There are two parallel developments in European and, particularly important for this study, Swedish policy. The trend is that the individual's self-determination of his gender identity, rather than psychological investigations, medical assessments and legal sections, should be legitimate in recognizing gender identity. Furthermore, there are intensive political debates on positive discrimination of women as a tool for achieving gender equality in response to that men and masculinity are still claiming and maintaining a leading role in society. This study takes root in these two political developments and investigates how two Swedish parliamentary parties, Vänsterpartiet and Socialdemokraterna, take position to transgender womens’ right to determine their gender identity and, at the same time, determine which women should be able to be gender quoted. The result showed that the parties, in political material regarding transgender, assume a trans-inclusionary attitude towards trans women in relation to women as a group, whereas the political material on gender equality of women has a trans-exclusionary approach. The conclusion is that there is a need for a political strategy for managing flexible identities in formal systems.

Karaktärskapande är en viktig del i RPG/MMORPG-spel då det går ut på att skapa en egen avatar att rollspela som i spelets öppna värld. Det finns dock begränsningar i karaktärskapandet, då alla alternativ är hårt knutna till könsroller och tillåter inte spelaren att göra könsöverskridande val. I arbetet dekonstrueras könskonstruktionen i karaktärskapandet och ställer frågan om hur spelaren kommer att interagera med ett karaktärskapande som inte är låst vid kön och vad för kombinationer som kommer att skapas. En artefakt i form av klippdocklek skapades, där det var möjligt att kombinera olika kroppsdelar, kläder samt tilldela könsidentitet hur spelaren ville. Artefakten speltestades på sex informanter i en fältobservation och triangulerades med en semistrukturerad intervju. Slutresultatet var att både icke-heteronormativa och heteronormativa avatarer skapades beroende på informanternas motivation och relation mellan sin egen könsidentitet och avatarens.

Denna uppsats behandlar porträtteringen av transmän i filmerna Pojkarna (2015) och Boys Don’t Cry (1999). Syftet är att undersöka hur karaktärernas könsidentiteter är porträtterade och även att kunna bidra med kunskap till filmskapare om hur man kan utveckla porträtteringar av transmän i film. Analysen skrivs ur ett queerteoretiskt och normkritiskt perspektiv och genomförs med hjälp av Jens Eders analysmetod Karaktärsklockan. Maskulinitetsteori används för att undersöka karaktärernas maskulina uttryckssätt. Resultatet av denna undersökning visar att karaktärerna är nyanserade men att filmskaparna berövar karaktärerna rätten till sina könsidentiteter genom att de ständigt behöver rättfärdiga sig själva och sedan avslutar de filmerna med en tragisk eftersmak. Att karaktärerna berövas ett lyckligt slut kan skapa reflektioner om att det är ouppnåeligt att leva ett bra liv som transperson. / This thesis will examine the portrayal of trans men in the films Girls Lost (2015) and Boys Don’t Cry (1999). The purpose is to analyse how the characters’ gender identities are portrayed, and be able to contribute with knowledge of how to further advance the portrayal of trans men in film. The analysis is written from a queer theoretical and norm-critical perspective, with support from Jens Eder’s method of analysis Clock of Character. Masculine theory is used in order to examine how the characters express their masculine traits. The result of this study shows that the characters are nuanced, though, the filmmakers deprive them of their right to their gender identities as they constantly need to justify themselves, as well as ending both films with a tragic aftertaste. As the characters are deprived of a happy ending, this might create reflections that a good life as a trans person is unachievable.

