Denna uppsats syftar till att utforska hur mödrar som upplever ånger och tvivel i samband med att vara mamma blir bemötta. Hittills har undersökningar relaterade till ämnet främst analyserat olika chattrådar, men ingen från en svensk kontext. Av den anledningen studerar denna uppsats via en kritisk diskursanalys en chattråd på det svenska forumet Familjeliv. Vad som undersöks är vilka moderskapsdiskurser som framträder i chattinläggen och varför mammor upplever ånger och tvivel kopplat till modersrollen. Det teoretiska ramverket består av Berger och Luckmanns teori om institutioner, Hochschilds begrepp känsloregler, emotionellt arbete samt yt- och djupagerande, Goffmans term fasad och Butlers tolkning av termen genus. Resultatet visar på tre diskurser i datamaterialet; moderskapet som lyckligt, en fälla och inställningen till moderskapet. Ånger och tvivel uttrycks i förhållande till modersrollen när modern inte kan leva upp till diskursen om moderskapet som lyckligt. Då kan mamman känna sig inlurad i modersrollen, eftersom hennes förväntningar om moderskapet inte motsvarade den faktiska modersrollen. Av det skälet kan mamman börja uppleva moderskapet som en fälla. Om modern inte vill eller vet hur hon ska använda emotionellt arbete för att få “rätt” inställning till moderskapet kan hon även börja utveckla känslor av ånger och tvivel i relation till modersrollen. Vad som ligger till grund för förväntningarna om moderskapet är institutionen om familjen. Avslutningsvis har uppsatsarbetet enbart börjat fylla en kunskapslucka och därför kan inga absoluta svar presenteras till frågeställningarna. / This essay aims to explore how mothers who experience regret and doubt in connection with being a mother are treated. So far, studies related to the subject have mainly analysed chat threads, but none from a Swedish context. For this reason, this essay studies a chat thread on the Swedish forum Familjeliv using a critical discourse analysis. We investigate which motherhood discourses appear in the chat posts and why mothers experience regret and doubt linked to their role as a mother. The theoretical framework consists of Berger and Luckmann's theory of institutions, Hochschild's concepts of feeling rules, emotional work and surface and deep acting, Goffman's term facade, and Butler's interpretation of the term gender. The result shows three discourses in the data material; motherhood as joyful, a trap and the attitude towards motherhood. Regret and doubt are expressed in relation to the role as a mother when the mother cannot live up to the discourse of motherhood as joyful. Then the mother may feel tricked into her role as a mother, because her expectations of motherhood did not correspond to the actual role of being a mother. For that reason, the mother may begin to experience motherhood as a trap. If the mother does not want to, or know how to use emotional work, to get the "right" attitude towards motherhood, she can also begin to develop feelings of regret and doubt in relation to her role as a mother. The basis for the expectations about motherhood is the institution of the family. In conclusion, this essay has only begun to fill a knowledge gap and therefore no absolute answers can be given to the questions.

<p>Syftet med studien var att beskriva hur småbarnsföräldrar upplever sin möjlighet att kombinera heltidsarbete och familjeliv för att få en uppfattning om hur jämställdheten ser ut i praktiken i dessa parrelationer. Studien är därmed avsedd att jämföra männens och kvinnornas upplevelser av denna kombination och undersöka om det finns några likheter och skillnader mellan könens upplevelser. Studien består av enskilda kvalitativa personintervjuer med tre par. Resultaten analyserades utifrån handlingsteori, rollteori och Hirdmans begrepp genussystem och genuskontrakt.</p><p>Resultatet visar att trots att samtliga i studien arbetar heltid, råder en ojämställd arbetsfördelning mellan paren i hemmet. Kvinnan förväntas i större utsträckning att ta hand om familj och hushållsarbete även om hon arbetar lika mycket som mannen. Andra skillnader mellan könen var att kvinnorna upplevde en otillräcklighet i både arbetsliv och familjeliv som inte nämndes av männen samt att kvinnorna i större utsträckning än sina män hade anpassat sitt arbete efter familjelivet. Det visade sig också att toleransen för föräldraskapet generellt var lägre på männens arbetsplatser.</p>

