Syftet med denna studie var att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur karaktärer representeras och framställs i utvalda bilderböcker ämnade för barn i förskoleåldern. De frågeställningar som studien utgått ifrån handlade om vilka representationer som synliggjordes; hur fördelning av talutrymmet såg ut; och slutligen huruvida dessa utmanades utifrån ett genusperspektiv. De teorier som användes var Judith Butlers syn på genus samt Halls Representationsteori. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes där 10 bilderböcker från 2010 respektive 2020 analyserades. Det resultat som genererades var att vi såg två förekommande teman som var: sårbar maskulinitet och självsäker femininitet, vi ansåg att de analyserade karaktärerna utmanade och bröt rådande normer gällande könstillhörighet. Några av de slutsatser som drogs var att det är viktigt att synliggöra mångsidiga representationer av femininitet och maskulinitet i bilderböcker. Vi ser detta som relevant att påvisa en bred representation i bilderböcker baserat på jämställdhetsuppdraget förskollärare och pedagoger har i relation till didaktiska aspekter i förskolans värld.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomar som är aktiva inom idrotten och dess idrottsledare upplever könsmönstren inom idrotten. Studien använde sig utav tre frågeställningar: Ett. Vilka könsmönster finns det inom idrotten? Två. Hur är ungdomars upplevelser när könsmönstren bryts? Tre. Hur påverkar idrottsledare könsmönstren inom idrott? Studiens metod var en litteraturöversiktlig studie, där sökningen skedde i Discovery och Scopus, sammanlagt granskades tio artiklar. Några av studiens inklusionskriterier var ungdomar som var aktiva inom en idrott och var mellan 10–18 år, idrottsledare för ungdomar och enbart studier som använde sig av observationer och/eller intervjuer inkluderas i arbetet.  Några exklusionskriterier var kvantitativa studier, studier som undersökte vuxnas upplevelser av könsmönstren inom idrott och studier publicerade före 2010. Studien använde sig utav CASP (Critical Appraisal Skills Program) för att kvalitetsgranska de valda artiklarna. Fem av artiklarna ansåg författarna hade mycket god kvalitet, tre av artiklarna bedömdes ha en god kvalitet och två artiklar hade en godkänd kvalitet, efter objektiv analysering. Resultatet som framgick i denna studie var att idrotten har en viktig påverkansfaktor när det kommer till ungdomars tankar och konstruering av könsstereotypiska normer. Könsmönstren inom idrott skapar en oro bland ungdomarna att inte passa in i ramen för vad som är maskulint och feminint, därmed skapas en känsla av att vara “bunden” till sitt sociala kön. Idrottsledarna spelar en viktig roll i att lära och forma ungdomarnas syn på vad som är maskulint samt feminint, därför är det viktigt att ledarna förstår sin roll så att inte de konservativa könsrollerna återskapas inom idrotten. Slutsatsen som drogs av författarna var att idrottsarenan formar tankarna hos ungdomar utifrån vad som är stereotypiskt maskulint samt feminint. Könsmönstren som skapas inom idrotten skapar enligt de granskade studierna en rädsla för ungdomarna att bryta mot den könsstereotypiska ramen och ungdomarna känner att deras sociala kön kan styras av det biologiska könet. Det kan bidra till att ungdomar inte vågar utföra den idrott de verkligen vill och det kan leda till att ungdomar inte känner sig riktigt välkomna till idrottsarenan.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur fritidspedagoger arbetar med att motverka traditionella könsmönster, vilket enligt styrdokument är ett av skolans uppdrag. I läroplanen för skola, förskoleklass och fritidshem definieras dock inte vad ett sådant arbete egentligen innebär, vilket lett oss fram till den första frågeställningen: ”Hur definierar fritidspedagoger traditionella könsmönster?”. Tidigare forskning om jämställdhetsarbete i skolan har konstaterat att det arbetet ofta får stå till sidan för andra, mer mätbara, områden. Andra refererade studier påvisar att lärare kan uppfatta jämställdhetsarbete som irrelevant eller till och med hotfullt, varför vår andra frågeställning var ”Hur arbetar fritidspedagoger för att motverka traditionella könsmönster?”. Den sista frågeställningen var ”Hur vill fritidspedagoger vidareutveckla sitt arbete i att motverka traditionella könsmönster?” för att undersöka informanternas utvecklingssträvan. I vår studie har vi utgått från teorier om kön som något performativt och att det samtidigt råder en snäv heteronormativitet i skolan. Samtidigt utgår vi också ifrån teorier om att samhället i stort präglas av ett genussystem som tydligt isärhåller maskulinitet och femininitet. Den empiriska undersökningen har utgått från en kvalitativ metod och innefattat semistrukturerade intervjuer och observationer. Resultatet från undersökningen visar att jämställdhetsarbete inte är en prioriterad del av arbetet, däremot anses det vara viktigt av alla informanter. Merparten av informanterna uttrycker sig vilja motverka traditionella könsmönster. Deras praktik vittnar om motsatsen, att traditionella könsmönster, i form av tillsägelser, könskodade aktiviteter och förväntat beteende från barnen, befästs mer eller mindre omedvetet.