Forskning visar att psykisk hälsa är någonting annat än frånvaron av psykisk ohälsa eller psykiska sjukdomar. För att främja psykisk hälsa bör begreppet definieras och göras mätbart. Mental Health Continuum – Short Form (MHC-SF) mäter positiv psykisk hälsa, vilket har visat sig vara en skyddsfaktor till att utveckla psykiska besvär och självmord. När det gäller att förbättra psykisk hälsa på populationsnivå är barn och unga en prioriterad grupp. Även hos andra grupper, så som olika minoriteter, är psykiska besvär mer vanligt än i övriga befolkningen. Studien syftade därför till att genomföra en psykometrisk utvärdering av MHC-SF i en svensk ungdomspopulation och beskriva och jämföra psykisk hälsa bland unga hbtq-personer och heterosexuella i årskurs 9 och 2 på gymnasiet i Västmanland. Kvantitativ metod med tvärsnittsdesign tillämpades baserat på data från läns- och ungdomsundersökningen Liv och Hälsa Ung 2014. Data analyserades med en faktoranalys, univariat analys samt en multivariat logistisk regressionsanalys. MHC-SF hade goda psykometriska egenskaper och den ursprungliga trefaktormodellen fick stöd, fast med 12 istället för 14 frågor. Unga hbtq-personer hade sämre psykisk hälsa jämfört med heterosexuella med hänsyn tagen till kända confounders. Två huvudsakliga slutsatser kan dras från studien. MHC-SF är användbar i en svensk ungdomspopulation med endast 12 frågor; den psykiska hälsan bland unga hbtq-personer är helt klart inte lika god som bland heterosexuella.

Polismyndigheten har i årtionden präglats av en machokultur och även om synen på kön och könsidentitet förändrats med tiden påvisar studien att den gamla kulturen lever kvar. Myndigheten har en tydlig hierarkisk styrning med strikta regler och förhållningssätt, men som i alla organisationer förekommer informella osynliga maktrelationer även här. Syftet med denna studie är att undersöka om skillnader finns i upplevelse av osynliga maktrelationer till följd av könsidentitet alternativt ålder samt undersöka samband. Studiens teoretiska utgångspunkter är den institutionella makten, det kulturella perspektivet samt fyra härskartekniker som utgör grunden, för att undersöka skillnader i upplevelse av osynliga maktrelationer. Till hjälp har tre forskningsfrågor med tillhörande noll- samt alternativa hypoteser formulerats. Studien utgår från en kvantitativ metod där en enkät förmedlades till medarbetare inom Polismyndigheten, vidare genomfördes en kompletterande intervju för att erhålla djupare förståelse för det kvantitativa resultatets utfall. Resultatet visar en markant skillnad mellan kvinnor och mäns upplevelser, dock inte mellan olika åldersgrupper. Vidare visar resultatet ett signifikant samband mellan kvinnor och osynliga maktrelationer, men eftersom urvalet är litet i förhållande till myndigheten går resultatet inte generalisera till populationen och vidare forskning bör ske för att kunna dra generella slutsatser. / For decades the Police Authority has been characterized by a macho culture, and although the perception on sex and gender identity has changed over time, the study shows that the old culture still lives on. The authority has an obvious hierarchical governance with strict rules and approaches, but as in all organizations, informal invisible power relationships exist here as well. The purpose of this study is to examine whether differences exist in the perception of invisible power relationships as a result of gender identity or age, and to investigate -relationships. The theoretical starting points of this study are institutional power, the cultural perspective and four suppression techniques are the basis for exploring differences in the perception of invisible power relationships. To help, three research questions and associated hypotheses have been formulated. The study is based on a quantitative method in which a questionnaire was communicated to employees within the Police Authority, and a supplementary interview was conducted to gain a deeper understanding of the outcome of the quantitative result. The results continue to show a significant connection between women and invisible power relationships, but since the selection is small in relation to the authority, the result does not generalize to the population and further research should be done in order to be able to draw general conclusions.

Norms are like the unwritten rules and a powerful signification when it comes to how people relate to each other.  In this research we will describe how teachers in leisure centers relate to the norms and a norm-critical statement. The purpose is to find out what the teachers thoughts are on implementing a norm-critical approach. The empirical is qualitative interviews, observations and inquiry. The results indicate that the teachers consider the subject important but at the same time difficult to implement in the occupation. The conclusion will describe how priority is an aggravating factor together with a requirement from a collective experience. / Normer beskrivs ofta som våra oskrivna regler och har stor betydelse när det handlar om hurvi människor förhåller oss till varandra. I den här studien kommer vi att beskriva hur personal i fritidshemmet förhåller sig till normer och hur de arbetar normkritiskt. Syftet är att ta reda påhur fritidshemslärare tänker när det gäller implementering av det normkritiska arbetet. Datainsamlingen har varit tre stycken kvalitativa intervjuer, en enkät samt observationer. Resultatet visar att flera anser att det är ett viktigt ämne samtidigt som det finns en del svårigheter när det gäller att implementera ett normkritiskt förhållningssätt i verksamheten. Slutsatsen kommer att beskriva hur prioriteringar är en försvårande faktor när det gäller implementeringen samt hur den kollektiva praktiken är av stor vikt.

