Syftet med denna undersökning var att granska regeringens motiveringar för den tillfälliga lagen om begränsade möjligheter att beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Genom att applicera en version av Faircloughs kritiska diskursanalys har undersökningen ämnat avslöja diskursiva praktiker som har lett till en begränsad rätt till familjeåterförening i Sverige. Hur kan regeringens motiveringar förstås som diskursiva befästningar av makt? På vilka sätt har regeringens diskurs relaterad till familjeåterförening förskjutits? Propositionen för lagen har utgjort undersökningens primärmaterial. De huvudsakliga fynden var regeringens sätt att påkalla en nödsituation i Sverige inom vilka begränsningarna av rätten till familjeliv tycks legitimeras, följt av en diskursiv förskjutning i regeringens diskurs som har skiftat från rättighetsbärarens perspektiv till ett perspektiv som grundas i Sveriges intresse av en reglerad invandring genom lagstiftning. Slutsatserna som har dragits är att regeringens diskursiva praktiker tydlig avviker från tidigare accepterad praktik inom diskursordningen samt att detta påvisar en oroväckande maktutövning. / The purpose of this thesis was to examine the Swedish government’s justifications for the temporary law on restrictions of the possibility to obtain a residence permit in Sweden. By applying a version of Fairclough’s critical discourse analysis, the thesis sought to unveil the discursive practices that justified the limitations of the right to family reunification in Sweden. In what ways can the justifications be understood as a discursive form of power? How has the governments discourse on family reunification changed? The proposal for the law constituted the study’s primary material. The primary findings consist of, first, a way by the government to proclaim an emergency situation in which the limitations of the right to family life are seemingly justified. Second, the governments discourse on asylum law has shifted from the rights-bearer’s perspective to the perspective of Swedish interests in upholding regulated immigration by law. The conclusion is that the discursive practice entertained by the government deviates from previously accepted practice and is showing an alarming display of power.

An increasing number of people with disabilities are choosing to become parents. However, several official goverment reports and other evidence points to the fact that parents with disabilities sometimes experience negative bias and distrust of their capacities as parents. The aim of this study is to describe and analyse aspects of parenthood in the families including parents with disabilities and/or chronic illness, as well as to illuminate concepts of an thoughts on parenthood and disability in these families. This is a qualitative interview study, complemented with structured diaries and network maps. The impairments or chronic illness of the parents in the eleven families of the study are cerebral palsy, spinal cord injury and multiple sclerosis. The different areas of the study are: the parents' reflections on becoming parents, the impact of the surrounding environment on the family, the effects of impairment or chronic illness in the family's everyday life and the parents' reflections on children and parenthood. The parents first and foremost describe their families as like any other families, but at the same time describe the special circumstances they live under. They work to handle the possibilities of negative consequences for the children with different strategies. The parents describe what they regard as the special experiences and knowledge that their children acquire which will benefit them as adults. The study recognises some dichotomous concepts relevant to different areas of family life in families with disabilities. The feeling the parents express of living in a world of double standpoints can be understood as ambivalence or in terms of embrace of paradox.

