<p>Den här uppsatsen är en empirisk undersökning av normer för lesbiskt utseende på de två webbsajterna Corky och Sylvia, som utgör uppsatsen material. Syftet är att synliggöra och problematisera normer kring lesbiskt utseende utifrån ett specifikt perspektiv, nämligen femininitet. Uppsatsen är strukturerad utifrån två problemformuleringar. Den första lyder: vilka föreställningar finns om lesbiskt utseende på Internetsajterna Corky och Sylvia? Den andra: hur kan föreställningarna om lesbiskt utseende problematiseras och förstås utifrån en teoretisk ram som utgörs av queerteori samt ett bisexualitetsperspektiv? Analysen är uppdelad i två delar utifrån dessa problemformuleringar. Med en empirinära analys tar jag mig an den första problemformuleringen för att i den andra analysdelen abstrahera den empirinära analysen. Uppsatsens metodologiska ansats består bl.a. av tematisk analys och övergripande kritisk diskursanalys. I den första analysdelen finns följande teman: feminin och lesbisk; normer och stereotyper; identifiera(n)de; kategorisera(n)de; håret; kläder och andra attribut; mer tillåtande. I analysen blir det tydligt att det finns etablerade normer kring lesbiskt utseende och att femininitet uppfattas som ett ”icke-lesbiskt” utseende. Syftet med analysdel II är att förstå motsättningen mellan femininitet och lesbiskhet. Jag resonerar kring hur den binära logiken heterosexualitet – homosexualitet normerar lesbiskt utseende. Vidare lyfter jag fram heteronormativa föreställningar som påverkar tankar om lesbiskt utseende. Jag problematiserar frågan om femininitet kan vara ett lesbiskt utseende för att avslutningsvis diskutera konkreta aspekter av lesbiskt utseende.</p>

No description available.

Paradise Hotel is a popular reality-show which can be viewed in many countries. The first Swedish version aired year 2005. Since then Paradise Hotel has expanded and been written about in the media in respect of the participants’ behavior. We considered this an interesting subject to study and understand what might actually be happening inside the hotel. The purpose of this study was to examine and seek an understanding of the participants in Paradise Hotel season 2014 from a gender perspective. The research question guiding this study was: How is masculinity and femininity constructed on the reality-show Paradise Hotel? The study was conducted through a semiotic analysis where episodes from the season were transcribed with focus from our theories about gender, masculinity and femininity. The result of the study showed that the participants were constructed differently to what the theories told us about how male and female are socially constructed. A more accepting approach was shown towards men when having multiple sexual relationships. Men have also applied a more socially constructed female quality in forms of showing feelings, like crying and being vulnerable. There is a template for how a man should look like in Paradise Hotel, but according to the women men do not achieve this. The women show qualities like dominance, being independent and having the courage to stand up for themselves and make decisions on their own, which is seen like a socially constructed male equality.

Medieinnehåll bidrar till uppfattningen om hur man som kvinna är och bör vara. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den kvinnliga huvudkaraktären Hannah Horvath framställs i Girls säsong 5. Detta för att se hur hennes femininitet kommer till uttryck genom vänner, kärlek, sexualitet och karriär. Vidare kommer att utläsas hur hon utmanar samt knyter an till den traditionella bilden av kvinnor i TV.  Uppsatsen använder sig av en narrativ analysmetod hämtad från How to Study Television (1995), som specialiserar sig på hur man studerar innehållet i TV och TV-serier. Analysen kommer att göras utifrån ett genus-och (post)feministiskt perspektiv för att möjiiggöra utläsningen av traditionella och stereotypa egenskaper, attribut samt beteenden kopplat till femininitet och kvinnor. Analysen består av sex scener från sex olika avsnitt ur den femte säsongen av Girls. Analysen har visat hur karaktären Hannah Horvath både utmanar och knyter an till traditionellt framställda bilder av kvinnor i TV. Detta genom att hennes karaktär tillskriver sig, samt skapar en dialektisk relation mellan både maskulint och feminint förväntade egenskaper och beteenden. Utöver följande aspekter går det att utläsa att Hannah Horvath uttrycker sig både inom feministiska, och postfeministiska ramverk.

