Mitt syfte är att undersöka de positioner som möjliggörs och utesluts för subjektspositionen tjej, genom beskrivningar av kön, kropp, genus och sexualitet. Med hjälp av diskursanalys och med en utgångspunkt i queerteori har jag analyserat mitt empiriska material, som består av semi-strukturerade intervjuer med fem tjejer som går på gymnasiet. Positionen tjej upplevs, beskrivs och omförhandlas på varierande sätt hos respondenterna. Jag har delat upp material i fyra teman; sexualitet, sammanhang och utrymme. I dessa kan man förstå omförhandlingar som sker utifrån makthierarkier såsom den heterosexuella matrisen, värdehierarkier inom heterosexualiteten och normalitet. Utifrån dessa makthierarkier kan man se hur respondenterna formar och ger innebörd till sina subjektspositioner, där de beskriver olika upplevelser av positions betydelse.

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka om kvinnor och män efter en hotad könsidentitet framställde sig själva som mer könsstereotypt kvinnligt respektive manligt. Dessutom undersöktes skillnader av könsidentitetshot utifrån en tvärkulturell jämförelse mellan män och kvinnor i Argentina och Sverige. De hypoteser som låg till grund för undersökningen var följande: (1) Både män och kvinnor framställer sig mer könsstereotypt manligt respektive kvinnligt efter att deras könsidentitet blivit hotad (2) Det finns tvärkulturella skillnader beträffande självstereotypering efter hotad könsidentitet mellan Argentina och Sverige. Data från 242 studenter (121 kvinnor och 121 män) samlades in med hjälp av dels ett paradigm för könsidentitetshot och dels av en skala som syftade till att mäta graden av självstereotypering. Deltagarna i Argentina och Sverige tillhörde samhällsinriktade utbildningar. Där de argentinska deltagarna studerade vid ett universitet i Buenos Aires och de svenska vid Lunds universitet. Det visade sig att det fanns en signifikant effekt mellan självstereotypering och kön, vilket innebär att det finns en effekt generellt för både män och kvinnor efter en hotad könsidentitet. Självstereotypering efter en hotad könsidentitet kunde inte förklaras enbart utifrån kultur. Däremot fanns det en interaktionseffekt mellan de experimentella betingelserna och kultur. Utifrån resultaten i undersökning kan man diskutera om ett hot gentemot ens könsidentitet bör betecknas som ett s.k. maskulinitetshot som implicerar ett upplevt hot gentemot maskulina egenskaper. / Sinclair S., Carlsson, R., & Hilmersson F. (2011). Cultural difference in gender identity threat. Unpublished raw data. Lund University.

Syftet med vår studie är att undersöka förskolepersonalens tankar om leksakers betydelseför konstruktion av barns könsidentitet. Syftet är också att undersöka förskolans uppdragatt arbeta för ökad jämställdhet samt att motverka traditionella könsmönster ochkönsroller. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuersom metod. Studien genomfördes med tio personliga intervjuer av anställda inomförskolan. I resultatet kom vi fram till att samtliga tio respondenter anser att vuxnasförhållningssätt och bemötande är viktigt i arbetet för att motverka traditionellakönsmönster och könsroller. Vid samspel med barn ska fokus ligga på individen inte påkönet. Resultatet visade även att respondenterna anser att den fysiska miljön på förskolanska erbjuda leksaker och material som följer barns intressen och behov. Samtligarespondenter tror att leksaker kan påverka barns skapande av könsidentitet som pojkerespektive flicka. I resultatet kom vi dock fram till att respondenterna anser att det intebara är på förskolan som barn påverkas av leksakerna då barn påverkas mycket från detövriga samhället. Vi har kommit fram till att fokus ska ligga på individen och inte på köneti samspel med barn. Vi har också kommit fram till att leksaker och material ska grundas påbarns intressen och behov. Det visade det sig att pedagogers förhållningssätt är det viktigai barns skapande av könsidentitet och inte leksakerna i sig. En annan faktor som kanpåverka skapandet av könsidentitet är samhället och media, då barn är influerade avtraditionella könsroller och könsmönster.