Denna studie avsåg att beskriva hur kvinnliga fastighetsmäklare upplever att en mammaledighet kan komma att påverka deras karriärer. Vi ville undersöka om blivande mammor upplever en oro inför och efter en mammaledighet samt i vilken utsträckning de anser att lönemodellen skulle vara en påverkande faktor. Vidare ville vi undersöka om fastighetsmäklares yrke är anpassat för en mammaledighet, om konkurrensen inom branschen påverkar huruvida yrket går att kombinera med barn och om det finns några hinder som påverkar kvinnans karriär när hon återgår till arbetet efter mammaledigheten.  Tillvägagångssättet för arbetet var kvalitativa studier i form av intervjuer med kvinnliga fastighetsmäklare. Vårt resultat visade att fastighetsmäklares yrke är anpassat för mammaledighet, men däremot inte för när kvinnan väl kommer tillbaka från mammaledigheten. Majoriteten av respondenterna menade att det var som tuffast när de kom tillbaka efter sin mammaledighet. Konkurrensen inom branschen påverkar huruvida yrket går att kombinera med barn både inför och efter mammaledigheten. Det finns hinder som påverkar kvinnans karriär vid återkomsten efter mammaledigheten och det största hindret är att hon inte längre är lika tillgänglig som tidigare, på grund av att hon blivit mamma. Vi anser att vidare forskning bör studera anledningen mer djupgående till varför kvinnor valt att sluta arbeta som mäklare efter deras mammaledighet. Samt undersöka om det finns någon vision eller plan inom branschorganisationen, för att minska antalet avregistreringar bland kvinnliga mäklare som väljer att skaffa familj. Att byta ut våra kvinnliga respondenter mot män som varit pappalediga och tillämpa vår studie på dessa är ett annat förslag till vidare forskning. Studien kan inspirera branschen och förbunden att utforma mer stabila och bättre villkor, bättre förutsättningar och större trygghet för mammalediga kvinnor. Studien kan även ge arbetsgivare en inblick i, kunskap och förståelse för hur kvinnliga fastighetsmäklares karriärer påverkas av deras mammaledighet och fylla det kunskapsgap som finns. / This study was intended to describe how female real estate agents experience that maternity leave may affect their careers. We wanted to investigate whether future mothers experience an anxiety before and after maternity leave and to what extent they consider that the salary model would be an influencing factor. Furthermore, we wanted to investigate whether the profession of real estate agent is adapted to maternity leave, if the competition in the industry affects whether the profession can be combined with children and if there are any barriers that affect the woman's career when she returns to work after maternity leave. The approach for work was qualitative studies in the form of interviews with female real estate agents. Our result showed that the real estate agent's profession is adapted for maternity leave, but on the other hand not for when she returns from maternity leave. The majority of respondents said it was the toughest part when they returned after their maternity leave. The competition in the industry affects whether the profession can be combined with children both before and after maternity leave. There are barriers that affect the woman's career on the return after maternity leave and the biggest obstacle is that she is no longer as available as before, due to becoming a mother.  We believe further research should study the reason more profoundly why women chose to stop working as a real estate agent after their maternity leave. As well as investigating whether there is any vision or a plan within the industry organization, to reduce the number of deregisters among female brokers who choose to acquire a family. Replacing our female respondents, to men who have been parental leave, and apply our study on these is another suggestion for further research. The study can inspire the industry and the unions to formulate more stable and better terms, better conditions and greater security for maternity women. The study can also provide employers with an insight into, knowledge and understanding of how women's real estate agents are affected by their maternity leave and fulfill the gap of knowledge that exists.