This paper addresses the role of homework within the home and school environments using a qualitatively approach inspired by discourse analysis method and theory. The paper considers three newspaper articles to identify current attitudes and understanding regarding homework’s role. The paper’s structure brings results and analysis together allowing the discussion to be continuously extended and deepened. The paper then used a literary analysis of a number of relevant research results. The presentation is intended to guide the reader through the discourse in the clearest possible manner. / Detta arbete handlar om läxans roll i hem och skola. Arbetet är baserat på vad tre dagstidningar skriver om läxor, för att ta reda på hur diskursen om läxor ser ut. Arbetsmetoden är kvalitativ, och inspirerad av diskursanalytisk metod och teori. Genom tidningarna presenteras olika slags artiklar som uppmärksammar en variation av röster som talar om läxor. Arbetet är upplagt på ett sätt där resultat och analys går ihop direkt, i en resultatanalys, för att diskuteras kontinuerligt. Efter detta följs resultatanalysen av en litteraturanalys där resultatanalysen behandlas med hjälp av forskning som gjorts om läxan. Syftet med detta upplägg är att guida läsaren genom diskursen på ett så tydligt sätt som möjligt.

I denna kvalitativa studie genomförs två gruppintervjuer av sammantaget sex personer i åldrarna 14-16 år, i Västerbotten, för att ta reda på hur flickor talar om begreppet “familj” och vilka faktorer som påverkar flickor i hur de talar om begreppet "familj". Millenniegenerationen beräknas frångå traditionella normer och är präglad av teknologins framväxt av sociala medier. Den traditionella kärnfamiljen har länge setts som ett ideal i samhället vilket också visar sig i socialtjänstens arbete, denna studie fokuserar på hur flickor idag ser på begreppet familj. Genom innehållsanalys av materialet skapas tre teman ”Modern familj”, ”Traditionella normer”, ”Det perfekta livet”. Resultatet visar att flickor kan antas prata om familj som något biologiskt och/eller socialt konstruerat. Det som främst påverkar hur intervjupersonerna talar kring begreppet “familj” är dels den egna familjen samt sociala medier, vilket kan förväntas vara representativt för målgruppen. Tydliga könsroller genomsyrar intervjupersonernas sätt att prata om familj. Denna studie visar att flickor kan tänkas ha ett öppet förhållningssätt kring olika typer av familjekonstellationer, samtidigt som traditionella värderingar kan reproduceras i praktiken. Vilket utifrån studiens resultat går att tolka som att normer kring kärnfamiljen kan styra flickor idag. Tidigare forskning visar på att människor i dagens moderna samhälle tycks längta tillbaka till det traditionella levnadssättet, vilket denna studies slutsatser styrker då det framgår att “kärnfamiljen” betraktas som ett ideal.

<p>Sammanfattning Föreliggande uppsats syftar till att undersöka läxan som företeelse. Materialet som ligger till grund för denna studie omfattats av en enkätundersökning och intervjuer med verk-samma lärare. Vi har velat undersöka pedagogers individuella syften och intentioner med läxor. I undersökningen har framkommit att lärarnas främsta syften med läxor är att träna ansvar, få föräldrar engagerade i skolarbetet och att eleverna ska befästa kunskaper genom färdighetsträning. Med den nuvarande regeringen har läxan tillsammans med betyg samt ”ordning och reda” legat i fokus. Vi gör en ansats till att beskriva den rådande politiska opinionen beträffande skolfrågor. Vi har velat belysa två olika politiska falanger genom att ställa dem mot var-andra. Till grund för vår analys, av det resultat vi erhållit ligger förutom vår egen undersök-ning, aktuell svensk och amerikansk forskning och annan adekvat litteratur och rapporter rörande ämnet. Här talas om stress, inkräktning i privatliv, ansvarstagande och att läxbör-dan för elever har ökat. Vi har gjort en historisk tillbakablick om läxans ursprung, för att se dess tillämpning i sko-lans historia. De slutsatser vi drar av resultatet är att läxan som företeelse är så etablerad att den sällan blir ifrågasatt och att det är upp till varje enskild pedagog att själv ta ställning till hur och om den skall brukas i undervisningen. Nyckelord Läxa Hemuppgift Hemarbete Skolpolitik Familjeliv Stress Ansvar</p><p>Summary The present essay has the purpose to examine homework as a phenomen. In this study we have done a questionnaire and interviews survey with active teachers, our purpose is to examine pedagogues individual purposes and intentions with homework. In this essay it appears that teachers main purpose with homework is to train responsibility, to get parents engagement in schoolwork and for pupils to fortify knowledge by ability training. We have also done a historiography about the homework’s extraction to see its application in history of education. The government has the homework with grade and dicipline in focus. We will try to de-scribe the current political opinion regarding school questions. We want to clarify the two political groups, by standing them against each other. The basis of our analysis is the result that we finded in our survey, Swedish actual debate, American research and other qualified litterateur and reports about the subject. It talks about stress, invasion of private life, re-sponsibility and that the homework has increased for the pupils. The conclusions we can se is that homework as a phenomenon is so established that it is hardly ever questioned, and it is up to each teacher to take position whether it is a tool to have in the teaching or not. Key words Homework, school political, family life’s, stress, responsibility</p>

