Syftet med den aktuella studien var att beskriva kuratorerna inom Barn och Ungdomsenheterna (socialtjänsten i Örebro) uppfattning av Magnus Ringborgs modell Förändrande familjesamtal, FFS och hur användbar de upplever den vara. Sjutton av behandlingsenheternas tjugofem kuratorer deltog i utvärderingen. Kuratorerna intervjuades utifrån ett intervjuformulär med fasta frågor och möjlighet till kommentarer. Fokus för utvärderingen var metodens olika moment och hur viktiga dessa bedömts vara av kuratorerna. Därefter ställdes generella frågor om metodens användbarhet och effektivitet. De flesta kuratorer var positiva till metoden FFS. De ansåg att metoden var lättanvänd, underlättade familjearbetet, gav struktur och effektiviserade behandlingsarbetet. Dock uppfattade en del av kuratorer att metoden hade begränsad användbarhet i resurssvaga och omotiverade familjer. / The aim of the present study was to describe the professional counselors, in Children and Youth Units at Social services in Örebro, opinion on Magnus Ringborgs model Therapeutic family conversations (FFS), and how useful they perceive it to be. Seventeen of the Children and Youth Units twenty-five counselors participated in the evaluation. The counselors were interviewed based on an interview form with pre-defined questions and had opportunity to comment. The focus of the evaluation was the various steps of the method and how important the counselors considered them to be. They were then asked general questions about the method´s usefulness and effectiveness. Most counselors had a positive approach to FFS. They considered the method to be easy to apply, facilitated family work, gave structure and streamlined the processing work. Some of the counselors did however perceive the method to have limited use in resource poor- and unmotivated families.

Bakgrund: När en familjemedlem drabbas av kronisk sjukdom påverkas hela familjen, det kan leda till en förlust av normala familjefunktioner. Kroniska sjukdomar har under det senaste årtiondet ökat kraftigt. Den familjecentrerade omvårdnaden syftar till att se familjen som en helhet där hälsostödjande familjesamtal kan användas som en omvårdnadshandling av sjuksköterskan för att främja familjers hälsa. Syfte: Att beskriva familjers upplevelser av hälsostödjande familjesamtal vid kronisk sjukdom. Metod: Denna litteraturstudie baserades på 10 vetenskapliga artiklar där analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet i denna litterastudie beskrivs i fyra huvudkategorier; Att samtalen skapade rum för berättelse och bekräftelse, Att samtalen samlade familjen till meningsfulla dialoger, Att sjuksköterskan skapade förtroende och Att samtalen bidrog till styrka för sig själv och inom familjen. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar att hälsostödjande familjesamtal kan vara värdefulla och bidra till att främja hälsa hos familjer när en familjemedlem drabbats av kronisk sjukdom, vilket kan bidra till nya perspektiv och en ökad förståelse inom familjen.

Vårdcentraler har under de senaste 15 åren anställt kuratorer psykologer och psykoterapeuter som kan erbjuda samtalsbehandling. Vid utvärdering av samtalen visar resultaten friskare patienter som bidrar till lägre vårdkostnader. Biologiska, psykologiska och sociala funktionerna blir centrala i mötet med patienten och hur dessa funktioner påverkar beskrivningen av problemet men också effekten utifrån funktionsnivå i relation till närstående. Vårdcentralen är första linjens vårdgivare från mödra- till äldrevård. Då förändring sker hos patienten påverkas helheten/nätverket. Syftet med studien var att undersöka hur patienter önskade då det gällde att ta med sina närstående och vilken öppenhet/erfarenhet fanns hos samtalsbehandlarna, inom primärvården, att bjuda in nätverket till samtalsbehandlingen? Via enkäter ställdes frågor till patienter och samtalsbehandlare som analyserades i huvudsak på ett kvantitativt sätt.  I resultatet framkom att närmare hälften önskade att ha med sig någon från sitt nätverk till samtalen. Övriga patienter önskade inte familjens deltagande utan beskrev den egna samtalskontakten som viktig. De flesta samtalsbehandlare beskrev att de erbjöd par- och familjesamtal. Syftet, med par- och familjesamtal, skiljde sig mellan respondenterna. Studien pekar på att familjen bjuds in som resurs vid något tillfälle för att få utvidgad information och utökad förståelse kring patientens livssituation. Några respondenter beskrev att samtalen bearbetade interaktionen mellan paret eller familjemedlemmarna. En mindre grupp patienter har haft par- eller familjesamtal. De beskrev att det varit behjälpligt och att de arbetat med samspelet mellan individerna som bidragit till ett positivt behandlingsresultat. / Over the last 15 years counselors, psychologists and psychotherapists are the professions hired for counseling in the Swedish primary care centers. Evaluations of the treatments show healthier patients and lower health care costs. Biological, psychological and social functions are central in counseling, since these features affect the description of the problem and the effect based on the level of functioning in relation to the partner and relatives. The primary care facilities are the first-line of caregivers, from maternal - to elderly care. When circumstances change for the patient, the whole family-network surrounding him/her is affected. The purpose of this study was to investigate what patients thought of bringing their relatives into counseling, and with which openness and what experience counselors invited the network to take part? The respondents answered questions in a survey, and the data was analyzed mainly in a quantitative fashion. The results showed that approximately half of the respondents wanted someone from their family-network to participate in the counseling. The other patients did not want their families’ participation, and thought of their own connection to the counselor as essential. The majority of the counselors claimed to offer couples and family counseling. The aim of the couple and family counseling differed between the respondents. The study suggests that the family is invited as resource at any time to get extended information and enhanced understanding of the patient's life situation. Some respondents described the counseling as processing of the interaction between the couple or the family members. A few patients said they had had couple or family counseling. They described it as being helpful and that working with the communication had been a contributing factor to the favorable outcome.