In 2009 transgendered persons were included in the Swedish law against discrimination. Prior to the inclusion a commission made an investigation of the necessity of such change in the law and how it could be designed. This essay focuses on the discourses regarding gender that appear in the law and the report written by the commission. Using theories by Judith Butler and discourse analysis inspired by Norman Fairclough it identifies two main discourses regarding gender: a two gender discourse and a queer discourse. The two discourses meet in the studied material in an antagonistic way, a conflict that is solved by separating the two and making one part of the law focus on gender and one on transgender. The law that focuses on transgendered persons formulates a new, three gender discourse. The inclusion of the group transgendered persons in the law results in a creative interdiscoursivity and forces the commission to redefine the binary categories of men and women.

Denna studie syftar till att undersöka hur läromedel för samhällskunskap för gymnasieskolan  skildrar kön- och köns överskridande identiteter samt sexuella identiteter och läggningar i textinnehållet. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av tre läromedel som avser samhällskunskap 1b för gymnasieskolan, vilka alla är utgivna eller redigerade mellan 2016–2018. Studiens konklusion visar på att läromedlens innehåll explicit exkluderar andra könsidentiteter än manligt och kvinnligt kön samt skildrar i ringa mängd olika sexuella läggningar. Detta medför flera problematiska aspekter både för elever och lärare, då elever med normbrytande könsidentitet och sexuell läggning inte kan identifiera sig som likvärdig den kvinnliga och manliga könsidentiteten eller heterosexualiteten, vilket undervisande lärare måste bemöta med kompletterande kunskapskällor för att kunna genomföra en likvärdig undervisning.

Samhället lägger stort fokus på könsroller och genustänk samtidigt som Skolverket lägger fokus på att elever behöver läsa mer i skolan. Därför har vi valt att analysera hur könsroller framställs i barnlitteratur. Vi valde ut sex olika barnböcker och gjorde en kvalitativ analys av dom utifrån analysmetoder som Boréus (2015) och Widén (2015) beskrivit samt Nikolajevas (2004) motsatsschema. Syftet med vår studievar att analysera hur könsroller framställs i barnlitteratur. Resultatet visade att i de modernare böckerna framställdes huvudkaraktären inte tydligt som pojke eller flicka men i den äldsta boken var alla könsroller dock mycket tydligt framställda på ett stereotypiskt sätt. Uppsatsens slutsats var att majoriteten av barnböcker är genussmarta där barn i huvudkaraktär ofta är könsneutrala dock inte barnens föräldrar. / <p>Betygsdatum: 2021-06-06 </p>

Motivet bakom studien är att lyfta ickebinära röster som sällan ges plats i samhällsdiskursen kring kön- och transrelaterade frågor. De svenska och europeiska rapporter som visar att ickebinära som grupp generellt mår sämre än andra grupper och även har svårare att leva i enlighet med sin könsidentitet, ligger till grund för studiens syfte. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes för att undersöka upplevelser av könseufori, som kan beskrivas som positiva upplevelser av att bli bekräftad i sin könsidentitet. Sara Ahmeds queer-fenomenologi och Judith Butlers teoretisering kring genusbegriplighet kontra identitet utgör studiens teoretiska ramverk. Forskningsfrågorna lyder: “Hur, när och på vilka sätt kan könseufori uppkomma hos ickebinära personer?” samt “Vilka sociala faktorer kan påverka uppkomsten av könseufori?”. Studien har två övergripande slutsatser. Den första är hur könseufori hänger ihop med ett existensberättigande som social varelse. Könseuforin kan då upplevas som ett lugn, att bara få vara och att slippa förhandla med omvärlden för att anses begriplig. Det andra är hur könseufori har att göra med en stor kontrast till en tidigare stark känsla av disidentifikation med kroppen, där kontrasten i sig skapar tydlighet inför sig själv i förhållande till könsidentiteten och därmed bidrar till könseufori.

