Denna kvalitativa studie undersöker hur socionomstudenter på termin sju ser på genusskapande processer och hur studenterna kommer att använda den kunskapen de förvärvar under socionomutbildningen vid Umeå Universitet i sin framtida profession. Under intervjuerna så har intervjupersonerna fått möjlighet reflektera kring både samhället i det stora, utbildningen och det framtida arbetet. Syftet med studien är att få en överblick på hur studenterna tänker kring den utbildningen de har fått för att sedan reflektera hur de kommer att förhålla sig till detta i sin framtida profession som färdigutbildade socionomer. Studien visar det resultatet av sex intervjuer som sedan sammankopplats med relevant litteratur och teori. Då samtliga sex intervjupersoner alla har erfarenhet av socialt arbete via sin verksamhetsförlagda utbildning så gavs förutom relevant information från arbetsplatserna dom varit på, även egna reflektioner från när socialt arbete genomförts. Vi fick även fram mera konkreta tankar och funderingar kring socionomprogrammet och dess förberedande inför socionomernas framtida yrke. I resultatet framgick att intervjupersonerna hade kunskap i genus och kön men att de inte riktigt visste hur de hade fått det. De hade önskat mer konkret undervisning i detta för att medvetandegöra frågorna kring kön och genus så att de själva inte bidrar till att upprätthålla stereotypa föreställningar i framtiden. Alla som var med i studien var överens om att det är viktigare att se till individen än könet. Men att det finns vissa situationer då det kan vara nödvändigt att se könet i det kommande arbetet som socionom.

BakgrundI förskolans uppdrag ingår att behandla alla barn lika samt forma dem till samhällsfungerande, självständiga individer som är kritiska mot rådande normer. I denna studie fokuseras på jämställdhet mellan könen. Historik, regler, etik och forskning kring detta presenteras i bakgrunden. Som teoretisk ram används Hirdmans genusteori och ett normkritiskt perspektiv.SyfteStudiens syfte är att tydliggöra och synliggöra pedagogers resonemang kring jämställdhet och likabehandling i det pedagogiska arbetet.MetodSom metod används fokuserad gruppintervju.ResultatResultatet visar att barns konstruktion av genus formas utifrån rådande genusnormer, trots att pedagogernas intentioner är de motsatta. Svårigheten med att arbeta med jämställdhet på förskolor anses ligga i att normer kring genus är så starkt förankrade hos samtliga i samhället att de därmed ständigt reproduceras. De som bryter mot normen korrigeras av andra till normativt beteende. Det anses som enklast för barn att hålla sig inom normen, och därmed styrs barn till normativt beteende. Dock ses barn som starka när de är normöverskridande. Pedagogerna är osäkra över hur jämställdhetsarbete bäst bör bedrivas i den pedagogiska verksamheten, om olikheter skall lyftas fram eller neutraliseras. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Studien handlar om lärares syn på maskulinitet och dess syfte är att skapa en djupare förståelse för hur deras föreställningar formar och reproduceras hos eleverna då lärare fungerar som normbärare. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vi genomförde totalt fem intervjuer med fem lärare. Till grund för vårt vetenskapliga perspektiv har vi använt oss av postmodernistisk kritisk mansforskning som har sina rötter i feministisk teori och queerteori. Vår resultat och analys visar att våra informanter är genusmedvetna men missgynnas av samhällets hierarkiska könsordning som fortfarande reproducerar normativa föreställningar om könen. / This study is about teachers’ views on masculinity. The purpose of this essay is to create a deeper understanding of how the conceptions of the teachers shape the students and how these conceptions are being reproduced since teachers function as standard setters. We have used a qualitative method and five interviews were conducted with five teachers. To the basis to/of our theoretical perspective we have used a postmodern critical masculinity research which has its roots in feministic theory and queertheory. Our results and analysis show that our informants are conscious about gender but disvantaged by society’s gender hierarchy that still reproduces normative conceptions about the sexes.

Att kvinnor i alla åldrar har vänner är ett allmänt känt faktum. Dock har denna relation ägnats lite uppmärksamhet. Det beror på att det samhälle vi lever i präglas av en maskulin dominans. Den styr vilka relationer som vi kommer att uppfatta som betydelsefulla, i vuxenlivet är detta främst den heterosexuella parrelationen. Hemsidan GoFrendly.se marknadsför en app som syftar till att hjälpa vuxna kvinnor finna vänner i andra kvinnor. Trots att vänskap är en relation som tenderar att ses som av liten betydelse spelar den en stor roll. Det visar bland annat materialet på hemsidan. Det är bland annat genom den som kvinnor tränar upp och diskuterar görandet av sin femininitet. Något som är avgörande för att den maskulina dominansen ska kunna upprätthållas. Utan en uppdelning mellan könen kan ingen överordnas den andre. Det finns även många andra aspekter av relationen utöver genus som gör den annorlunda mot ett heterosexuellt förhållande. Bland annat uppmuntras en gruppgemenskap och det dras många paralleller till relationer vi hade när vi var barn. Saker som dels kan uppfattas som del i underordnandet av kvinnan men som även kan ses som ett aktivt maktutövande av henne själv. Oavsett hur vi väljer att se på detta står det klart att strukturen producerar föreställningar om vänskap som i sin tur påverkar hur den framställs på hemsidan GoFrendly.se.

Genom en närläsning av släktkrönikan Till minne av en villkorslöskärlek, analyserar denna uppsats hur det patriarkala samhället begränsar huvudkaraktären Ingegärd Rasmussen. Med utgångspunkt i Yvonne Hirdmans teori om genusskapande samt Lois Tysons feministiska teori och litteraturkritik, presenterar jag de rådande könsroller, könsnormer samt genusordningar som begränsar Ingegärd Rasmussen under hela hennes livstid. Hennes normbrytande och normföljande beteende, resulterar i att hon aldrig riktigt lyckas befria sig från patriarkatets begränsningar. / Through a close reading of the family chronicle In memory of an unconditional love, this essay analyzes how the patriarchal society limits the main character Ingegärd Rasmussen. Based on Yvonne Hirdman's theory of gender creation and Lois Tyson's feminist theory and literary criticism, I present the prevailing gender roles, gender norms and gender arrangements that limit Ingegärd Rasmussen throughout her life. Her norm-breaking and norm-following behavior results in her never really succeeding in freeing herself from the limitations of patriarchy.