betydelse för elevens skolgång ur elevens och ur skolans perspektiv. Studien är inspirerad av Antonovskys salutogena förhållningssätt där hälsa står i fokus. Utifrån sociokulturell teori och relationell pedagogik belyses hur interaktion och relation mellan elev och assistent skapar förutsättningar för välmående, lärande och utveckling. Med hjälp av enskilda intervjuer, med stöd av föreställningskarta, samlas elevers och elevassistenters upplevelser in. En gruppintervju med specialpedagoger samt dokumentanalys av skolans dokumentation kring de intervjuade eleverna i form av ansökan om elevassistent, åtgärdsprogram och uppföljande samtal visar skolans bild av elevernas studiesituation. Att välja att tacka ja till stöd av elevassistent är en lång process för gymnasieeleven. Den kan sträcka sig över elevens hela första gymnasieår, vilket då inkluderar skolans ansökningsprocess. Elevens självkänsla och självförtroende minskar under denna tid och både elever, assistenter och specialpedagoger beskriver elevernas känsla av misslyckande. Resultatet visar att elever som har stöd av assistent har en eller flera funktionsnedsättningar. Alla intervjugrupper beskriver att stöd av assistent innebär en ökad känsla av sammanhang för de intervjuade eleverna. Assistenten ses av eleven som ett stöd, en vän och en förebild som bidrar till att sätta kunskaper i fokus och ge studierna mening. Relationen kan också bidra till inkludering genom att eleven känner sig delaktig och agerar mer aktivt både i det pedagogiska och i det sociala sammanhang som klassrummet utgör. På så vis motverkar relationen med assistenten upplevelsen av stödet som särskiljande. Assistenten bidrar till att studierna blir begripliga och hanterbara genom att finnas till hands för eleven och på ett konkret sätt stödja planering, fokus och dialog kring skoluppgifter. Flera elever önskar samtidigt mer kontakt med mentor och lärare. Målet med stödet är enligt skolans personal att eleven ska bli alltmer självständig under sin gymnasietid. Specialpedagogen ses som en viktig handledare, både av elev och assistent. Eleverna ser specialpedagogen som den som har överblick över studierna.  Assistentens roll och uppdrag är otydlig i skolans dokumentation och behöver förtydligas.  Assistentens kunskap om eleven och elevens styrkor behöver få större påverkan på den pedagogiska praktiken genom samverkan med mentor och undervisande lärare, något som ytterligare kan öka elevens men också personalens känsla av sammanhang.