I media under de senaste åren har en mörk bild av unga svensk-somalier vuxit fram bland annat kopplat till gängkriminalitet. Det påverkar även de unga svensk-somalier som inte hamnat snett. Som en kontrast till dem som hamnat i kriminalitet, arbetslöshet och utanförskap lyfts svensk-somaliska högskolestudenter fram i denna studie. Syftet var att skapa förståelse för deras identitetsskapande och upplevelse av meningsfullhet samt hur det påverkar deras välbefinnande. Studien utgick ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv och analyserades med hjälp av teorierna KASAM och social identitetsteori samt begreppen etnicitet, mellanförskap och dubbel kulturell tillhörighet. Metoden var kvalitativ och kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 respondenter. Respondenterna var högskolestuderande med svensk-somalisk ursprung i åldern 21-24 år. Resultatet visade att etnicitet, religionstillhörighet, familj, vänner och föreningsliv varit viktigt i identitetsskapandet. Religion, familj och målmedvetenhet beskrevs som viktiga delar för att skapa meningsfullhet. Dessutom var det vanligt att motgångar och negativt bemötande vändes till en motivationskälla. De framgångsfaktorer för välbefinnande som framkom var gemenskap, socialt stöd, tro, målmedvetenhet och att vända motgångar till motivation. / In the media in the recent years, a negative picture of young Somali-Swedes has emerged, among other things linked to gang crime. It also affects the young Somali-Swedes who have not gone astray. As a contrast to those who ended up in crime, unemployment and exclusion, Somali-Swedish university students are highlighted in this study. The aim was to create an understanding of their identity formation and experience of meaningfulness and how it affects their well-being. The study was based on a social psychological perspective and has been analyzed with the help of the theories Sense of Coherence (SOC) and Social Identity Theory (SIT) as well as the concepts of ethnicity, in-betweenness and dual cultural belonging. The method was qualitative and qualitative semi-structured interviews were conducted with ten respondents. The respondents were university students of Somali-Swedish origin aged 21-24. The results showed that ethnicity, religious affiliation, family, friends and participation in civic society were important in the formation of identity. Religion, family and sense of purpose were described as important elements in creating meaning. In addition, it was common that adversity and negative treatment were turned into a source of motivation. The factors of success for well-being that were found were community, social support, faith, purposefulness and turning adversity into motivation.

För att främja hälsa och välbefinnande på arbetsplatser börjar ett perspektiv på arbetsmiljöarbete gå från att fokusera på vad som gör människor sjuka, till att fokusera på vad som gör människor friska. Ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete har därmed börjat att växa fram som innebär att utveckla, möjliggöra och bevara det som fungerar bra på arbetsplatsen. Känsla av sammanhang (KASAM), är en teori som myntades av Aaron Antonovsky (2005). Teorin kan användas i ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete då den kan ge en förståelse över vilka faktorer som kan främja hälsa. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är teorins tre komponenter. Genom att stärka komponenterna kan hälsa främjas. Syftet med föreliggande studie är att skapa en förståelse för vilka faktorer som kan stärka känslan av sammanhang i arbetet och vidare beskriva hur känslan av sammanhang upplevs av de anställda på ett detaljhandelsföretag. Genom en abduktiv tematisk analys av åtta semistrukturerade intervjuer, studeras vilka förutsättningar arbetsgivaren ger de anställda för att stärka KASAM. Vidare studeras hur upplevelsen av känslan av sammanhang är ur ett medarbetarperspektiv. Studiens teoretiska referensram utgörs av Antonovskys teori känsla av sammanhang och dess tre komponenter. Utifrån intervjuerna visade det sig att det är ett öppet och familjärt klimat på företaget. Det visade sig även att de anställda stöttar varandra och är engagerade i sitt arbete. Av resultatet framkom att företaget har flera värderingar, varav en är tillsammans, vilket genomsyrar det mesta på företaget. Samtliga av de anställda tar fasta på värderingen tillsammans vilket präglar deras sätt att vara och agera. Genom värderingen tillsammans skapas en gemenskap på det undersökta detaljhandelsföretaget som är av betydelse för att stärka känslan av sammanhang. / To promote health and well-being at workplaces, a perspective on work environment management has shifted from mainly focusing on what makes people sick, to another perspective, what makes them healthy and causes well-being. Health-promoting work environment management has thus begun to emerge, which means developing, enabling and preserving what works well in the workplace. Aaron Antonovsky (2005), founded a theory: Sense of coherence (SOC), which can be used in health-promoting work environment management as it can provide an understanding of which factors that can promote health. The SOC theory's components are comprehensibility, manageability, and meaningfulness and by strengthening the components, health can be promoted. The purpose of this study is to create an understanding of which factors that can strengthen the sense of coherence at work and also describe how the sense of coherence is experienced by the employees at a retail company. Through an abductive thematic analysis of eight semi-structured interviews, the prerequisites the employer gives the employees to strengthen SOC are studied. Furthermore, the experience on how the SOC is from the perspective of an employee are studied. The theoretical framework of the study is based on Antonovsky's theory sense of coherence and the three components. Based on the interviews, it turned out that there is an open and familiar atmosphere within the company. It also turned out that the employees support each other and are committed to their work. The results indicate that the company has several values, one of which is togetherness,which permeates most of the company. All employees adhere to the value togetherness, which characterizes their way of being and acting. Through the value togetherness, a fellowship is created within the retail company, which is important for strengthening the sense of coherence.