Being viewed as a sexual being is perhaps not something often considered by most able-bodied people. Yet, lacking that kind of consideration is not a luxury that people with physical impairments naturally get. The purpose of this study is to, by using the perspective of crip theory and the social model, examine how the societal view of physical impairment and sexuality affect people with physical impairments and their ability to express and act on their sexuality. Five interviews were transcribed from two podcasts wherein four interviewees, two cisgendered men and two cisgendered women, talk about their personal experiences with navigating a socially, and sometimes physically, inaccessible sexual marketplace. Results show that all four interviewees agree that a societal view of people with physical impairments as unattractive and asexual has affected their self-esteem and self-image by having internalized the societal ableist attitudes of what it means to have an attractive body and to be an attractive partner. Results also show how the female interviewees have experienced an increased need for affirmations of their physical attractiveness through sexual and romantic relationships and how they believe these needs to be grounded in their internalized ableism.  Furthermore, the results of this study reveal how the male interviewees believe their acts of having bought sexual services from sexual surrogates to be grounded in the sexual exclusion they experience from the sexual market because of their physical impairments.

Deodoranter är en produkt som har samma funktion för alla kön, men förpackningarna skiljer sig för att attrahera olika målgrupper. Tydligt könskodade förpackningar skulle kunna leda till att människor känner sig tvingade att välja en produkt som är anpassad för ett kön. Syftet är att undersöka hur deodorantförpackningar skiljer sig beroende på vilket kön de riktas till samt utforma designförslag för hur könsneutrala deodorantförpackningar kan formges. Utöver detta syftar studien till att undersöka om resultat som fastställts av tidigare forskning även är relevant för deodoranter. Syftet besvarades genom kartläggning samt Design and Creation. Datainsamlingsmetoderna som användes var litteraturstudie och visuell innehållsanalys. Studien begränsas till förpackningarnas färg, typografi och grafiska element. Litteraturstudien gav en djupare förståelse om ämnet som genererade riktlinjer för utformandet av ett designförslag. Innehållsanalysen utfördes för att fastställa hur deodorantförpackningar skiljer sig beroende på vilket kön de rikas till. För Design and Creation användes Sless arbetsmodell vid utformandet av de egna designförslagen. För att testa och utvärdera designförslagen på målgruppen utfördes semistrukturerade intervjuer. Deodoranter till skillnad mot andra produkter har inte några stora skillnader mellan produkterna som riktar sig till kvinnor respektive män. Skillnaderna finns i färgvalen och nyanserna i dessa. Studien visar även hur en deodorantförpackning kan utformas för att uppfattas könsneutral. Detta visas genom två designförslag som riktlinjer för hur en könsneutral deodorantförpackning kan utformas. Resultat från tidigare studier kan liknas med resultaten från denna studie även om de skiljer sig en aning. Detta gör att denna studie kan ses som ett komplement till tidigare forskning och framtidiga arbete i utformandet av könsneutral förpackningsdesign. / Deodorants is one of many products that has the same function for all genders, but the packaging differs to attract different target groups. Clearly gender coded packaging could lead to people feeling compelled to choose a product that is tailored to a particular gender. The study aims to investigate how deodorant packages differs depending on the gender that is targeted and also determine how a deodorant package can be designed to be considered gender neutral. In addition to this, the study aims to investigate whether results established by previous research are relevant for deodorants. The purpose was answered though a survey and the strategy Design and Creation. The data collection methods were literature study and visual content analysis. The study is limited to the colour, typography and graphic elements of the packaging. The literature study provided a deeper understanding of the subject that generated guidelines for the design of the prototype. The content analysis was conducted to determine how deodorant packaging differs depending on the targeted gender. For Design and Creation, the Sless´ work model was used. To test and evaluate the design of the target group, semi structured interviews were conducted. Deodorants, unlike other products, don´t differ that much between products designed for women and men. The differences are in the colours and the shades of them. The study also shows how a deodorant package can be designed to be perceived as gender neutral. This is shown by two design proposals and guidelines for how gender neutral deodorants can be designed. Results from previous studies can be compared with the results from this study, although they differ slightly. This means that this study can be seen as a complement to previous research and future studies in the design of gender neutral packaging design.