Sammanfattning Föreliggande uppsats syftar till att undersöka läxan som företeelse. Materialet som ligger till grund för denna studie omfattats av en enkätundersökning och intervjuer med verk-samma lärare. Vi har velat undersöka pedagogers individuella syften och intentioner med läxor. I undersökningen har framkommit att lärarnas främsta syften med läxor är att träna ansvar, få föräldrar engagerade i skolarbetet och att eleverna ska befästa kunskaper genom färdighetsträning. Med den nuvarande regeringen har läxan tillsammans med betyg samt ”ordning och reda” legat i fokus. Vi gör en ansats till att beskriva den rådande politiska opinionen beträffande skolfrågor. Vi har velat belysa två olika politiska falanger genom att ställa dem mot var-andra. Till grund för vår analys, av det resultat vi erhållit ligger förutom vår egen undersök-ning, aktuell svensk och amerikansk forskning och annan adekvat litteratur och rapporter rörande ämnet. Här talas om stress, inkräktning i privatliv, ansvarstagande och att läxbör-dan för elever har ökat. Vi har gjort en historisk tillbakablick om läxans ursprung, för att se dess tillämpning i sko-lans historia. De slutsatser vi drar av resultatet är att läxan som företeelse är så etablerad att den sällan blir ifrågasatt och att det är upp till varje enskild pedagog att själv ta ställning till hur och om den skall brukas i undervisningen. Nyckelord Läxa Hemuppgift Hemarbete Skolpolitik Familjeliv Stress Ansvar Summary The present essay has the purpose to examine homework as a phenomen. In this study we have done a questionnaire and interviews survey with active teachers, our purpose is to examine pedagogues individual purposes and intentions with homework. In this essay it appears that teachers main purpose with homework is to train responsibility, to get parents engagement in schoolwork and for pupils to fortify knowledge by ability training. We have also done a historiography about the homework’s extraction to see its application in history of education. The government has the homework with grade and dicipline in focus. We will try to de-scribe the current political opinion regarding school questions. We want to clarify the two political groups, by standing them against each other. The basis of our analysis is the result that we finded in our survey, Swedish actual debate, American research and other qualified litterateur and reports about the subject. It talks about stress, invasion of private life, re-sponsibility and that the homework has increased for the pupils. The conclusions we can se is that homework as a phenomenon is so established that it is hardly ever questioned, and it is up to each teacher to take position whether it is a tool to have in the teaching or not. Key words Homework, school political, family life’s, stress, responsibility

Syftet med studien var att beskriva hur småbarnsföräldrar upplever sin möjlighet att kombinera heltidsarbete och familjeliv för att få en uppfattning om hur jämställdheten ser ut i praktiken i dessa parrelationer. Studien är därmed avsedd att jämföra männens och kvinnornas upplevelser av denna kombination och undersöka om det finns några likheter och skillnader mellan könens upplevelser. Studien består av enskilda kvalitativa personintervjuer med tre par. Resultaten analyserades utifrån handlingsteori, rollteori och Hirdmans begrepp genussystem och genuskontrakt. Resultatet visar att trots att samtliga i studien arbetar heltid, råder en ojämställd arbetsfördelning mellan paren i hemmet. Kvinnan förväntas i större utsträckning att ta hand om familj och hushållsarbete även om hon arbetar lika mycket som mannen. Andra skillnader mellan könen var att kvinnorna upplevde en otillräcklighet i både arbetsliv och familjeliv som inte nämndes av männen samt att kvinnorna i större utsträckning än sina män hade anpassat sitt arbete efter familjelivet. Det visade sig också att toleransen för föräldraskapet generellt var lägre på männens arbetsplatser.