The purpose of the study is to increase the knowledge of teachers' varied views about the assignment in the curriculum on the social gender and the biological gender. Through qualitative semi-structured interviews, different teachers' thoughts were highlighted which, together with a sociocultural perspective, which characterized both the method and the result, made it possible to answer the study's purpose. In the result, it became clear that norm-critical elements of teaching are something that rarely occurs consciously, but when it does occur it is mainly done from a social-gender perspective. LGBTQI issues relating to suxuality and gender identity are at risk of being excluded as teachers' own competence is not perceived to be sufficient to address such issues. The self-interest in the area also influences how the assignment is prioritized by teachers. The students who attend the school also influence the teaching. Schools that are made up of students whose identities are perceived to be within the heteronorm are rarely active in challenging and stimulating students' knowledge of LGBTQI issues. Instead, the need for such knowledge development is perceived to be greater in schools where students identify themselves outside the norm. / Studiens syfte är att öka kunskapen om lärares varierade uppfattningar kring uppdraget i läroplanen om genus och kön. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer lyftes olika lärares tankar fram och som tillsammans med ett sociokulturellt perspektiv, som präglade såväl metoden som resultatet, bidrog till att kunna besvara studiens syfte. I resultatet framkom det att normkritiska inslag i undervisningen är något som sällan förekommer medvetet, men när det väl förekommer sker det främst utifrån ett genusperspektiv. HBTQI-frågor som handlar om sexuell läggning och könsidentitet riskerar att hamna utanför då lärares egen kompetens inte upplevs vara tillräcklig för att beröra sådana frågor. Det egna intresset för området påverkar också hur uppdraget prioriteras hos lärare. Även de elever som går på skolan påverkar undervisningen. Skolor som utgörs av elever vars identiteter uppfattas infinna sig inom heteronormen arbetar sällan aktivt för att utmana och stimulera elevers kunskap om HBTQI-frågor. Istället uppfattas behovet av en sådan kunskapsutveckling vara större hos skolor där elever identifierar sig utanför normen.

Genus är ett komplext och väl debatterat ämne där alla deltagare för med sig sina egna livserfarenheter och resonemang. Vår studies syfte är att bidra med kunskap om hur verksamma förskollärare i Sverige resonerar om betydelsen av deras roll och förhållningssätt utifrån genus och jämställdhet i sitt arbete i förskolan. Studiens metod är kvalitativa intervjuer med förskollärare som sedan analyseras och diskuteras med stöd av den feministiska poststrukturalistiska teorin och relevant tidigare forskning. Studiens resultat visar på hur samhällets normer om genus och kön är svåra att arbeta emot. Resultatet belyser också förskollärarnas öppenhet och motivation för arbete med genus och kön i förskolan.

I denna uppsats har betydelsen av könsidentitet och könsideologi undersökts i relation till graden av klimatskepticism och inställning till klimatpolitiska åtgärder. Könsidentitet representerar en självskattning av hur starkt individen identifierar sig med sin könstillhörighet. Könsideologi står för hur progressiv respektive konservativ syn individen har på könsroller. Kvantitativ metod har använts och sambanden har testats genom multipla regressionsanalyser där utbildning, ålder och partisympati fungerat som kontrollvariabler. Separata analyser har genomförts för män och kvinnor. Resultat:Könsidentitet verkar inte ha någon nämnvärd betydelse för graden av klimatskepticism. För män finner vi inga signifikanta värden. För kvinnor återfanns signifikanta värden till en början men när flervariabler adderades till analysen så upphörde det att vara statistiskt signifikant. Könsidentitet visade sig inte ha någon effekt på inställningen till klimatpolitiska åtgärder för vare sig män eller kvinnor. Könsideologi verkar däremot ha viss betydelse för synen på klimatförändringar. Vi finner att en man som har en progressiv syn på könsroller generellt är mindre klimatskeptisk än en man med en konservativ syn. För kvinnor återfanns signifikanta värden till en början men detta upphörde att vara signifikant när fler variabler adderades. Könsideologi verkar ha betydelse när det gäller inställningen till klimatpolitiska åtgärder, en progressiv syn indikerar på en mer positiv inställning för både män och kvinnor. Resultaten analyseras utifrån “Social role theory”, “Gender Socialization theory” och begreppet “Gender identity”.