Syftet med vår uppsats är att beskriva, förstå och försöka förklara de erfarenheter och upplevelser som kvinnliga chefer har. Den valda frågeställningen lyder: “Hur uppfattar kvinnliga chefer sig själva i förhållande till sitt chefskap och sin egen väg dit?”. De avgränsningar som gjorts är att de kvinnliga cheferna arbetar i mansdominerade branscher inom den privata sektorn, eftersom det finns andra regler vad beträffar anställning inom den offentliga sektorn. Tidigare forskning behandlar ämnet kvinnligt chefskap, där begrepp som kultur och identitet tas upp, som sedan fortsätter hålla relevans för hela uppsatsen. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer på mellan 30-60 minuter, där de kvinnliga cheferna fick berätta om sin väg till och upplevelser av chefskapet i mansdominerade branscher. Analysen av materialet skedde sedan genom en blandning mellan en narrativ och en tematisk analys, där teman och subteman för berättelserna valdes ut. I resultatet framkom att kvinnorna mött motstånd från både kvinnor och män, vilket kan kopplas till den kultur som finns både i företag och samhället i stort. Det framgick även att det skedde en identitetskonflikt mellan kvinnan som mamma och kvinnan som chef och att det kunde uppfattas som ett hinder för avancemang. Efter tolkning av tidigare forskning och vårt resultat kan vi dra slutsatsen att det finns en tendens att kvinnor själva blir sitt eget hinder, på grund av socialiseringen i samhället, vilket medför till bibehållande av “glastaket”.

No description available.

Denna kvalitativa studie har sin utgångspunkt i individens upplevelser av gränslöst arbete under Coronapandemin som inneburit förändringar i arbetsvillkoren. Studien belyser även hur upplevelsen av gränslöst arbete kan förstås mot familjeförhållanden och könsnormer. I studien har åtta respondenter, vars arbetsförhållanden har påverkats av Coronakrisen på något sätt, intervjuats. Urvalet bestod av fyra kvinnor och fyra män där hälften hade hemmavarande barn och hälften hade utflyttade barn. Empirin som samlas in analyseras i huvudsak med hjälp av tre teorier, krav, kontroll stöd-modellen, work/life balance teorin och Hirdmans teori om isärhållande och manlighet som norm. I resultatet framkommer att för mycket distansarbete resulterar i en avsaknad av det som Karasek kallar för emotionellt socialt stöd. Det visar sig också att respondenterna använder sig av olika strategier för att hantera balansen mellan arbete och privatliv. Val av strategi tycks till stor del bero på individuella förutsättningar, de respondenter som har hemmavarande barn använder sig i större utsträckning av strategier som går ut på att begränsa arbetstiden. De respondenter som inte har hemmavarande barn tycks snarare använda strategier för att förlägga arbetet på ett sätt som gör det möjligt att exempelvis inte behöva arbeta under helger. Det framkommer också att kvinnorna tycks ställa betydligt högre krav på sig själva än vad männen gör, både i arbetet och privatlivet. I diskussionen tas könsnormer upp som en anledning till att kvinnor har högre inre krav. Studiens slutsatser är att familjen tycks utgöra ett hinder för hur mycket gränslöst arbete individen kan utföra. Detta behöver dock inte vara negativt då det även finns positiva aspekter med att ha gränser som motverkar att arbetsmängden blir för stor. Dock kan barn som är hemma på heltid i längre perioder påverka upplevelsen av gränslöst arbete negativt, vilket kan bero på att det resulterar i en rollöverbelastning om kraven från både hemmet och arbetet är höga. Slutligen framkommer det att gränslöst arbete i för hög utsträckning upplevs negativt, främst på grund av en avsaknad av det emotionella sociala stödet. Det kan också innebära en kontrollförlust att inte kunna vara på plats fysiskt, vilket gör att arbetet i sig kan bli svårare att utföra.

Ett projekt om bostäder som inte enbart utgår från den traditionella kärnfamiljens utseende. Dagens bostadsbyggande utgår från den allt mer sällsynta kärnfamiljen.Statistik för olika hushållstyper visar i dag på tendensersom avviker från heteronormen. Idag slutar 50% av alla äktenskap i skilsmässa, vilket resulterar i en stor andel ombildade familjer samt ensamstående föräldrar med barn. Vi ser även att invandringen ökar varje år och med den kommer en allt större andel storfamiljer som inte är lika vanligt bland svenskfödda invånare.Min uppgift har varit att rita 9st specifika lägenheter, för 9 specifika familjetyper .Lägenheterna skapar ett nytt bostadsområde i centrala Höganäs.

