Idag ställs individer inför många olika val. Individer skiljer sig åt då de fattar beslut och forskning tyder på att individer har en beslutsfattarstil. Denna studie åsyftade att studera sambandet mellan beslutsfattarstil och ånger samt om maximerare har större benägenhet att ångra sig. Dessutom undersöktes korrelationen mellan ånger och beslutsångest. 149 deltagare besvarade tre självskattningsformulär bestående av General decision making style, Regret scale, Maximization scale samt fyra tillagda påståenden. Dessa användes till olika analyser. Först studerades beslutsfattarstil och ånger. Resultatet visade att det var svårt att urskilja en specifik beslutsfattarstil. Ändock visade tre beslutsfattarstilar en positiv korrelation med ånger. Detta tolkades i linje med tidigare studier, att individen kombinerar beslutsfattarstilar, dock behövs mer forskning om beslutsfattarstilar. Därefter studerades maximeringsstil och ånger samt beslutsångest. Resultatet visade att maximerare har större benägenhet till ånger vilket är i linje med tidigare forskning, detta kan bero på att maximerare eftersträvar perfektion.

The United States is one of few Western nations that administers capital punishment to their condemned criminals. Texas has executed the most inmates of any state in the U.S. This prompted questions about the psychological characteristics of death row inmates. The purpose of this essay is to widen the perspective on inmates serving capital sentences by analyzing their final statements. The focus of this essay was centered on acute anxiety of death among inmates, visible in their final statements, as a result of an accelerated process of dying. Using three of the eight phases in Erik H. Erikson’s psychosocial theory on individual development, where the final phase is centered around the conflict between integrity and despair, the inmates’ final statements were analyzed. Despair is here identified by three factors: an inability to accept ones situation, anxiety of death and a strong feeling of regret. Through textual analysis, certain codes affiliated with Erikson’s theory were identified and studied. In addition to this, the inmates’ trust and comfort in a transcendental power was also studied as a part of mitigating anxiety among inmates. Erikson’s theory is in this essay supplemented by discourse analysis and discourse psychology in particular to provide additional context to the inmates’ situation. A sociopolitical dimension was also added to provide further analysis. The study found that inmates tend to regret the actions that led them to the incarceration, while also accepting their situation, which does not indicate acute anxiety of dying but rather expression of what is in this paper called the inmate discourse, in which inmates are expected by the wider society to regret their actions. Inmates also tend to describe God or a transcendental authority as a forgiving and loving one, which in this paper is identified not only as a way of finding comfort in a dire situation, but also to belong to a larger American community through religious identification.

Denna uppsats syftar till att utforska hur mödrar som upplever ånger och tvivel i samband med att vara mamma blir bemötta. Hittills har undersökningar relaterade till ämnet främst analyserat olika chattrådar, men ingen från en svensk kontext. Av den anledningen studerar denna uppsats via en kritisk diskursanalys en chattråd på det svenska forumet Familjeliv. Vad som undersöks är vilka moderskapsdiskurser som framträder i chattinläggen och varför mammor upplever ånger och tvivel kopplat till modersrollen. Det teoretiska ramverket består av Berger och Luckmanns teori om institutioner, Hochschilds begrepp känsloregler, emotionellt arbete samt yt- och djupagerande, Goffmans term fasad och Butlers tolkning av termen genus. Resultatet visar på tre diskurser i datamaterialet; moderskapet som lyckligt, en fälla och inställningen till moderskapet. Ånger och tvivel uttrycks i förhållande till modersrollen när modern inte kan leva upp till diskursen om moderskapet som lyckligt. Då kan mamman känna sig inlurad i modersrollen, eftersom hennes förväntningar om moderskapet inte motsvarade den faktiska modersrollen. Av det skälet kan mamman börja uppleva moderskapet som en fälla. Om modern inte vill eller vet hur hon ska använda emotionellt arbete för att få “rätt” inställning till moderskapet kan hon även börja utveckla känslor av ånger och tvivel i relation till modersrollen. Vad som ligger till grund för förväntningarna om moderskapet är institutionen om familjen. Avslutningsvis har uppsatsarbetet enbart börjat fylla en kunskapslucka och därför kan inga absoluta svar presenteras till frågeställningarna. / This essay aims to explore how mothers who experience regret and doubt in connection with being a mother are treated. So far, studies related to the subject have mainly analysed chat threads, but none from a Swedish context. For this reason, this essay studies a chat thread on the Swedish forum Familjeliv using a critical discourse analysis. We investigate which motherhood discourses appear in the chat posts and why mothers experience regret and doubt linked to their role as a mother. The theoretical framework consists of Berger and Luckmann's theory of institutions, Hochschild's concepts of feeling rules, emotional work and surface and deep acting, Goffman's term facade, and Butler's interpretation of the term gender. The result shows three discourses in the data material; motherhood as joyful, a trap and the attitude towards motherhood. Regret and doubt are expressed in relation to the role as a mother when the mother cannot live up to the discourse of motherhood as joyful. Then the mother may feel tricked into her role as a mother, because her expectations of motherhood did not correspond to the actual role of being a mother. For that reason, the mother may begin to experience motherhood as a trap. If the mother does not want to, or know how to use emotional work, to get the "right" attitude towards motherhood, she can also begin to develop feelings of regret and doubt in relation to her role as a mother. The basis for the expectations about motherhood is the institution of the family. In conclusion, this essay has only begun to fill a knowledge gap and therefore no absolute answers can be given to the questions.