Kvinnor är i högre utsträckning än män sjukskrivna och psykiatriska diagnoser, däribland stressrelaterad ohälsa, är den diagnosgrupp som ökat mest de senaste åren. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga socialsekreterare upplevelser sin arbetssituation, stress och könade förväntningar samt hur dessa kommer till uttryck i vardagen. Kvalitativa intervjuer utgör studiens empiri och denna har sedan bearbetats med hjälp av en tematisk analysmetod. Studiens teoretiska ramverk består av socialkonstruktionism, feministiskt perspektiv och specifikt begreppen femininitet och könade organisationer, samt krav-kontroll-stödmodellen. Ramverket har präglat såväl materialinsamling som analys. Studiens resultat tyder på att arbetssituationen är betungande till följd av en hög arbetsbelastning, begränsat handlingsutrymme, brist på vidareutveckling samt en upplevd rollkonflikt till följd av en önskan att kunna göra mer för klienterna än vad som är möjligt. Kraven inifrån, att känna ansvar för sina medmänniskor, är de som upplevs mest betungande vilket kan bero på samhällets könade förväntningar och fostrandet till omsorgsansvar. Ytterligare tyder empirin på att stress upplevs till följd av brist på kontroll i arbetet vilket dessutom kan påverka privatlivet. Däremot kan vi uttyda att socialt stöd från chefer och kollegor är den mest essentiella faktorn för att klara av den belastande arbetssituationen. Vidare visar empirin att intervjupersonerna i majoriteten av fallen har huvudansvaret för det obetalda arbetet och således arbetar dubbelt, såväl på fritiden som på arbetsplatsen. Detta för att de bland annat tar ett större emotionellt ansvar för både kollegor och klienter vilket många gånger osynliggörs på arbetsplatsen då det ses som en egenskap hos kvinnor snarare än något som de aktivt gör. Därför bör det talas om könade krav för att inte ojämlika arbetsförhållanden i det sociala arbetet ska passera obemärkta förbi.

Denna studie är baserad på material från tre svenska hemsidor som driver ideella arbeten kring hur män ska involvera sig i jämställdhetsarbetet. Studiens syfte är att analysera hur figurationen av den jämställda mannen återges och hur den skiljer sig från en föreställd traditionell manlighet. Med stöd från maskulinitetsteorier och Butlers (1990/2007) begrepp den heterosexuella matrisen visar studien på hur maskulinitet ofta skapas i ett jämförande med det Andra. Undersökningen fokuserar på fem centrala teman i materialet som inkluderar hur manlighet förstås i relation till femininitet, papparollen, manlighet som heterosexuell, mäns våld samt hur den svenska manligheten även bygger på en idé kring vithet. I bakgrunden finns den svenska jämställdhetsdiskursen som bär på en förståelse för en binär könsuppdelning. Studien stödjer sig på ett diskursteorietiskt förhållningssätt i analysdelen där språk och uttryck i materialet undersöks för att ringa in föreställningar kringjämställd maskulinitet.

Syftet med denna uppsats är att analysera och problematisera hur könsnormer uppstår och reproduceras inom fitness- och styrketräning (FOS). Vår studie tar sin utgångspunkt i sex stycken bilder som hämtats från hashtagen #IcanIwill, varav tre bilder föreställer män och tre föreställer kvinnor. #IcanIwill är en hashtag som återfinns på det sociala mediet Instagram och är kopplat till FOS. För att analysera och problematisera hur könsnormer bekräftas och reproduceras bland bilderna från #IcanIwill har vi genomfört tre olika metoder, bildanalys, fokusgrupp och observation. Vi ansåg att en kombination av de metoderna kunde bidra till olika perspektiv i vår analys. I vår analys kom vi fram till att det finns många skillnader mellan män och kvinnor vad gäller normer om FOS-utövarnas kroppar, vilket bland annat tog sig uttryck i förväntningar om hur män och kvinnor tillåts röra och uttrycka sig olika inom FOS menäven hur gymmiljö kan komma att påverka människor.

<p>Hur har framställningen av Bondbruden och James Bond förändrats sedan 1965? På vilket sätt påverkar eventuell förändrad syn på maskulinitet det feminina, samspelet dem emellan, och hur kommer detta till uttryck i Bondfilmen? Syftet med denna uppsats är att med hjälp av det populärkulturella fenomenet James Bond undersöka framställningen av det feminina och maskulina, hur detta kan tänkas ha förändrats de senaste femtio åren. Med hjälp av kvalitativ metod med inslag av semiotik har jag studerat en Bondfilm från mitten av 60-talet och en från mitten av 00-talet. Jag har kontextualiserat med hjälp av postfeminismen samt filmdiskursens ansett ”klassiska” manliga och kvinnliga karaktärsdrag och egenskaper. Genom min studie av hur den kvinnliga karaktären ”Bondbruden” framställs i relation till James Bond, om hon är mer eller mindre drivande för handlingen samt om hon spelar en mer aktiv eller passiv roll, har jag tagit reda på hur Bondfilmen tolkar det samtida samhällets normer för det kvinnliga och manliga. Resultatet av min studie visar att de så kallade ”nya manligheterna” möjligen har påverkat filmdiskursen vilket kan speglas i ”Casino Royale” från 2006. Karaktären James förefaller här vara mer känslosam, mänsklig samt ha fler lager egenskaper än sitt jag från 2006. De manliga och kvinnliga karaktärerna presenteras som jämlika gällande dumhet och intelligens, någonting som i den äldre tidens filmdiskurs inte förekom på samma sätt, något som de kvinnliga och manliga karaktärerna i ”Åskbollen” från 1965 kan visa exempel på. James Bond betraktas ibland som en arketyp för klassisk manlighet, men i Bondfilmen från 2006 framträder i James en mansroll som kombinerar tuffhet med en mer tankfull och vårdande sida. Postfeminismen har lett till utvecklingen av nya manligheter såsom Den metrosexuelle mannen, som står för märkesfixering och ett välvårdat yttre, och likaså Den nya mannen, som är något narcissistisk men med vårdande egenskaper vilket möjligen återspeglas i James Bond anno 2006. Detta kan sägas vara ett uttryck för filmdiskursens avspegling av den samtida samhälleliga kontexten.</p>