No description available.

Det finns en problematik för ensamstående föräldrar att på ett tillfredställande sätt balansera arbetsliv och familjeliv, än mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har särskilda behov. Studiens syfte är att belysa, analysera och skapa en förståelse för hur karriärutvecklingen formas för ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. I fokus är föräldrars karriärutveckling efter att ha fått barn med särskilda behov. Informanternas bakgrund, karriärutveckling, samhällsstöd samt förändringen det innebar att få barn med särskilda behov, är fyra faktorer som särskilt belyses. Examensarbetet utgår från en hermeneutisk ansats. För att skapa en förståelse för hur karriärutveckling formas och hur arbetsliv och familjeliv balanseras, grundar sig studien i samtalsintervjuer med fyra ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av teorin Careership: a sociological theory of career decision making och en senare återkoppling och uppdatering av denna teori: Understanding career decision-making and progression: Careership revisited.Resultatet visar att ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov upplever svårigheter i att balansera arbetsliv med familjeliv. Av särskild betydelse för att kunna balansera arbetsliv och familjeliv är en flexibel arbetssituation och tillgång till ett fungerande samhällsstöd. Informanternas sociala bakgrund har en inverkan på hur karriärutvecklingen formats och på hur balansen mellan arbetsliv och familjeliv upplevs. Informanterna med medelklassbakgrund har bättre förutsättningar att balansera arbete och familjeliv än informanterna med arbetarklassbakgrund.

Det finns en problematik för ensamstående föräldrar att på ett tillfredställande sätt balansera arbetsliv och familjeliv, än mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har särskilda behov. Studiens syfte är att belysa, analysera och skapa en förståelse för hur karriärutvecklingen formas för ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. I fokus är föräldrars karriärutveckling efter att ha fått barn med särskilda behov. Informanternas bakgrund, karriärutveckling, samhällsstöd samt förändringen det innebar att få barn med särskilda behov, är fyra faktorer som särskilt belyses. Examensarbetet utgår från en hermeneutisk ansats. För att skapa en förståelse för hur karriärutveckling formas och hur arbetsliv och familjeliv balanseras, grundar sig studien i samtalsintervjuer med fyra ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av teorin Careership: a sociological theory of career decision making och en senare återkoppling och uppdatering av denna teori: Understanding career decision-making and progression: Careership revisited. Resultatet visar att ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov upplever svårigheter i att balansera arbetsliv med familjeliv. Av särskild betydelse för att kunna balansera arbetsliv och familjeliv är en flexibel arbetssituation och tillgång till ett fungerande samhällsstöd. Informanternas sociala bakgrund har en inverkan på hur karriärutvecklingen formats och på hur balansen mellan arbetsliv och familjeliv upplevs. Informanterna med medelklassbakgrund har bättre förutsättningar att balansera arbete och familjeliv än informanterna med arbetarklassbakgrund.

Children takes into care by the social services against the parents' will, child care agencies take children into care with the support of the law (LVU). Children are cared for on the basis of section 2§ LVU which occurs due to misconduct in the home, for example violence and abuse, deficiencies in care or other conditions in the home. There is another reason which can lead to children being taken from their parents and it is their own behavior “behavior case” with the support of § 3 LVU. Parents' right to respect for private and family life granted by the article 8 in the European Convention on Human Rights is restricted when children takes into care by social services.  The same article also states the right to have custody of one's child and the right for parents and children to have contact. The protection of private and family life is not an absolute right and can be restricted by law. The main purpose of the thesis is to study how the care of children with the support of §§ 2, 3 LVU relates to the right to protection of private and family life according to Article 8 of the European Convention. Another purpose of the thesis is to analyze the Convention on the Rights of the Child in Swedish law after it has become law. Articles 3 and 12 of the Convention on the Rights of the Child state that States Parties to the Convention shall take into account the best interests of the child in all matters and decisions affecting the children and that they shall have the opportunity to express their views on matters affecting them. The questions in the essay are answered using a legal dogmatic method.

