Mental illness among trangender people is a well-documented problem. Being addressed with the right name and pronoun is an important part in the health-promotion process. In this study, participatory design with transgender and/or nonbinary people was performed, in order to explore how social online platforms can be designed to address the problem of people being misgendered. In interviews, participants described their experiences, which then formed the foundation for a workshop during which potential design solutions were explored. The study resulted in three guidelines that can be used in the design of social online platforms: Selective pronoun visibility, Informative design elements and Community-based functions.

In an overview of research within preschool, there appears a certain ambiguity where the fields “preschool teachers’ attitudes and methods” and “children’s gender identity process” are perceived as separate. The aim of this study is to combine and discuss the relationship between these two separate fields in order to identify patterns that can be applied in preschool practice. The main theoretical framework is Connell’s (2009) gender theory, combined with a didactic perspective that clarifies the pedagogical relationship in children's gender identity process. This study consists of a research overview that includes 24 studies that specifically deal with gender, identity and preschool teachers' didactic methods in preschool. The results of the studies are interpreted and compared both nationally and internationally. Five main patterns are visible regarding preschool teachers' attitudes and methods in children’s gender identity process: Gender stereotypical pattern, Gender equality pattern, Presumed gender neutral pattern, Biological pattern and Compensatory pattern. The central findings in these patterns are discussed, related to previous research, and linked to the pedagogical practice. The results of the study are also discussed in relation to the surrounding society, and suggestions for further research about children’s gender identity are given.

Denna studie utreder vilka skönlitterära verk svensklärare arbetar med i svenskundervisningen på gymnasienivå. Syftet är att urskilja huruvida de litterära verken möjliggör identifiering med karaktärer för elever som inte identifierar sig med heteronormativiteten. För att uppnå ovanstående har studien undersökt hur karaktärer i utvalda verk framställer kön, könsidentitet och könsroller samt hur heteronormativiteten upprätthålls och utmanas. I studien kombineras kvantitativ och kvalitativ metod för att uppnå det formulerade syftet. Den kvantitativa metoden består av en materialinsamling av klassuppsättningar med de mest frekvent lånade verken, av svensklärare, på fyra kommunala gymnasieskolor. Därefter har ett urval gjorts, där sex romaner som var bland de mest frekvent lånade samt förekommande verken på skolornas listor, analyserats. Urvalet av romanerna föranledde det kvalitativa tillvägagångssättet. Romanerna analyserades genom så kallade queera läsningar, ursprunget från queerteori, i kombination med närläsning och textsamtal. Resultatet visar att de flesta av karaktärerna i de analyserade romanerna framställs som heterosexuella personer som innehar stereotypiska egenskaper. Traditionella könsroller upprätthålls men utmanas till viss del i vissa böcker. Heteronormativiteten befästs som det normala och det som utmanar normen stigmatiseras på olika sätt. De analyserade verken möjliggör, från ytan, inte någon identifiering av karaktärer för elever som inte identifierar sig med heteronormativiteten. Genom den queera läsningen synliggörs däremot vissa luckor i de litterära verken som erbjuder andra alternativ framför heteronormativiteten.

Allas lika värde borde vara en självklarhet i Sverige år 2021, men hur ligger det till? Syftet är att undersöka läromedelsanalyser av läroböcker i samhällsorienterande ämnen för tidiga skolår med fokus på genusperspektivet. Vår första forskningsfråga är: Vilka könsmönster framkommer enligt läromedelsanalyserna i läroböckerna? Vår andra forskningsfråga är: Vilka könstillhörigheter representeras enligt läromedelsanalyserna i läroböckerna? Målet är att dra slutsatser om den samlade kunskapen som läromedelsanalyserna kommit fram till. Vi har genomfört en kvalitativ textanalys för att nå en djupare förståelse i vad samhällsorienterande läroböcker, enligt läromedelsanalyserna, visar för representation av könsmönster och könstillhörighet. Det sammantagna resultatet i läromedelsanalyserna visar att samhällsorienterande läroböcker för årskurs 1-3 är präglade av könsmönster som framställer pojkar/män som mer betydande och viktiga jämfört med flickor/kvinnor. Vidare visar resultatet på en exkludering av hbtq, genom att representationen är nästintill obefintlig i läroböckerna enligt läromedelanalyserna. Genom en frekvent användning av motbilder visar svenska läromedel en ambition av att öka jämställdheten mellan pojkar/män och flickor/kvinnor. Vår slutsats visar att trots ambitioner om ökad jämställdhet är heteronormen och mannen fortfarande dominant och eftersträvsam i samhällsorienterande läroböcker i årskurs 1-3, samtidigt som representationen av hbtq är bristfällig. Allas lika värde och möjlighet att känna inkludering och igenkänning är begränsad.