Hur har framställningen av Bondbruden och James Bond förändrats sedan 1965? På vilket sätt påverkar eventuell förändrad syn på maskulinitet det feminina, samspelet dem emellan, och hur kommer detta till uttryck i Bondfilmen? Syftet med denna uppsats är att med hjälp av det populärkulturella fenomenet James Bond undersöka framställningen av det feminina och maskulina, hur detta kan tänkas ha förändrats de senaste femtio åren. Med hjälp av kvalitativ metod med inslag av semiotik har jag studerat en Bondfilm från mitten av 60-talet och en från mitten av 00-talet. Jag har kontextualiserat med hjälp av postfeminismen samt filmdiskursens ansett ”klassiska” manliga och kvinnliga karaktärsdrag och egenskaper. Genom min studie av hur den kvinnliga karaktären ”Bondbruden” framställs i relation till James Bond, om hon är mer eller mindre drivande för handlingen samt om hon spelar en mer aktiv eller passiv roll, har jag tagit reda på hur Bondfilmen tolkar det samtida samhällets normer för det kvinnliga och manliga. Resultatet av min studie visar att de så kallade ”nya manligheterna” möjligen har påverkat filmdiskursen vilket kan speglas i ”Casino Royale” från 2006. Karaktären James förefaller här vara mer känslosam, mänsklig samt ha fler lager egenskaper än sitt jag från 2006. De manliga och kvinnliga karaktärerna presenteras som jämlika gällande dumhet och intelligens, någonting som i den äldre tidens filmdiskurs inte förekom på samma sätt, något som de kvinnliga och manliga karaktärerna i ”Åskbollen” från 1965 kan visa exempel på. James Bond betraktas ibland som en arketyp för klassisk manlighet, men i Bondfilmen från 2006 framträder i James en mansroll som kombinerar tuffhet med en mer tankfull och vårdande sida. Postfeminismen har lett till utvecklingen av nya manligheter såsom Den metrosexuelle mannen, som står för märkesfixering och ett välvårdat yttre, och likaså Den nya mannen, som är något narcissistisk men med vårdande egenskaper vilket möjligen återspeglas i James Bond anno 2006. Detta kan sägas vara ett uttryck för filmdiskursens avspegling av den samtida samhälleliga kontexten.

Den här uppsatsen är en empirisk undersökning av normer för lesbiskt utseende på de två webbsajterna Corky och Sylvia, som utgör uppsatsen material. Syftet är att synliggöra och problematisera normer kring lesbiskt utseende utifrån ett specifikt perspektiv, nämligen femininitet. Uppsatsen är strukturerad utifrån två problemformuleringar. Den första lyder: vilka föreställningar finns om lesbiskt utseende på Internetsajterna Corky och Sylvia? Den andra: hur kan föreställningarna om lesbiskt utseende problematiseras och förstås utifrån en teoretisk ram som utgörs av queerteori samt ett bisexualitetsperspektiv? Analysen är uppdelad i två delar utifrån dessa problemformuleringar. Med en empirinära analys tar jag mig an den första problemformuleringen för att i den andra analysdelen abstrahera den empirinära analysen. Uppsatsens metodologiska ansats består bl.a. av tematisk analys och övergripande kritisk diskursanalys. I den första analysdelen finns följande teman: feminin och lesbisk; normer och stereotyper; identifiera(n)de; kategorisera(n)de; håret; kläder och andra attribut; mer tillåtande. I analysen blir det tydligt att det finns etablerade normer kring lesbiskt utseende och att femininitet uppfattas som ett ”icke-lesbiskt” utseende. Syftet med analysdel II är att förstå motsättningen mellan femininitet och lesbiskhet. Jag resonerar kring hur den binära logiken heterosexualitet – homosexualitet normerar lesbiskt utseende. Vidare lyfter jag fram heteronormativa föreställningar som påverkar tankar om lesbiskt utseende. Jag problematiserar frågan om femininitet kan vara ett lesbiskt utseende för att avslutningsvis diskutera konkreta aspekter av lesbiskt utseende.