Title: The “reality” of violence: a study of how participants of the internet forum Familjeliv talk about domestic violence against women, with a discourse psychological approach. The purpose of this study was to examine how participants in the discussion forum Familjeliv reasoned and constructed the reality of men's violence against women in intimate relationships. The data used in the study comes from 20 discussion-threads on the forum where violence in intimate relationships has been discussed based on the participants' experiences, questions and findings. The data has then been analyzed on the basis of  discourse psychology and feminist theory. The focus of the analysis was to examine the language that the participants used. To do this, two analytical tools were used: positioning and interpretative repertoires. The result showed a variety of reasoning and constructions regarding the definition of violence, the responsibility of the women and men, and whether men's violence against women should be considered a social problem or not. The majority of the data that was  analyzed highlighted the woman's responsibility in the relationship, some of whom also saw it as both the man and the woman's responsibility while some left the entire responsibility to the man. The result also showed that men's violence against women is seen as a societal problem by many who participated in the discussions. At the same time, there were some who considered that men's violence against men was a major problem, and therefore thought that this problem should be given more attention than men's violence against women. In order to develop support efforts for women exposed to violence in intimate relationships, knowledge about the public's perception of the phenomenon is required. As a professional, this knowledge also increases the understanding of how exposed women are treated in everyday meetings with other individuals. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur deltagare på diskussionsforumet Familjeliv talar om och konstruerar verkligheten kring mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Materialet som använts i studien kommer från 20 diskussionstrådar på forumet där våld i nära relation har diskuterats utifrån deltagarnas erfarenheter, funderingar och konstateranden. Materialet har sedan analyserats utifrån en diskurspsykologisk ansats och feministisk teori. Analysens fokus låg på att undersöka språket som deltagarna använde sig av. För att göra detta användes två analysverktyg: positionering samt tolkningsrepertoarer. Resultatet visade på en variation av tal och konstruktioner gällande våldets definition, kvinnans respektive mannens ansvar samt om mäns våld mot kvinnor skulle ses som ett samhälleligt problem eller inte. Majoriteten av de trådar som analyserats belystes kvinnans ansvar i relationen, några av dem såg det även som både mannen och kvinnans ansvar medan vissa lade hela ansvaret på mannen. Resultatet visade även att mäns våld mot kvinnor ses som ett samhälleligt problem av många som deltog i trådarna. Samtidigt fanns det vissa som ansåg att mäns våld mot män var ett större problem och därför ansåg att det var något som borde få större uppmärksamhet än mäns våld mot kvinnor. För att kunna utveckla insatser för kvinnor utsatta för våld i nära relation krävs en kunskap kring allmänhetens uppfattning av fenomenet. Som professionell ökar denna kunskap även förståelsen för hur utsatta kvinnor blir bemötta i vardagliga möten med andra individer.

Denna studie undersöker kvinnliga undersköterskors upplevelser av att kombinera arbetsliv med familjeliv under tiden som de är småbarnsföräldrar. Empirin till studien utgörs av semi-strukturerade intervjuer. Studien har utgått från en fenomenologisk ansats med fokus på att nå respondenternas subjektiva upplevelser kring ämnet. Studiens teoretiska utgångspunkter har tagit fasta på hur samhällets könsnormer och organisationers uppbyggnad påverkar respondenternas upplevelser av att kombinera arbetsliv och familjeliv. Könsnormer är även relevanta utifrån hur fördelningen av det obetalda arbetet i hemmet ser ut och hur de skapar olika förutsättningar av att kombinera förvärvs- och hemarbete. Tillika illustrerar vår studie utifrån krav- och resursmodellen hur respondenterna upplever att de inte har tillräckliga resurser för att möta de krav som ställs från arbetslivet. Studien har även utgått från ett konfliktteoretiskt perspektiv för att kunna beskriva hur undersköterskornas upplevda höga krav från omgivningen skapar konflikter mellan arbete och familjeliv. Resultatet i studien visar att respondenterna upplever svårigheter att kombinera arbetsliv med familjeliv. Obekväma arbetstider blir ett påtagligt problem att kombinera med barnomsorgen.   Därmed blir det sociala stödet de får från sin familj och partner, samt kontroll över arbetstiden centrala faktorer för att respondenterna ska kunna arbeta obekväma arbetstider samtidigt som de är föräldrar. Likaså har ett jämställdhetsperspektiv visat sig vara av betydelse eftersom det skapar olika förutsättningar för undersköterskorna att arbeta samtidigt som de är föräldrar. Män och kvinnor deltar inte på lika villkor i arbetslivet och detta bidrar till att det finns löneskillnader, där män oftast har högre lön. Ekonomin bidrar i sin tur till att det uppstår ojämlikhet då den individ i förhållandet som tjänar minst oftast är den som får ta huvudansvar för barn och hem. Härmed har samhälle och arbetsgivare en betydande roll för hur jämställdheten upprätthålls och vilka förutsättningar som skapas för hur kvinnliga undersköterskor ska kunna kombinera sitt yrke med ett fungerande familjeliv.