Anxiety and regret are two concepts that are connected to each other, where the former is and can be a consequence of the latter according to previous research. Making a decision regarding a career choice can be the decision you regret the most. Previous research has shown that personality traits, from the Big Five theory, Neuroticism and Conscientiousness have been associated with multiple facets of the decision-making process. The purpose of the study was to investigate the influence and relationship of personality on regret and regarding career choice. In this questionnaire study, using the “Decision Regret Scale” and BFI-10, a total of 179 participants participated of which 134 were women and 45 were men. The result showed that Agreeableness (r = -0.157, p < .05) and Neuroticism (r = 0.190, p < .05) correlated significantly with the DRS values. However Conscientiousness did not reveal a significant correlation. The findings of this study suggest that personality traits, particularly Agreeableness and Neuroticism within the Big Five model, are linked to decision regret and regret in the context of career choices. By shedding light on this, one can possibly understand more about potential regret and its impact. The essay writers thus hope that the essay will contribute to an understanding of what it is that leads to regret in people's lives, but especially regret in the career choices one makes.

In recent years, luxury consumption has expanded and grown significantly in comparison to past years. Today luxury is more accessible by society than ever before. Various studies have shown and proven how luxury consumption tends to have negative effects on individuals. The negative circumstances that emerge as consequences can be of cognitive character, but also in the form of financial, personal, social and/or professional problems, debt, and compulsive purchases. In addition to these findings, recent studies have also shown that people are ready to compromise in a variety of ways such as saving more money, working overtime, or withdrawing from essential expenses.  For these various reasons, the purpose of this study is to identify possible experienced motives that can work as reasons for luxury consumption amongst the young Swedish population. Furthermore, this study aims to examine regret in relation to this type of consumption. The literature review of this study covers subjects of cognitive dissonance, regret theory, possessions and the extended self and the motives hedonic, symbolic and instrumental. The research method applied in this study is of a qualitative character. The data collection was executed through the use of semi structured interviews where a total number of fifteen young Swedish individuals chose to participate. The results of this study reveal that luxury consumption can be based on the hedonic motive where pleasure, joy, satisfaction or reaching a desired goal are common reasons. Moreover, the results of this study also reveal that luxury consumption can be based on the symbolic motive, where individuals desire to symbolise/express themselves, impress others, seek confirmation, to fit in and/or follow hidden norms in society. Furthermore, luxury is desired for the pure quality, where the high price of luxury products equals higher perceived quality.  Moreover, regret in this type of consumption is regularly occurring. The reasons for regret can be caused by the product itself, by comparison to other possible alternatives or because of impulsive/compulsive/stressful decisions. This feeling of regret can exist in the form of cognitive dissonance, that is a feeling of discomfort for a small number of participants. For a larger number of participants, the feelings are separated, where regret is a more rough and painful feeling. Solutions to suppress these feelings are through giving away the products to be used, persuade the mind that the purchase is deserved, or to shed a positive light at the purchase by looking at it as additional knowledge/ experience. / Under de senaste åren konsumeras lyx mer, och har blivit mer tillgängligt för allmänheten i jämförelse till tidigare år. Ett flertal studier har visat på hur lyxkonsumtion tenderar att ha negativa effekter på individer. De negativa omständigheterna som framträder som konsekvenser av lyxkonsumtion kan vara av en kognitiv karaktär, men även i form av finansiella, personliga, sociala och/eller professionella problem, skuldsättning, och kompulsiva köp. Dessutom visar studier även att människor är redo att kompromissa på olika sätt som att spara mer pengar, jobba övertid eller att utebliva nödvändiga utgifter. För dessa diverse anledningar är syftet med denna studie att identifiera möjliga upplevda drivkrafter för lyxkonsumtion för det unga svenska samhället. Vidare ämnar studien även att undersöka ånger i förhållande till denna typ av konsumtion. Teorigenomgången för denna studie behandlar ämnen om kognitiv dissonans, regret theory, ägodelar och det förlängda jaget samt motiven hedonic, symbolic samt instrumentell. Empiriinsamlingen skedde genom en kvalitativ forskningsmetod som i sin tur bestod av femton semistrukturerade intervjuer med svenska ungdomar som lyxkonsumerar. Resultaten av denna studie visar på att lyxkonsumtion kan ske med anledning av hedonistiska aspekter där glädje, nöje, tillfredsställelse eller en avklarad målsättning var vanligt förekommande anledningar. Fortsättningsvis visar studien även att symboliska motiv var en vanlig drivkraft för lyxkonsumtion, där individer strävar efter att symbolisera/uttrycka sig, imponera på andra, få bekräftelse, passa in i samhället samt följa osynliga normer. Utöver detta var lyx eftersträvat på grund av kvalitet, där höga priset av lyxprodukter förutsätter högre upplevd kvalitet.  Avslutningsvis påvisar resultaten av denna studie att ånger inom denna typ av konsumtion är vanligt förekommande. Orsakerna för ånger kan bero på själva produkten, på jämförelse av produkten med andra alternativ eller på grund av impulsiva/kompulsiva/hastiga beslut. Känslan av ånger kan vidare vara i form av en kognitiv dissonans, som i sin tur betecknas som en känsla av obehag av en liten del av deltagarna i denna studie. För en större del av deltagarna var känslorna åtskilda, där ånger var en grövre och mer smärtsam känsla. Lösningar för att dämpa detta obehag är genom att ge bort produkten för användning, övertala sig själv att köpet är förtjänat, eller genom att omvandla köpet till ytterligare erfarenhet/lärdom.