To identify a climate trend, a lot of data is required for the conclusion to be accurate. A trend can require 30 years worth of measurements in order to say anything with certainty about how the climate is changing. It is therefore important to utilize every source of data in climate research. In this thesis, weather data from the Smart Stake weather stations on the Greenland ice sheet was reprocessed and utilized in analysis after not having been worked with since the early 2000s. Erroneous data was selectively discarded, and the remaining data was merged for each of the five Smart Stake stations. After being formatted, the data was adjusted and processed by filters in order to reduce the amount of noise in the measurements. The measured quantities, such as temperature, wind velocity and snow height, were plotted and compared in order to establish the causes of increased melting at certain stations. 2003 was found to be a year with more melt around the Smart Stake stations than other years, and 2004 was found to have particularly small amounts of melt occurring. A station at a lower elevation than others, experiencing higher than average temperatures, measured more melting. This implies a reliable data set which means that the data from the Smart Stake stations can be used in further research, in climate models and for verification purposes, as well as by legislators and for construction planning. / För att kunna identifiera en klimattrend krävs en stor mängd data. En trend kan kräva en mängd data som motsvarar 30 år av mätningar för att säkert kunna säga hur klimatet förändras. Det är därför viktigt att utnyttja all data som samlas in för att kunna skapa noggranna klimatmodeller och dra korrekta slutsatser. I denna avhandling bearbetades väderdata från fem Smart Stake väderstationer på Grönlands istäcke på nytt. Mätningarna från dessa väderstationerhar inte utnyttjats sedan de sattes upp under tidiga 2000-talet. Felaktiga mätningar blev selektivt bortplockade och resterande data formatterades och sammanfogades till en fil per väderstation. Datan justerades och bearbetades sedan med hjälp av filter för att reducera mängden brus i mätningarna och markera ytterligare felaktig data. De uppmätta storheterna, exempelvis temperatur, vindhastighet och snöhöjd, visualiserades i diagram och jämfördes med mängden smält is och snö för att identifiera orsaken till högre uppmätt mängd smält is kring vissa väderstationer. 2003 visade sig vara ett år då mer smältning uppmättes än andra år, och 2004 ett år då inte lika mycket smält is uppmättes av Smart Stake väderstationerna. En station belägen på en lägre höjd över havet, som upplevde högre medeltemperaturer, var också benägen att uppmäta mer smält is. Detta implicerar att mätningarna från Smart Stake stationerna är pålitliga och att de kan användas till vidare forskning och klimatmodellering samt av lagstiftare och till planering av infrastruktur och byggnadskonstruktion.

I vår profession som förskollärare är ett av våra uppdrag att främja barns identitetsskapande. Detta sker bland annat genom bild och text från till exempel bilderboken. En av bilderbokens många uppgifter är att vara till hjälp i barnens identitetsskapande. Utifrån vår erfarenhet finns det inte alltid reflektion från pedagogerna kring vilken litteratur som erbjuds på förskolan. Vi tycker att barnet ska kunna känna igen sig i bokens historia genom karaktären och med hjälp av detta kunna utveckla sin identitet. Får barnet möjlighet till detta om pedagogerna inte reflekterar över vilket utbud av barnlitteratur som erbjuds på förskolan?I detta arbete har vi kommit i kontakt med könsneutrala bilderböcker som vi uppfattar kan ge barnen hjälp i sitt identitetsskapande oavsett könstillhörighet. Utifrån denna kategori på bilderboken skapades en nyfikenhet på att se om det trots allt går att sätta kön på de könsneutrala karaktärerna i bilderböckerna. Syftet med det här examensarbetet är att normkritiskt granska valda delar inom könsneutrala bilderböcker utifrån ett genusperspektiv. Urvalet till analysen blev fyra bilderböcker som kategoriseras som könsneutrala för att se om det trots allt går att utläsa kön genom huvudkaraktärens könsspecifika färger på kläderna, känsloyttringar och handlingar.Resultatet vi kom fram till blev att det går att sätta kön på karaktärerna som sägs vara könsneutrala. Därför är det bra om barnlitteraturen granskas utifrån ett genusperspektiv så att barns identitetsskapande även kan bli möjlig genom bilderböckerna.