Bakgrund: Trots att Sverige i jämförelse med övriga länder i världen, inklusive andra välfärdsländer har goda hälsoförhållanden för barn så drabbas många barn av svåra sjukdomar. När ett barn drabbas av en svår sjukdom så påverkas hela dennes familj. Förutom att familjen utsätts för konstant rädsla över det sjuka barnet, så vänds vardagen upp och ner och alla familjemedlemmar måste nu anpassa sig efter vården kring det sjuka barnet. Familjen är en helhet där alla familjemedlemmar påverkar varandra. Familjens möte med vården har stor betydelse för hur familjen ska klara av livet med ett svårt sjukt barn. Syfte: Syftet är att beskriva familjens upplevelse av livet med ett svårt sjukt barn ur ett föräldraperspektiv. Metod: Studien grundas på en kvalitativ metod och baseras på fem självbiografier. För att analysera materialet användes Lundman och Hällgren-Graneheims (2017) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Barnets sjukdom krävde stora omställningar i vardagen och ständigt kontakt med vården. Familjemedlemmarna upplevde både fysiska och psykiska påfrestningar. Samtidigt visar resultatet hur familjen stärker varandra och hur stunder som de delar tillsammans får dem att klara av den svåra sjukdomstiden. Stöd och gott bemötande från närstående, skolan och vård har stor betydelse för familjens välbefinnande och hälsa. Slutsats: Familjen genomgår en svår och påfrestande tid som sätter spår i varje familjemedlems livsvärld. Genom att ha förståelse och se en familjs unika situation kan sjuksköterskan skapa en positiv utveckling för familjen. Upplever familjen välbefinnande stärks deras kraft att klara av livet med sitt svåra sjuka barn

Tidigare forskning visar att attityder, engagemang och arbetsbeteende påverkas av att bli förälder. Arbetsplatsfaktorer och förväntningar gällande föräldraledighet har en påverkan på individens upplevelse av sin arbetssituation. Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnors arbetssituation påverkas efter att de fått sitt första barn. Detta undersöks med utgångspunkt från sex områden - arbetstid, löneutveckling, pendling, föräldraledighet, relation med arbetsgivaren, inställning till arbetet. Studien baseras på berättelser från tio anonyma kvalitativa intervjuer från kvinnor som har minst ett barn, varit föräldralediga och återgått till arbetet. Dessa analyserades med tematisk analys. Studien visar att samtliga intervjudeltagare upplever en förändring gällande sin arbetssituation efter de fick sitt första barn. Förändring upplevdes inom samtliga områden. Det framkom av studien att ingen av respondenterna pendlade, därav är inte den faktorn beskriven i resultatet.

I Sverige är tidsbegränsade uppehållstillstånd huvudregeln för personer som bedöms vara skyddsbehövande och därför beviljas flyktingstatusförklaring eller alternativ skyddsstatusförklaring. Statusförklaringen är inte tidsbegränsad men kan återkallas om behovet av skydd upphör. Om inget skyddsbehov finns försvinner även grunden för uppehållstillståndet och den tidigare skyddsbehövande riskerar att utvisas. Syftet med uppsatsen är att utreda om det föreligger en risk att det sker ett brott mot tidigare skyddsbehövandes rätt till privat- och familjeliv när de riskerar att utvisas till följd av att deras statusförklaring återkallas samt hur en sådan risk kan förebyggas.  I uppsatsen finns en översikt över reglerna för beviljande och återkallande av statusförklaring. Vidare redogörs för rätten till privat- och familjeliv och hur de rättigheterna kan påverkas av att en persons statusförklaring återkallas. Uppsatsen går också igenom förutsättningarna för tidigare skyddsbehövande att beviljas uppehållstillstånd på annan grund, främst anknytning och synnerligen ömmande omständigheter. Därefter analyseras relationen mellan bestämmelserna om återkallande av statusförklaring, utvisning, möjligheten att beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter samt rätten till privat- och familjeliv. Slutligen analyseras om det finns någon lösning som bättre än de bestämmelser som finns idag skulle skydda rätten till privat- och familjelivet för personer vars statusförklaring återkallas.