Självreglerat lärande (SRL) har visat sig vara en användbar strategi för både idrottslig inlärning och utveckling. Vilka miljömässiga förutsättningar idrottaren ges kan både främja och hämma denna utveckling, vilket få studier undersökt i en idrottslig kontext. Studiens syfte var därav att undersöka grad av SRL inom individuell idrott utifrån self-efficacy, könsidentitet och miljömässiga förutsättningar. Miljömässiga förutsättningar innefattade ledarskapsbeteenden som främjar både motivation, enligt Self-determination theory (SDT), och självreglerat lärande. Urvalet bestod av individuella idrottare, 16–60 år, som har en tränare (N = 251). Dessa tävlade inom 28 olika individuella idrotter och identifierade sig som kvinnor (n = 144), män (n = 106) och annat (n = 1). Frågeställningarna besvarades med hjälp av självskattningsformulären Self-Regulated Learning in Sport Practice (SRL-SP), Self-Regulated Environment (SRE) och Interpersonal Supportiveness Scale - Coach (ISS-C). Resultat från multipla och hierarkiska regressionsanalyser indikerade att self-efficacy hade ett positivt samband med utfallsmåtten planering, övervakning och reflektion, men inte ansträngning. Könsidentitet verkade inte moderera denna effekt. Vad gäller miljömässiga förutsättningar bidrog främst tränares förmåga att skapa möjligheter för SRL till idrottares självreglering. Samtidigt visades att idrottarnas grad av SRL påverkades av tränarens närvaro; ju mer närvarande tränare desto lägre grad av självregleringsstrategier uppvisar idrottarna. Slutsatsen blir därmed att idrottare verkar behöva ha en tilltro till sin förmåga samt befinna sig i en miljö med möjligheter för SRL, för att engagera sig i sin idrottsliga utveckling på ett fördelaktigt sätt. Detta samband verkar även påverkas av tränarens fysiska närvaro. Framtida studier kan med fördel vidare undersöka påverkan av de miljömässiga förutsättningarna på grad av SRL, samt om det skiljer sig åt beroende på idrott. / Self-Regulated Learning (SRL) has proven to be a useful strategy for athletes' learning and development. What conditions are given to athletes from their surrounding environment can both promote and inhibit these processes of learning and development. However, few studies have examined this relationship in a sports context. Thus, the present study aimed to investigate Self-Regulated Learning in individual sports based on self-efficacy, gender and environmental conditions. The environmental conditions were defined as leadership behaviors that promote motivation, according to Self-Determination Theory (SDT), and Self-Regulated Learning. The sample consisted of individual athletes, ranging from 16-60 years, with a coach (N = 251). The athletes competed in 28 different individual sports and identified themselves as women (n = 144), men (n = 106) and other (n = 1). The participants answered the self-report questionnaires Self-Regulated Learning in Sport Practice (SRL-SP), Self-Regulated Environment (SRE) and Interpersonal Supportiveness Scale - Coach (ISS-C). Using multiple and hierarchical regression analyses, this study provided support that self-efficacy positively influenced the outcome measures planning, monitoring, and reflection, but not effort. Gender did not appear to moderate this relationship. The environmental conditions associated with SRL was mainly the coaches' ability to create opportunities for SRL. Additionally, athletes' SRL were negatively influenced by how often the coach was present. The conclusion is that athletes, to beneficially engage in their own development, need to have a belief in their own ability and also be in an environment that enhances opportunities for SRL. However, this relationship is influenced by the coach's presence at practice. Future studies can further examine the relationship between the environmental conditions and SRL, and if the results may differ depending on sport.