Revisionsyrket präglas av hög personalomsättning där ett väsentligt antal anställda slutar redan efter några år och innan de skrivit auktorisationsprovet. Några bakomliggande skäl till yngre revisorers val att stanna kvar i yrket är materiella belöningar och bekräftelse på utfört arbete. Bland erfarna revisorers val att sluta framkommer en oförmåga att balansera arbetsliv med familjeliv som ett skäl. Det föreligger dock en avsaknad kring vilka faktorer revisorer med familj värderar för att fortsätta inom branschen. Studiens syfte är därav att bidra med kunskap kring vad som motiverar revisorer med familj att stanna kvar i branschen trots hög arbetsbelastning. I studien presenteras faktorer som revisorer med familj värderar och som får dem att stanna kvar i branschen. Detta har undersökts genom tio kvalitativa intervjuer med revisorer som arbetat i minst tre år och som innehar familj. Respondenter från både Big 4-byråer och mindre byråer har deltagit för att även se huruvida deras perspektiv skiljer sig åt beroende på byråstorlek. Studien visar att faktorer som revisorer med familj värderar framförallt är deras kollegor, att de har utmanande arbetsuppgifter och ansvarsmöjligheter samt flexibilitet. Flexibilitet är vidare en faktor som är viktig för att möjliggöra ett fungerande familjeliv. Det framkommer vidare att lön är en faktor som revisorer med familj värderar, men i lägre utsträckning. Revisionsyrkets höga arbetsbelastning under högsäsongen uppskattas bland revisorer med familj, då de föredrar när det är intensivt och mycket att göra snarare än lågsäsongen. Under det senaste årtiondet uppges även att revisionsbyråerna och ledarna har förändrats till att främja en balans mellan arbetsliv och familjeliv ytterligare. Revisionsbyråerna har främjat en sådan balans genom mailutskick och aktiviteter som uppmuntrar anställdas familjeliv, medan ledarna främjat detta genom att under personliga möten med medarbetarna diskutera deras familjeliv. För att ytterligare möjliggöra en balans mellan arbetsliv och familjeliv bland de anställda bör revisionsbyråerna främja detta tillsammans med ledarna. Detta då det framkommer att ledarna kan påverka och motivera de anställda, varpå det får en större effekt än om enbart revisionsbyråerna försöker främja en sådan balans. / The audit profession is characterized by high staff turnover, where a significant number of employees quit after a few years and before they have written the authorization test. Some of the reasons as to why young auditors choose to remain are materialistic rewards and recognition on performed tasks. Among experienced auditors’ choices to quit, there is the inability for work-life balance. Prior research has been conducted on what motivates younger auditors. However, there is a lack of what factors auditors with family value to remain in the profession. The purpose of this study is to contribute with knowledge about what motivates auditors with family to remain in auditing despite high workload. In the study, factors are presented that auditors with family value and that makes them stay within the profession. Ten qualitative interviews were conducted with auditors who have worked for at least three years and have family. Respondents from both Big 4-firms and smaller firms have participated to find out whether their perspectives differ depending on agency size. The study shows that factors that auditors with family primarily value are their colleagues, that they have challenging tasks, responsibilities and flexibility. Furthermore, flexibility is a factor that is important for enabling a functioning family life. Salary is another factor that auditors with family value, however to a lesser extent. The high workload of the audit profession during busy season is appreciated among auditors with family, as they prefer the intensity and when there are multiple things to do rather than during the low season. In the past decade, the audit firms and managers have changed towards further promoting work-life balance. The audit firms have promoted such a balance through mail and activities that focus on family life, while the managers have promoted this by discussing the family life of the employees during personal meetings with them. In order to further enable work-life balance among the employees, the audit firms should promote this together with the managers. This since the study shows that the managers can influence and motivate the employees, upon which it has a greater effect rather than if only the audit firms try to promote such a balance.

Surrogatarrangemang väcker många känslor hos individer och det är en pågående debatt huruvida det ska legaliseras eller inte. I ett nytt avgörande från Högsta domstolen, NJA 2019 s. 504, erkänner domstolen ett utländskt avgörande beträffade moderskap inom surrogatarrangemang. Detta är något som än mer startat den pågående debatten. Det intressanta i målet är att domstolen väger principen om barnets bästa mot det etiska motståndet mot surrogatarrangemang som finns i svensk rätt. Trots det etiska motståndet mot surrogatarrangemang erkände domstolen den tilltänka modern som rättslig mor till barnet. Domstolen framförde att principen om barnets bästa och barnets rätt till privat-och familjeliv vägde tyngre än den negativa inställningen till surrogatarrangemang. Dock ansåg inte rätten att domen borde vara vägledande eftersom beslutet grundar sig i omständigheter i det enskilda fallet. Domen har nu väckt frågan huruvida det bör införas en