No description available.

Samhället lägger stort fokus på könsroller och genustänk samtidigt som Skolverket lägger fokus på att elever behöver läsa mer i skolan. Därför har vi valt att analysera hur könsroller framställs i barnlitteratur. Vi valde ut sex olika barnböcker och gjorde en kvalitativ analys av dom utifrån analysmetoder som Boréus (2015) och Widén (2015) beskrivit samt Nikolajevas (2004) motsatsschema. Syftet med vår studievar att analysera hur könsroller framställs i barnlitteratur. Resultatet visade att i de modernare böckerna framställdes huvudkaraktären inte tydligt som pojke eller flicka men i den äldsta boken var alla könsroller dock mycket tydligt framställda på ett stereotypiskt sätt. Uppsatsens slutsats var att majoriteten av barnböcker är genussmarta där barn i huvudkaraktär ofta är könsneutrala dock inte barnens föräldrar. / <p>Betygsdatum: 2021-06-06 </p>

Uppsatsen syftar till att uppmärksamma hur karaktären Leif i Åsa Linderborgs bok Mig äger ingen (2007) förhåller sig till olika förväntningar som finns på honom utifrån det som värderas som manligt och kvinnligt. Närläsning som metod har använts för att uppmärksamma manliga och kvinnliga egenskaper. Nikolajevas (2017) motsatsschema ligger som grund för att synliggöra hur genus skildras i litteratur utifrån traditionella könsstereotyper och genusperspektivet utgår från Hirdman (1988). Olika perspektiv och förhållningsätt presenteras i analysen i relation till tidigare forskning. Till hjälp används Goffmans (2014) perspektiv om roller och Lykkes (2003) definition av intersektionalitet för att visa Leifs komplexitet. Slutsatsen visar att det finns en utmaning i att fastställa egenskaper då en och samma karaktär både kan följa och bryta mot traditionella könsnormer. Boken Mig äger ingen, kan användas i svenskundervisningen för att uppmärksamma och ifrågasätta hur genus förmedlas i litteratur. Nyckelord: Åsa