Vård av transpersoner och professionella underlag är under konstant förändring till följd av omställningar i diagnosmanualer samt till följd av dess sociopolitiska kontext. Det vetenskapliga fältet är relativt nytt och bristfällig i dess kvantitet. Detta föranleder ett intresse av att undersöka ämnet närmare för att fylla kunskapsluckor inom fältet. Den här uppsatsen ämnar till att undersöka konstruktionen och positioneringen av transpersoner i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för professionella och beslutsfattare. Vidare ämnar uppsatsen undersöka en diskursiv transformering mellan Socialstyrelsens kunskapsstöd från 2015 och 2022. Materialet innefattar två kunskapsstöd från 2015: God vård av vuxna med könsdysfori samt God vård av barn och ungdomar med könsdysfori, och ett kunskapsstöd från 2022: Vård av barn och ungdomar med könsdysfori. Materialet undersöks genom en Foucauldiansk diskursanalys där metoden i denna analys är inspirerad av Carla Willigs (2013) analyssteg. Analysen i denna uppsats innefattar tre steg där citat från materialet placeras i olika koder, vilket sedan analyseras utifrån relevans till uppsatsens syfte och frågeställningar. I linje med den Foucauldianska diskursanalysen används en poststrukturalistisk och abduktiv ansats. Det teoretiska ramverket i uppsatsen innefattar Butlers genusteori samt medikalisering som kompletterande begrepp. Resultatet och analysen är sammanflätade. Uppsatsen visar på en subjektpositionering av transpersoner som ’dysforiska’ eller ’icke dysforiska’ där de ’dysforiska’ konstitueras som ett ’problem’. Socialstyrelsen likställer dysforin hos subjekten med ett funktionshinder där ’problemet’ individualiseras och transpersonerna blir placerad i en ansvarsposition. I analysen framgår även ett stort fokus på det binära genuset inom Socialstyrelsens material från 2015 samt ett fortsatt bibehållande av maskulina och feminina sociala konstruktioner i båda materialen. Fortsatt visar analysen på medikalisering och psykiatrifiering av subjekten samt förekommer ingen skillnad i subjektpositionering i en jämförelse av materialen, trots inkluderingen av icke-binära i det senare kunskapsstödet. / National regulations and care of transgender patients are undergoing constant development due to changing diagnostic manuals and its surrounding socio-political factors. The scientifical field is inadequate and has left gaps within the field. Accordingly, it is of interest to examine these gaps and participate in the advancements within the field. This paper aims to examine the construct and subject positioning of transgender people in The National Board of Health and Welfare papers of national regulations. Furthermore, the paper seeks out to analyze a discursive transformation between the material from 2015 and 2022. The material include two national regulations from 2015, God vård av vuxna med könsdysfori, God vård av barn och ungdomar med könsdysfori, and a paper from 2022, Vård av barn och ungdomar med könsdysfori. The method of Foucauldian discourse in this paper is inspired by Carla Willigs (2013) steps of analysis. The steps of analysis in this research consist of three parts where citations from the material is placed within codes. These are analysed within the scope of the study. Moreover, a poststructuralist and abductive perspective is applied because of its coherence with discourse as a method and theory. The theoretical framework consists of Butler’s gender theory and medicalisation as a complementary construct. The results of this paper show that transgender people are positioned as ‘dysphoric’ or ‘non dysphoric’. Those who are positioned as ‘dysphoric‘ seems to be constructed as a ‘problem’. The subjects are placed in a position of liability where the ‘problem’ is individualized. The binary social construct is prevalent in the material from 2015 and is continued to be reproduced in the material from 2022. Additionally, one can identify a medicalization of the individuals and the same subject positioning in all of the materials even though the latter edition claims to digress from normative binary constructions.