moderskapspresumtion likt faderskapspresumtionen, detta för att uppnå likheter i fastställandet av föräldraskap oavsett kön. Fastställandet av föräldraskap som sker idag är inte jämställt och uppnår inte de krav på likhet mellan könen. Surrogatarrangemang innebär att en kvinna föder ett barn för en annan persons räkning. Det är inte möjligt att åstadkomma surrogatarrangemang inom svensk hälso-sjukvård men det är inte heller uttryckligt förbjudet. I Sverige grundar sig den oskrivna moderskapspresumtionen på att den födande modern är rättslig mor till barnet. Detta blir problematiskt när par väljer surrogatarrangemang för att få barn då det skulle innebära att surrogatmodern blir rättslig mor enligt svensk rätt. Uppsatsen har utgått från tre frågeställningar som sedan besvarats i det sista kapitlet. Sammanfattningsvis kan sägas att området är i behov av utredning och reglering. Det är inte hållbart att i längden lämna frågan gällande erkännande av utländska domar beträffande moderskap inom surrogatarrangemang till rättstillämparen. Att erkänna sådana avgöranden bör anses förenligt med principen om barnets bästa och rätten till privat-och familjeliv. / Surrogacy arrangements are a topic of an ongoing debate that evokes emotions in many individuals. In a new ruling by the Supreme Court, NJA 2019 s. 504, the Court recognizes a foreign ruling regarding maternity in surrogacy arrangements. This is something that has contributed to the ongoing debate. The interesting thing about this case is that the Court weighs the principle of the best interest of the child against the ethnical resistance to surrogacy arrangements that can be found in Swedish law. Despite the ethical opposition to surrogacy arrangements, the Court recognized the intended mother as the legal mother of the child. The Court argued that the principle of the child´s best interests and the child´s right to privacy outweighs the negative attitude toward surrogacy arrangements. However, the Court did not consider that the judgment should be indicative as the decision is based on circumstances in the individual case. The judgment has now raised the question of whether a written presumption of maternity should be introduced like the paternity presumption, in order to achieve equality in the determination of parenthood regardless of gender. The determination of parenthood that occurs today is not equal and does not meet the requirements for gender equality. Surrogate arrangements mean that a woman gives birth to a child on behalf of another person. It is not possible to carry out surrogacy arrangements in the Swedish health care system due to an implied prohibition against such arrangements in the Genetic Integrity Act. Even so, private surrogacy arrangements are not prohibited. In Sweden, the unwritten presumption of motherhood is based on the birth mother being the legal mother of the child. This becomes problematic when choosing surrogacy arrangements to have children, because it means that the surrogate is the legal mother of the child in accordance with Swedish law. This essay is based on three questions at issue that are answered in the last chapter. In summary, it can be said that the area needs investigation and regulation. In the long run, it’s not sustainable to leave the question concerning maternity to the legal practitioner. Recognizing foreign decisions regarding maternity in surrogacy arrangements should be considered with the principle of the best interest of the child and the right to privacy.

With the climate crisis, there is a necessity for people to live more sustainably. One way to do this is to change our lifestyle and the choices we make in our homes. The aim of this master thesis is to investigate the gender aspect of the “sustainable lifestyle” by looking at families with an ambition to live more environmentally conscious. If the environmentally friendly lifestyle for people in general is basically about taking advantage of what we have, making better decisions about food and other things that are linked to housework, something that women to a large extent take greater responsibility for, how can we look at environmentally friendly living from a gender perspective? I have collected my data through qualitative, semi-structured interviews with six heterosexual women in Swedish families. The study shows that the female informants take a greater responsibility than their male partners for the family to live environmentally friendly. This research also shows that the sustainable lifestyle is time consuming and that this mostly affects women due to their greater responsibility for housework. This has implications for the gender equality of the household. All the interviewed women thought gender equality was important, but the study show that they sometimes must choose between being equal with their partners and being sustainable.