Aim: The overall aim of this thesis was to evaluate the experiences of nurses and families participated in Family Health Conversations (FamHC) and the effects of this intervention on those families with a family member living in a residential home for older people. Methods: This thesis comprises four studies. The FamHC were structured as three conversations held at two-week intervals and a closing letter. In two of the studies (I and II), group interviews with family members were interpreted using qualitative content analysis. A mixed-method research design was used in study three (III). Data were collected through group interviews with families and by using the instruments FHI and SWED-QUAL completed by the family members. The qualitative and quantitative data were analyzed and then integrated. In the fourth study (IV), registered nurses who had performed the FamHC participated in individual interviews after they had completed four conversation series each. The RNs also wrote diary notes about what they experienced directly after conducting each conversation. The interviews and diary notes were interpreted with qualitative content analyses. Result: The findings from study I one month after participating in the conversations showed that the families felt alleviated from guilty consciences. The FamHC gave the family members confirmation that they were, indeed, good enough. Study II showed that, six months after participating in the conversations, the families had experienced the FamHC as healing because the sharing and reflections through dialogue within the conversations mediated confirmation, which made the families feel consoled. Study III revealed that the families’ emotional wellbeing had increased six months after participating in the FamHC. The families also showed an improved ability to work together. In study IV, the nurses reported that the FamHC was a useful care action in their work with families. Conclusion: The overall conclusion from the findings is that the families were consoled by participating in the FamHC. The conversations offered an arena for families to listen to each other’s narration which provided a better relationship and cooperation within the family and a greater sense of well-being for the family members. / Bakgrund: Att ha en sjuk närstående som bor på ett särskilt boende för äldre påverkar hela familjen. Familjemedlemmarna kan uppleva känslor av saknad, skuld, maktlöshet och sorg. Det finns därför ett behov av att utvidga omvårdnaden till att innefatta hela familjen som ett system för att minska ohälsa hos familjer. Detta kan ske genom familjecentrerade interventioner. Ett exempel på en familjecentrerad intervention är hälsostödjande familjesamtal (FamHC). Det är en vårdhandling med focus på familjens styrkor, resurser och relationer inom familjen. Det finns begränsad kunskap om dessa familjeinterventioner i kontexten vård och omsorg av äldre. Syftet: Syftet med avhandlingen är att ur ett familje- och sjuksköterskeperspektiv studera upplevelser, responser och effekter av sjuksköterskeledda hälsostödjande familjesamtal med närstående som har en familjemedlem boende på ett särskilt boende för äldre. Metoder: Denna avhandling är baserad på en intervention med FamHC genomförd vid tre särskilda boenden för äldre i norra Sverige. Samtalens struktur är tre på varandra följande samtal varannan vecka med skilda fokus och avslutas med ett avslutande brev. Avhandlingen består av fyra delstudier. I studie I-II användes semistrukturerade gruppintervjuer med närstående som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I studie III användes mixad metod. Kvalitativa resultat från intervjuer och kvantitativa resultat från instrumenten SWED-QUAL och FHI, analyserades parallellt samt integrerades därefter. I Studie IV intervjuades tre sjuksköterskor med semistrukturerade individuella intervjuer. Sjuksköterskorna skrev även dagboksanteckningar. Intervjuerna och dagböckerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. iv Resultat: Resultaten från studie I visar att de närstående en månad efter deltagandet i FamHC upplevde en lindring av sitt dåliga samvete då de krav som familjerna ställer på sig själva minskat. Vid samtalen fick de närstående bekräftelse på att de gjorde så gott de kunde. Genom att dela sina föreställningar med varandra genom berättelser skapades en ökad förståelse för hela familjens upplevelse av situationen. Studie II visar att sex månader efter samtalsseriens avslutande upplevde familjen deltagandet i FamHC som ett delande i en dialog med en läkande kraft. Delandet upplevdes bekräftande vilket gjorde att de närstående upplevde samtalen som trösterika. Studie III visar att de närståendes emotionella välbefinnande hade förbättrats sex månader efter att ha deltagit i FamHC. Studien visar på förbättrad kommunikation och relationer samt förbättrat samarbete inom familjen. Studie IV visar att sjuksköterskorna upplevde att FamHC var en tillämpbar omvårdnadsåtgärd i arbetet med familjer. Det gav en förbättrad förståelse av familjens situation och förbättrade relationen med närstående. Konklusion: Den övergripande slutsatsen från resultaten i delstudierna är att genom att delta i FamHC blev familjerna tröstade. Samtalen skapade en arena för de närstående att berätta samt att lyssna till varandras berättelser. Det gavs utrymme att gråta och sörja över sin situation över att ha en sjuk familjemedlem på ett särskilt boende. Samtalen medförde reviderade föreställningar bland närstående och sjuksköterskorna samt en ökad förståelse och ett bättre samarbete inom familjen och en ökad känsla av välbefinnande hos de närstående. Hälsostödjande familjesamtal kan därmed föreslås vara ett användbart verktyg för sjuksköterskor i deras arbete med närstående inom kontexten särskilda boenden för äldre personer.