The study of gender identification in Neolithic iconography is a relatively unexplored area. This study will apply gender theory on the findings of reliefs in Göbekli Tepe to further the information about this area. Contemporary scientists state that there are no females present in Göbekli Tepes iconography, whether they are human or animal. Earlier research has gone from exploring the idea that a female-dominated cult that focused on a goddess with connections to fertility, originating from the discovery of Çatalhöyük, was prominent in the area to a male-dominated cult which has a focus on dominance, aggressiveness and wildness. The cult of the goddess theory came from a focus on artefacts and reliefs that showed the female sex, while ignoring all male findings. The male-centered theory comes not only from the artefacts and reliefs that have been found but also as a response to the female-dominant cults exaggeration of findings of female iconography. In this study there will be a limited analysis of previous research within these two different camps of research, as well as an analysis of six reliefs from Göbekli Tepe. This analysis will be based on gender theory mainly as it has a prominent relevance in the studies of hunter-gatherer societies. Its importance comes as a response to the heteronormative lenses that this time has been viewed through. Because the people that lived in this time period (about 10000 BCE) had an intimate relationship with both the flora and fauna that made up their world. This led to an extensive symbolic relationship between animals and humans which led to the lines between them started to blur, one representing the other symbolically. The research analysis will be limited to cultic and iconographic interpretations that have a connection to Göbekli Tepe. The choice of motifs for further analysis have also been limited because of the small number of published pictures of the T-pillars, those that have been chosen are by what species that they are (foxes and boars, two of each) and if renderings have visible genitalia or not. The other two reliefs have been chosen as a further exploration of the gender-question as it is presented in Göbekli Tepes iconography. The main results of this study are that there is no scientific basis to say that there are no females depicted at Göbekli Tepe. This conclusion is primarily based on evidence that clearly indicates that the artists of the reliefs had such a high ability and knowledge about both the animals and artistic techniques that they fully had the abilities to depict what they wanted. Neither can we be sure that the reliefs that are without male genitalia are male from their depicted biological traits. This leaves a big group of genderless individuals in Göbekli Tepe and the question if gender is at all relevant or if the depicted animals relate more of a spiritual relationship between animals and humans.

In Sweden there are several laws about non-discrimination, but statistics shows that people are getting discriminated anyway. This discrimination could be a result of power dynamics and opressing norms. Since school is a reflection of society itself, we have decided to focus this research overview on which aspects the research brings up about challenging oppressing norms about gender identity and sexuality in schools. The articles which conduct the base of this overview were found on different databases with different search words. Choices were made through criterias about them having to be school-based studies and concern gender identities and/or sexuality. The result highlights three themes that were brought to light in the articles that were studied. Why norms can and should be challenged in teaching, how this can be done and who is supposed to do it. It also brings up a critical perspective. The conclusion shows how schools are institutions where norms are being produced and reproduced, and therefore there is also a possibility to challenge them in different ways. This can be done in various ways, but mostly it is about using the opportunities that are given through teaching and using an inclusive language. The teacher has an important role in this work, and therefore teacher education has an integral part to make sure teachers are doing the work the way it should be done.

I den kommande läroplanen Lgr22 skrivs normer, genus och könsidentitet fram och det blir tydligt hur viktigt det är att arbeta med dessa värdegrundsfrågor i sin undervisning. . Syftet med denna läromedelsanalys är att undersöka hur genus representeras i de tre läromedlen: Robin 2, Klara svenskan 2 och Prima svenska 2 för att uppnå ökad kunskap om detta. Utgångspunkten till analysen kommer från de skillnader som framträdde vid en analys av Lgr11 och Lgr22. De forskningsfrågor som analysen utgår från är: 1.      Hur förmedlas genus och normer på de bilder som finns i utvalda delar i de läromedel som analyseras? 2.      I vilken utsträckning används maskulina respektive feminina egennamn och pronomen i den text som analyseras? 3.      Hur stämmer de analyserade läromedlen överens med de delar av värdegrunden i Lgr22 som behandlar genusvärderingar?   De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för denna studie är genus och normer i läromedel. Fokuset ligger på hur läromedel förmedlar genus och normer i text och bild. Detta för att få en inblick i hur läromedelsförfattarna har synliggjort könsordning och könstillhörighet. Metoden som användes var en kvantitativ och kvalitativ analys som genomfördes genom att studera hur genus representeras i läromedlen. I textanalysen har Rehnqvists och Svenssons (2012) definition av maskulina och feminina egennamn och pronomen använts som klassificeringsverktyg. Textanalysmetoden inspirerades av Jackie F.K Lees (2018) forskningsartikel i vilken hon analyserade genus genom att studera användningen av pronomen. Bild analyserades utifrån ett modifierat bildtolkningsschema som är inspirerat från Maria Nikolajevas (2017) schema för maskulina och feminina karaktärsdrag. Fler attribut lades till utifrån Fanny Ambjörnssons (2011) kategorisering av flick- respektive pojkfärger. Utöver detta så har båda analyserna utgått från Britt-Marie Berges (2018) analysverktyg som innebär att man ställer frågor till text och bild.   Den tidigare forskning som lyfts i denna studie visar att det är övervägande det manliga som dominerar i text och i bild i läromedel. Denna studies resultat motsäger detta då det finns en tydlig kvinnodominans i både text- och bildanalys, det är framförallt två av de analyserade läromedlen som är kvinnodominerade och ett är väldigt könsneutralt i sin text. Resultatet av bildanalysen visar att det förekom fler bilder som föreställer flickor och kvinnor än pojkar och män, i alla de tre analyserade läromedlen. I denna studies analys lyfts Maria Rosén (2010) som menar på att människor har en tendens att gruppera människor utifrån deras könstillhörighet istället för deras könsidentitet. Detta är något som visar sig tydligt i alla tre läromedlen då de allra flesta människofigurerna som har analyserats har kunnat placeras i de två könskategorierna, manligt och kvinnligt. Utav de totalt 130 människofigurer som analyserats i de tre läromedlen, så är det endast sex stycken som inte tydligt hör till någon av de två genuskategorierna kvinna eller man.

