I vår profession som förskollärare är ett av våra uppdrag att främja barns identitetsskapande. Detta sker bland annat genom bild och text från till exempel bilderboken. En av bilderbokens många uppgifter är att vara till hjälp i barnens identitetsskapande. Utifrån vår erfarenhet finns det inte alltid reflektion från pedagogerna kring vilken litteratur som erbjuds på förskolan. Vi tycker att barnet ska kunna känna igen sig i bokens historia genom karaktären och med hjälp av detta kunna utveckla sin identitet. Får barnet möjlighet till detta om pedagogerna inte reflekterar över vilket utbud av barnlitteratur som erbjuds på förskolan?I detta arbete har vi kommit i kontakt med könsneutrala bilderböcker som vi uppfattar kan ge barnen hjälp i sitt identitetsskapande oavsett könstillhörighet. Utifrån denna kategori på bilderboken skapades en nyfikenhet på att se om det trots allt går att sätta kön på de könsneutrala karaktärerna i bilderböckerna. Syftet med det här examensarbetet är att normkritiskt granska valda delar inom könsneutrala bilderböcker utifrån ett genusperspektiv. Urvalet till analysen blev fyra bilderböcker som kategoriseras som könsneutrala för att se om det trots allt går att utläsa kön genom huvudkaraktärens könsspecifika färger på kläderna, känsloyttringar och handlingar.Resultatet vi kom fram till blev att det går att sätta kön på karaktärerna som sägs vara könsneutrala. Därför är det bra om barnlitteraturen granskas utifrån ett genusperspektiv så att barns identitetsskapande även kan bli möjlig genom bilderböckerna.

Vår undersökning handlar om hur barns könsidentitet skapas i klass- och etnicitetsperspektiven. Vårt syfte är att jämföra två förskolor i skilda stadsdelar för att se om det finns skillnader/likheter i hur barns könsidentitet skapas. Vår urvalsgrupp är femåringar på respektive förskola. Vi använder oss av teckningar som barnen skapar, videokamera och intervjuer som våra metoder. Vi belyser att kön kan fokuseras på olika sätt, såsom biologiskt, flicka respektive pojke eller kulturellt och socialt. I vår analys använder vi oss av Pierre Bourdieus och Yvonne Hirdmans teorier om kön och klass. Vår slutsats efter genomförd undersökning och analys är att pedagogerna är medaktörer i barns skapande av könsidentitet genom att de befäster den manliga normen. Detta gäller oavsett vilken klass eller etnicitet barnen tillhör. Vår upplevelse är att barnen har tankar kring de traditionella könsmönstren i dialoger med pedagogerna och de är tydligt medvetna om samhällets syn på normer och värderingar i hur könsidentitet skapas.

Genom att läsa berättelser för elever i skolår 1 och 2 har vi undersökt vilka positionerbarn antar när de dramatiserar sagokaraktärer som sysslar med teknik. En saga medtraditionella könsroller lästes för en grupp elever och samma saga men med omvändakönsroller lästes för en annan grupp. Eleverna fick välja roller till dramatiseringarna i degrupper de delats in i och motivera sina rollval i samtal med oss. Utifrån elevernasrollval, saker de säger under samtalen samt en enkät de fyllt i syftar undersökningen tillatt visa på elevernas tendenser att identifiera sig, eller inte identifiera sig, med sagornaskaraktärer beroende på kön. Utifrån detta har vi ur ett genusperspektiv diskuterat hurbarn kan påverkas av sagokaraktärer som förebilder och på vilket sätt de litteräraförebilderna kan ha betydelse för att skapa ett intresse för teknik. / By reading stories for students in school year one and two we have studied which positions children take when they dramatise characters which interact with techniques in fairy tales. A fairy tale with traditional gender roles was read to a group of students and the same fairy tale, but with changed gender, was read to another group. The students choose roles together in their groups to dramatise the story, then they had to motivate why they choose the role they did. From their choice of character, things they say during conversations and a questionnaire they filled in the study aim to show how the students tense to identify, or not identify, themselves with characters of the fairy tale, depending on gender. From this we have, through a gender perspective, discussed how characters in fairy tales can effect the children as role models and in which way literary role models can be important to create an interest for technology.

Studien handlar om lärares syn på maskulinitet och dess syfte är att skapa en djupare förståelse för hur deras föreställningar formar och reproduceras hos eleverna då lärare fungerar som normbärare. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vi genomförde totalt fem intervjuer med fem lärare. Till grund för vårt vetenskapliga perspektiv har vi använt oss av postmodernistisk kritisk mansforskning som har sina rötter i feministisk teori och queerteori. Vår resultat och analys visar att våra informanter är genusmedvetna men missgynnas av samhällets hierarkiska könsordning som fortfarande reproducerar normativa föreställningar om könen. / This study is about teachers’ views on masculinity. The purpose of this essay is to create a deeper understanding of how the conceptions of the teachers shape the students and how these conceptions are being reproduced since teachers function as standard setters. We have used a qualitative method and five interviews were conducted with five teachers. To the basis to/of our theoretical perspective we have used a postmodern critical masculinity research which has its roots in feministic theory and queertheory. Our results and analysis show that our informants are conscious about gender but disvantaged by society’s gender hierarchy that still reproduces normative conceptions about the sexes.

