Title: The Janus face of the informal work - A qualitative study of women's informal work Research question: What are women’s perceptions of the informal work? Purpose: The purpose of the study was to make an inventory of women’s perceptions of the informal work that is part of a woman’s lot. Method: This study was conducted with an inductive research approach using a qualitative research strategy. The empirical material used in the study was collected through unstructured interviews with seven different women. Conclusions: The answer to this study’s research question is that the study’s women informers’ perceptions of the informal work are both positive and negative. The study’s main finding is first and foremost that the study’s women informers experience two different kinds of informal work. The first kind is informal work related to household chores and the other kind is formal- informal work. The second finding of the study is that there is a Janus face to discover when it comes to women’s informal work since the positive sides of the informal work affects the neg- ative sides and vice versa. Keywords: Gender roles, gender stereotypes, gender status, gender hierarchy, work-life bal- ance, work-life conflict, stress, motivation, job satisfaction, unpaid work, informal work, invis- ible work.

For decades, the man has been seen as the ideal of the role of the main breadwinner and the woman as the nurturing carer. As women become more educated, this leads to more females becoming breadwinners. Thus, being the main breadwinner as a woman is still a norm-breaking role today, but one that is likely to become increasingly common in the future. The aim of the study is thus to gain an understanding of the division of unpaid labour as these women may be considered norm-breakers. Furthermore, we want to reach an understanding of how/ if these women experience conflict when it comes to the role of primary breadwinner and her role as a mother. This qualitative study is based on interviews with female breadwinners who work full-time and are mothers. The theoretical framework of the study consists of Berger and Luckmann's theory of socialization, West and Zimmerman's theory of Doing Gender, the Doing Family theory by David Morgan, and the work-family conflict by Greenhaus and Beutell. The results of the study suggest that the women experience a conflict between their roles as mothers as well as working women. It also shows that women have different perceptions of equality in the home and the distribution of unpaid work. / Mannen har länge ansetts vara idealet för rollen som den huvudsakliga familjeförsörjaren och kvinnan som den omhändertagande omsorgstagaren. I takt med att kvinnor utbildar sig i allt högre utsträckning leder det till att allt fler kvinnor blir familjeförsörjare. Att vara den huvudsakliga familjeförsörjaren som kvinna är således än idag en normbrytande roll men som förmodligen kommer att bli allt mer vanligt förekommande i framtiden. Syftet med studien är således att nå en förståelse för hur uppdelningen av det obetalda arbetet ser ut då dessa kvinnor kan anses vara normbrytande. Vi söker dessutom att nå en förståelse för hur/om dessa kvinnor upplever en konflikt när det kommer till rollen som huvudsaklig familjeförsörjare och hennes roll som mamma. Denna kvalitativa studie baserar sitt resultat utifrån intervjuer med kvinnliga familjeförsörjare som är heltidsarbetande och mammor. Studiens teoretiska ramverk består Berger och Luckmanns teori om socialisation, West och Zimmermans teori Doing Gender, teorin Doing Family av David Morgan samt Work- family conflict av Greenhaus och Beutell. Studiens resultat tyder på att kvinnorna upplever en konflikt mellan sin roll som mamma såväl som huvudsaklig familjeförsörjare. Det framkommer även att upplevelsen av uppdelningen av hushållsarbetet anses vara ojämnt fördelat i olika mån.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den ökande andelen av betalt arbete hemifrån upplevs ha förändrat gränsdragningen mellan arbetsliv samt familjeliv för kvinnor och män. Studien syftar vidare till att undersöka om mängden ökat arbete hemifrån förändrat upplevelsen av att arbetslivet och familjelivet kommer i konflikt samt att se om fördelningen av det obetalda arbetet har påverkats av den förändrade arbetssituationen.   Frågeställningarna har tagits fram för att besvara studiens syfte: ”Hur påverkar det obetalda arbetet kvinnor och män som utför betalt arbete hemifrån?”, ”Hur upplever arbetstagaren att gränsen mellan privatliv och arbete påverkas av betalt hemarbete?”, ”Hur påverkas det betalda arbetet av hemarbete?”. Den teoretiska referensramen fokuserar på gränslöst arbete med fokus på begreppen betalt hemarbete samt obetalt arbete. Det obetalda arbetet beskriver det oavlönade arbete som utförs i hemmet som historiskt sett i hög grad utförts av kvinnor. Det växande begreppet gränslöst arbete belyses ur nya vinklar i studien då rådande Covid-19 pandemi samt ny teknik möjliggjort till större flexibilitet för hur, var och när de betalda arbetsuppgifterna utförs vilket skulle kunna bidra till en obalans mellan arbets- och privatliv. Studien utgår från kvalitativ ansats där vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna från 25 till 40 år. Resultatet visar på att studiens respondenter upplever att de lever i ett jämställt förhållande där det obetalda arbetet fördelas jämnt mellan könen. Studien finner att respondenterna är mer effektiva vid utförandet av betalt arbete hemifrån. Trots den svåra gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv känner sig respondenterna mer tillräckliga mot de båda sfärerna där de i framditiden önskar att få arbeta varierat där de delvis arbetar hemifrån och delvis på arbetsplatsen. / The purpose of this bachelor's thesis is to examine how the increasing proportion of paid work from home is perceived to have changed the demarcation between work life and family life for women and men. The study also aims to investigate whether the amount of increased work from home has changed the experience that work life and family life come into conflict and to see if the distribution of unpaid work has affected the changed work situation. The questions have been developed to answer the purpose of the study: "How does unpaid work affect women and men who perform paid work from home?", "How does the employee feel that the boundary between private life and work is affected by paid work from home?", “How is paid work affected by homework?”. The theoretical frame of reference focuses on boundless work with a focus on the concepts of paid homework and unpaid work. The unpaid work describes work performed at home that has historically been performed to a large extent by women. The growing concept of borderless work is highlighted from new angles in the study as the prevailing Covid-19 pandemic and new technology enabled greater flexibility in how, where and when the paid work tasks are performed, which could contribute to an imbalance between work and private life. The study is based on a qualitative approach where we conducted six semi-structured interviews with respondents aged between 25 to 40 years. The results show that the study's respondents feel that they live in an equal relationship where the unpaid work is distributed evenly between the sexes. The study finds that the respondents are more efficient at homework. Despite the difficult demarcation between work and family the respondents now feel more sufficient towards the two spheres where in the future they wish to work at varied places where they could work partly from home and partly from the office.