No description available.

I denna studie undersöks representationen av hbtq-personer och motsvarande normpersoner i tre svenskläroböcker för gymnasiet med hjälp av textanalytisk metod. Genus- och queerteori bidrar med förståelse för olika könsidentiteter och sexuella identiteter. Utifrån värdegrundsperspektivet, bestående av gymnasieläroplanens värdegrund som presenteras i bakgrundsavsnittet, diskuteras vilka värden som förmedlas och möjliggörs i det undersökta materialet. Utifrån den teoretiska analysen och resultatdiskussionen kan flera slutsatser dras. Framställningar, och brist av framställningar, av undersökta personer i läroböckerna både bekräftar och utmanar genus- och sexualitetsnormer. Detta i sin tur både möjliggör och omöjliggör att värdegrundsarbetet kan förmedla särskilda värden och uppnå vissa mål.

Ett flertal av de människor som identifierar sig som transpersoner eller könsöverskridare har beskrivit ett upplevt obehag och rädsla i mötet med vården. De kan ha blivit utsatta för kränkningar, diskriminering eller dåligt bemötande etc. För att förbättra vårdmötet är det därför viktigt att sjuksköterskor redan i utbildningen har fått information om könsöverskridande identiteter och vad det kan innebära. Syftet med studien var att ta reda på om sjuksköterskestudenterna (termin 3-5) anser att Malmö högskola belyser och ger information om könsöverskridande identiteter, samt om studenterna vill ha detta inkluderat i utbildningen. Studien avsåg även få svar på om studenterna anser att ett ökat medvetande kring olika könsidentiteter är viktigt för deras framtida yrkesroll. Undersökningen gjordes i form av en deskriptiv tvärsnittsstudie under våren 2011 på fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö högskola. Urvalet bestod av antalet registrerade sjuksköterskestudenter på termin tre, fyra och fem, som utgjordes av 263 studenter. Totalt ingick 196 enkäter i studien. Kvantitativ analys gjordes Pearson´s chi-square test och kvalitativ data analyserades med narrativ analys. Resultatet visade att Malmö högskola till stor del inte belyser eller tar upp detta ämne i undervisningen trots att det enligt högskolans visionsdokument och åtgärdsplan borde göras. Studenterna tyckte att det var ett viktigt ämne som borde ingå i undervisningen då sjuksköterskan ständigt möter olika slags patienter i yrkeslivet. Vår förhoppning är att denna brist uppmärksammas av lärare så att denna kunskapslucka snarast kommer att åtgärdas. Nyckelord: bemötande, HBT, heteronormativitet, könsidentitet, sjuksköterska, transpersoner, utbildning. / Some people who identify themselves as transgender or gender-breakers testify on discomfort and fear in nursing care. Therefore it is really important that nursing students already in the nursing program have been provided with information about transgender identities and are aware of the importance when meeting a patient. The purpose of this study was to investigate if nursing students (semester 3-5) think Malmö University highlights and provides information on different ways to deal with gender and transgender identities and if this is something the students want to be included in their education. The study also intended to find out if nursing students believe that increased awareness about various gender identities are important to their future profession. To investigate this, a descriptive cross sectional survey study was conducted in spring 2011 at the Faculty of Health and Society, Malmö University. The sample group for the study consisted of the total number of nursing students registered in semester three, four and five. The sample consisted therefore of a total of 263 students. A total of 196 questionnaires were included in the study. Quantitative analysis was performed with Pearson´s chi-square test and the qualitative data was analyzed with narrative analysis. The results showed that Malmö University only partly highlights the topic in the education which does not meet the requirements of the university's current vision document and action plan. The students thought the topic was important and should be included in the education because when in profession they will meet different kinds of people. Based on the lack of information about transgender identities in education, teachers must be informed about this and work out strategies on how to decrease the knowledge gap.Keywords: attitudes of health care personnel, education, gender identity, heteronormativity, LGBT, nurse, transgender.