I denna studie undersöks hur fem gymnasielärare arbetar med inkluderande av transpersoner i svenskundervisningen. Med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod undersöks lärarnas strategier för att arbeta med denna typ av värdegrundsarbete i den vardagliga undervisningen. Med utgångspunkt i queerteoretiska begrepp analyseras resultatet av intervjuerna. Resultaten visar att samtliga lärare arbetar med genusfrågor på något sätt. Värdegrundsarbete som syftar till att inkludera transpersoner gör dock inte alla lärarna plats för i den dagliga undervisningen. Lärarnas intervjuer visar även på andra viktiga skillnader i arbetssätt, framför allt vad beträffar inställningen till nyttan med att arbeta aktivt för att använda ett mer könsneutralt språk. Undersökningen visar även att det finns attityder som visar sig i interaktionen elever emellan, som speglar vikten av att det att vara manlig eller kvinnlig delas upp i en binär relation. Denna uppdelning utgör norm och kan upplevas kränkande för en elev som är transperson. Transpersoner kan uppleva både andra elevers sätt att uttrycka sig och lärares undvikande av svåra ämnen, samt ovilja att använda könsneutrala pronomen, som exkluderande. Den primära slutsatsen är att lärarna vill ha och behöver fortbildning inom hbtq-frågor, dels för att bemöta elevernas jargong och dels för att inte av misstag göra mer skada än nytta, kort sagt kunna arbeta mer normkritiskt i svenskundervisningen.

Uppsatsen är en komparativ litteraturanalys med en kvalitativ inriktning. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två skönlitterära barnböcker, för åldrarna 3-6 och 6-9 år, gestaltar könet hen och hur lärare som arbetar för en inkluderande miljö kan använda dem i ett klassrum med ett sociokulturellt perspektiv. Böckerna som analyseras är Kivi och Monsterhund (Lundqvist, 2012) och Månen, varelsen och jag (Karlsson, 2020). I uppsatsen görs en fördjupning av begrepp som hen, genus, normalitet, sociokulturell kompetens, queer-teori samt alteritetsteori. Därtill går vi igenom vad som menas med händelse, tema, miljö och karaktär samt deras betydelse för barnlitteratur. Resultatet av litteraturanalysen synliggör att båda böckernas övergripande tema och motiv skildrar hur människor kan acceptera varandra vilket lämpar sig för barn i ett sociokulturellt klassrum. Läraren behöver däremot arbeta med dem på olika sätt för att nå samma mål i undervisningen. För att undervisningen ska kunna bedrivas inkluderande i ett sociokulturellt klassrum där alla kön lyfts fram som värdefulla så krävs det framför allt att läraren besitter en sociokulturell kompetens och är medveten om sina egna normativa uppfattningar.

Inom queerteorin och den intersektionella forskningen söker forskning påvisa de normsystem som verkar inom olika diskurser. Genom en normkritisk analysmetod som bygger på queerteori och intersektionalitet och med stöd av den kritiska diskursanalysens perspektiv undersöker denna uppsats hur sexualitet och könsidentitet framställs i läroböcker för samhällskunskapens a-kurs på gymnasiet. Problemformuleringen bygger vidare på Skolverkets omfattande studie från 2006 och resultaten jämförs med Skolverkets resultat, för att se om det skett någon förändring i beskrivningen. Resultatet i föreliggande studie visar på en viss förskjutning till ett mer inkluderande och synliggörande förhållningssätt i några av de studerade läroböckerna men att främst transperspektivet och ett mer genomgående normkritiskt perspektiv ännu saknas i läroböckerna. Genom detta resultat påvisas att de intentioner som finns i de styrdokument som reglerar skolans verksamhet inte är helt genomförda i de studerade läroböckerna. I uppsatsens avslutande diskussionsdel lyfts intersektionalitet fram som en möjlig väg för forskningen att hitta strategier för förändring mot ett mer inkluderande, synliggörande och demokratiskt samhälle och skola.