The dissertation studies how 16 Swedish middle-class parents understand and form their parenthood in everyday life. The focus is set on how they involve themselves in their children’s care and education, and how parental identities are negotiated in relation to cultural norms on parenthood. The analysis is based on qualitative methods, in particular interviews and participant observation with video camera in eight families. The study, which is inspired by poststructuralist perspectives on identity formation, shows that the informants position themselves in relation to a norm on involved parenthood, which is negotiated differently depending on social context and gender. The dissertation includes four empirical studies. The first focuses on the subjectivities and dilemmas that are created by parents’ strategies to manage time and childcare. The strategies render everyday life more effective, but the parents also want to be child-centered, which forces them to balance between positions as involved and uninvolved parents. The second study examines how the fathers negotiate their involvement in household work, childcare and time with children. To great extent, they follow the discourse on gender-equal and involved fatherhood, but they at times resist it through drawing on notions of child-centeredness, kinship, and a gendered division of labor. The third study focuses on how parents and teachers negotiate children’s education and rearing. Study four shows how the parents position themselves as involved parents in relation to their children’s homework. In conclusion, the dissertation shows that the parents idealize time spent with the children, but that in everyday life it is hard to get this time. Instead, much time is spent for the child, that is, doing household work and childcare. In both cases, time is child-centered, but time with the child is by the parents seen as “more” involved time. / Avhandlingen studerar hur 16 svenska medelklassföräldrar förstår och utformar sitt föräldraskap i vardagen. Särskilt fokuseras på hur de engagerar sig i sina barns omsorg och skolgång, samt hur föräldraidentiteter förhandlas i relation till kulturella normer kring föräldraskap. Analyserna är baserade på kvalitativa metoder, med intervjuer och deltagande observation med videokamera i åtta familjer. Studien, som är inspirerad av poststrukturalistiska perspektiv på identitet, visar att informanterna positionerar sig i relation till en norm om engagerat föräldraskap. Denna förhandlas dock i relation till kön och social kontext. Avhandlingen omfattar fyra delstudier. Den första fokuserar på de subjektiviteter och dilemman som skapas av föräldrarnas strategier för att hantera tid och barnomsorg. Strategierna effektiviserar vardagen, men föräldrarna vill samtidigt vara barncentrerade, vilket gör att de måste balansera mellan positioner som engagerade och icke-engagerade föräldrar. Den andra delstudien undersöker hur männen förhandlar sitt engagemang i hushållsarbete, barnomsorg och tid med barnen. De följer till stora delar den samhälleliga diskursen om jämställt och engagerat faderskap, men omdefinierar den genom att dra på föreställningar om barncentrering, släktskap och könsarbetsdelning. I den tredje studien undersöks hur föräldrar och lärare förhandlar om barns utbildning och fostran. Delstudie fyra visar hur föräldrarna positionerar sig som engagerade föräldrar i förhållande till sina barns läxor. Avhandlingen visar sammanfattningsvis att föräldrarna idealiserar tid som spenderas med barnen, men att det i vardagslivet är svårt att få denna tid. Istället ägnas mycket tid för barnet, det vill säga hushållsarbete och barnomsorg. I båda handlar det om barncentrering, men föräldrarna uppfattar tid med barnet som ”mer” engagerad tid.

The introduction of personal assistance in Sweden in 1994 showed an ambi­tion by policymakers to ameliorate the conditions of persons with extensive disabilities. The legislators expressed a vision of autonomy and integrity, and that persons with considerable disabilities should lead a life like others. This includes having a family and being a parent. The thesis “Family life with personal assistance” has aimed at exploring what it means to have an extensive disability and to have personal assistants in everyday family life. The thesis has had an explorative onset and is based on interviews with eight women and men and their family members: partners, children and members from the family of origin. They were interviewed about their experiences of daily life with personal assistance. The results are structured under three themes. The first theme is about power - loss of power and control – loss of control in different situations in everyday life. The results indicate that the assistance users, in spite of a legislation that allows the user to choose how they want to form their personal assistance, are confronted with different dilemmas striving to maintain power and control over their everyday life and daily help. To cope with these challenges the assistance users had developed different strategies. The second theme is about the results of applying a life course perspective on the different experiences depending on when in life the assistance users became disabled – if they were born with the impairment or if they had an accident or became ill as adults. These different experiences have had an effect on how they look upon personal assistance and it has also had an impact on how they formed their strategies about assistance and the assistant’s relations to their children. The third theme is about the role of the family. Family members play a significant role in making everyday life work. In designing and using personal assistance, the individual’s freedom is balanced against his or her need of autonomy on one hand and the family’s demands for privacy on the other.