I denna uppsats har betydelsen av könsidentitet och könsideologi undersökts i relation till graden av klimatskepticism och inställning till klimatpolitiska åtgärder. Könsidentitet representerar en självskattning av hur starkt individen identifierar sig med sin könstillhörighet. Könsideologi står för hur progressiv respektive konservativ syn individen har på könsroller. Kvantitativ metod har använts och sambanden har testats genom multipla regressionsanalyser där utbildning, ålder och partisympati fungerat som kontrollvariabler. Separata analyser har genomförts för män och kvinnor. Resultat:Könsidentitet verkar inte ha någon nämnvärd betydelse för graden av klimatskepticism. För män finner vi inga signifikanta värden. För kvinnor återfanns signifikanta värden till en början men när flervariabler adderades till analysen så upphörde det att vara statistiskt signifikant. Könsidentitet visade sig inte ha någon effekt på inställningen till klimatpolitiska åtgärder för vare sig män eller kvinnor. Könsideologi verkar däremot ha viss betydelse för synen på klimatförändringar. Vi finner att en man som har en progressiv syn på könsroller generellt är mindre klimatskeptisk än en man med en konservativ syn. För kvinnor återfanns signifikanta värden till en början men detta upphörde att vara signifikant när fler variabler adderades. Könsideologi verkar ha betydelse när det gäller inställningen till klimatpolitiska åtgärder, en progressiv syn indikerar på en mer positiv inställning för både män och kvinnor. Resultaten analyseras utifrån “Social role theory”, “Gender Socialization theory” och begreppet “Gender identity”.

This study investigates the distribution of household labour in Swedish couples and therelationships between the division of household labour and gender roles. Despite Sweden'sreputation for gender equality, disparities in household labour persist. Using data from theInternational Social Survey Program (ISSP) 2012, the study employs multiple regressionanalysis to examine these relationships. The research is grounded in theories of gender andcapital, as well as existing literature on gender roles, to provide a comprehensive frameworkfor analysis. Key findings include a strong positive connection between gender and the timespent on household tasks, with women spending more time on household chores than men.Higher income is associated with less time spent on household tasks, while higher educationlevels and older age correlate with more time dedicated to these tasks. Notably, attitudestowards traditional gender roles did not significantly impact household labour hours. Theseinsights contribute to the understanding of how demographic and socio-economic factorsinfluence the division of labour in the household, despite the progressive gender equalitypolicies in Sweden.