Bakgrund: Cis-normativa uppfattningar finns genomgående i samhället och når även hälso- och sjukvården, där de på flertalet sätt påverkar dess utformning. Transpersoner, vilka står utanför dessa normer, har ett försämrat hälsoläge jämfört med cis-personer, och upplever också att de stöter på hinder då vård söks. Sjuksköterskan skall sträva efter en god vård på lika villkor för hela befolkningen, men ofta påvisas begränsade kunskaper gällande transpersoner och gruppens specifika behov. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors kunskaper om, och upplevelser av att vårda transpersoner. Metod: Genom åtta individuella intervjuer samlades information för att söka svar på syftet. Inhämtat material analyserades sedan med latent innehållsanalys. Resultat: Då sjuksköterskor vårdade transpersoner upplevde de ofta en otillräcklighet, vilken grundades i osäkerhet, okunskap eller upplevelsen av maktlöshet att påverka situationen. Det syntes också en strävan efter att erbjuda god vård genom att lösa uppkomna problem och se människan istället för könet. Cis-normativiteten i samhället upplevdes påverka både rådande uppfattningar om transpersoner samt sjukvårdssystemets utformning och funktion. Slutsats: Sjuksköterskors utbildning och fortbildning på ämnet är bristfällig. Behovet av vidare forskning är stort för att kunna vidta åtgärder och garantera transpersoner en god vård. Nyckelord: Bemötande, intersektionalitet, kunskap, könsidentitet, omvårdnad, transperson, upplevelse / Background: Cis normative conceptions can be found throughout society and therefore also affect the health care system. Transgender people, whom are excluded in this normative way of thinking –  have a poorer health status compared with cis-persons, and when seeking health care, they tend to experience various obstacles. Nurses have the responsibility to strive for good and equal care for all, but often tend to lack knowledge of transgender people and their specific needs. Purpose: The purpose of the study was to explore nurse’s knowledge and experiences of caring for transgender people. Method: During 8 individual interviews, information was gathered to answer the purpose. Obtained material was analyzed with latent content analysis. Results: While caring for transgender people, nurses felt insufficient due to insecurity, incapability or lack of knowledge. They also strived to offer good health care regardless of gender, through solving problems that arose. Society’s cis normativity seemed to affect the way transgender people were perceived, but also the form and function of the entire health care system. Conclusion: Education and further training on the subject is insufficient. Further research is necessary to provide good health care for transgenders people Keywords: Experience, intersectionality, knowledge, gender identity, nursing, transgender, treatment

Personer med en icke-binär könsidentitet, det vill säga de som inte har en könsidentitet som passar in ien binär uppdelning av kvinna och man, och penna-och-pappers-rollspelare är två kategorier som det finns väldigt lite studier om och kombinationen av dem ännu mindre. Uppsatsen syftar därför till att synliggöra icke-binära rollspelares förståelse av sig själva, hur deras olika identiteter samverkar och hur identiteterna kan uttryckas i deras vardag och deras rollspelande. Rollspelandets möjligheter till en frizon undersöks också. Med hjälp av intervjuer och autoetnografi har berättelser, upplevelser och erfarenheter samlats in från tre deltagare samt uppsatsförfattaren som själv är en icke-binär rollspelare. Materialet har sedan analyserats med bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och begrepp från lajvforskningen. Resultatet är att deras icke-binära könsidentitet är tätt sammanflätad med deras andra queera identiteter och praktiker, såsom begär, relationspraktiker och autism, och att queer bör i det här fallet ses som ett brett begrepp för avvikande. Deras könsidentitet uttrycks reflexivt i vardagen främst genom tre olika typer av uttryck men de är också begränsade av risken att bli felkönad, sin kropp och andras reaktioner. I rollspel spelar de främst queera karaktärer som de har starka känslomässiga band till. För vissa är rollspel en möjlighet att uttrycka sig icke-binärt utan riskerna i vardagen. Dessa rollspel sker främst i små grupper med tydligt avståndstagande från queerfobi i spelvärldar där queerfobi aktivt tagits bort. Både spelvärldarna och spelgrupperna kan därmed fungera som frizoner och temporära autonoma zoner. Ett aktivt ställningstagande till normer och tankar om samtycke går igenom deltagarnas förståelse av sig själva, hur de interagerar med andra i vardagen och deras rollspelande. De praktiserar vad som kan kallas queert rollspelande som kännetecknas av ett aktivt och medvetet lekande med, utforskande, brytande och kritiserande av normer och strukturer.

The aim of this paper is to examine the possibility to be impossible, to examine how the socially intelligible can come to exist. This is done through the concept of sex/gender, as sex/gender has such a determining place in the production of what can be understood as human, it also has the properties to shed light on the possibility to be and exist beyond the socially intelligible. In this paper I will interview and analyze how four genderqueer people understand themselves and their identity in relation to the phenomenon sex/gender. Through Karen Barad’s concept of posthumanist performativity and her conceptualization of phenomena and intra-action I understand sex/gender, not as entities, but as phenomena of ever changing and ever intra-acting agents. The study suggests that the limitations of the concept of sex/gender can be addressed through an understanding of the body as itself a web of intra-actions, that is, the body as a phenomenon.