Sjukskrivning till följd av psykisk ohälsa ökar hos kvinnor och då framförallt ökar sjukfall på grund av stress. Tidigare studier har visat att kvinnor i heterosexuella förhållanden tar det större ansvaret för det obetalda hemarbetet vad gäller både planering och genomförande. Detta innebär att kvinnors tid för återhämtning och rekreation efter en arbetsdag minskar samt kan leda till stressrelaterade sjukdomar. En studie visar att en ökning av arbetstid över en viss nivå också ger en ökad risk för hjärtsjukdom. Ojämlikheten mellan könen i obetalt hem- och omsorgsarbete påverkar därför kvinnors hälsa och välmående negativt. Genom en kvantitativ undersökning som gjordes bland kvinnor i åldrarna 18-64, vill den här studien undersöka jämställdhet i hälsa mellan män och kvinnor, ur ett kvinnligt perspektiv med fokus på det obetalda hemarbetet och stress. Syfte: Syftet är att undersöka sambandet mellan planerandet såväl som genomförandet av obetalt arbete och upplevd stress hos kvinnor 18–64 år. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En enkät publicerades i två olika facebookgrupper och var öppen en vecka under november 2022. Enkäten bestod av 18 frågor och svaren analyserades i SPSS. Resultatet presenteras som deskriptiv statistik i form av tabeller och figurer. Resultatet: Resultatet visar på att det finns ett signifikant samband mellan stress och obetalt hemarbete hos kvinnor. Slutsats: Det behövs mer forskning på området som berör kvinnors hälsa i förhållande till det obetalda hemarbetet. / <p>Betyg i Ladok 230503.</p>

Bakgrund: I Sverige ökade den psykiska ohälsan mellan åren 2006 – 2016 med 100% i åldersgruppen 10 – 17 och med 70% i åldrarna 18 – 24 år. Forskning visar att det finns en relation mellan psykisk ohälsa och användning av sociala medier bland ungdomar. Ur ett genusperspektiv visar studier att det finns likartade motiv bakom användning av sociala medier hos killar och tjejer. Nämligen tenderar killar och tjejer att använda sociala medier för att ingå i en ungdomskultur. Syfte: Att undersöka om det fanns signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga gymnasieelevers användning av sociala medier ur ett genusperspektiv. Därtill undersöka om det fanns genusskillnader gällande upplevelser av koppling mellan användning av sociala medier och psykisk stress. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie gjordes genom enkätutlämnande. Studien grundade sig på en enkätstudie (n= 130) på en gymnasieskola i Skåne. Resultat: 88,5% av ungdomarna upplevde att det fanns en koppling mellan användning av sociala medier och psykisk stress. Ur ett genusperspektiv visade resultatet att det inte fanns skillnader mellan killar och tjejers "upplevelser". Dessutom visade resultatet även att det inte fanns skillnader mellan båda könen gällande "användning" av sociala medier. Konklusion: Eftersom det inte fanns några genusskillnader kan det vara tänkbart att tillämpa olika insatsåtgärder jämlikt för båda könen.