Detta examensarbete handlar om könsnormer i skolan. Jag har studerat könsnormer i skolan genom att ha gjort kvalitativa intervjuer med två matematiklärare från olika skolor om deras åsikter och upplevelser av könsnormer i skolan. Syftet är att studera hur grundskollärare i matematik kan fungera som medskapare av könsnormer i skolan. Min teoretiska utgångspunkt är att kön skapas i sociala och kulturella sammanhang. Resultatet visar hur de intervjuade lärarna arbetar med könsnormer genom att främst lyfta upp händelser, företeelser och könsnormer i klassrummet och diskutera dem med eleverna. Skolorna och lärarna i studien visar upp en mångfacetterad bild av hur könsnormer kommer till uttryck i skolan. Resultatet överensstämmer till stor del med vad forskning kommit fram till gällande t ex talutrymmet i klassrummet, heterosexualitet samt hur flickor och pojkar umgås på rasterna. Arbetet avslutas med förslag om vidare forskning inom området könsnormer.

Expansive campaigns followed each other in the 2010s – #EverydaySexism, No More Page 3 and #Metoo. The latter movement had a major impact in October 2017 in connection with Alyssa Milano's tweet in which she called on women who had fallen victim to sexual harassment or abuse to respond to "MeToo". The movement gained great expansion internationally and a huge debate about sexual abuse and gender-based power structures took off. This study aims to examine, from a gender perspective, how this movement potentially affected gendered norms and ideals for Sweden's largest fashion magazine for men and women. To answer the set of research questions employed in the study, a quantitative content analysis is applied as a method to identify normative visual ideals and beauty standards. A semiotic image analysis is then applied to further study how gender portrayal takes place before Metoo compared to after the spread of the movement, as well as which similarities and differences can be discerned between the sexes. The study's material consists of the covers of Sweden's largest fashion magazines for men and women - Café Magazine and Elle Sverige during the time period 2012-2022. Theoretical starting points for the study are partly gender theories, including masculinity and feminism, partly previous research related to newspapers. The results showed, among other things, that the majority of the covers portray men and women in line with feminine and masculine ideals, both before and after Metoo. Also that women are more likely than men to expose skin and are portrayed in a passive engagement. The result also showed an increase in the representation of curvy body shapes for both men and women after Metoo. / Expansionskraftiga kampanjer avlöste varandra under 2010-talet – #EverydaySexism, No More Page 3 och #Metoo. Den sistnämnda rörelsen fick sitt stora genomslag i oktober 2017 i samband med Alyssa Milanos tweet där hon uppmanade kvinnor som fallit offer för sexuella trakasserier eller övergrepp att svara ’’Metoo’’. Rörelsen fick stor expansion internationellt och en enorm debatt om sexuella övergrepp och könsbaserade maktstrukturer tog fart. Denna studie syftar till att ur ett genusperspektiv, undersöka hur Metoorörelsen potentiellt påverkat könsbundna normer och ideal för Sveriges största modemagasin för män och kvinnor. För att besvara undersökningens frågeställningar tillämpas en kvantitativ innehållsanalys som metod för att identifiera normativa visuella ideal och skönhetsnorm. Därefter appliceras en semiotisk bildanalys för att vidare studera på vilket sätt könsportättering sker innan Metoo jämfört med efter rörelsens utbredning, samt vilka likheter och skillnader som kan urskiljas mellan könen. Studiens material utgörs av omslagen för Sveriges största modemagasin för män och kvinnor – Café Magazine och Elle Sverige under tidsperioden 2012-2022. Teoretiska utgångspunkter för studien är dels genusteorier, innefattande maskulinitet och feminism, dels tidigare forskning relaterat till tidningar. Resultatet visade bland annat att majoriteten av omslagen porträtterar män och kvinnor i linje med feminina och maskulina ideal, såväl före som efter Metoo. Även att kvinnor är mer benägna än män att exponera hud samt framställas i ett passivt engagemang. Resultatet visade också en ökning av kurviga kroppformers representation för både män och kvinnor efter Metoo.

In this thesis, I do a reparative reading of contemporary Swedish comics, that uses feminine signifiers, both in their imagery and writing. A crucial point of departure, in this thesis, is how literature can ”do” theory and be seen as a way of creating knowledge. I explore what the comics does to me, as a reader, and how. I experiment with the form and style of academic writing in order to clearly define my position and situate the production of knowledge. By focusing on the affects and nourishment, that the comics contain, I try to imagine a feminist other, with the help of my figuration: Nietzsche Minaj, and my imaginary utopian place: ”mitt flick(tionella) rum”. I conclude, that the comics both reproduce and transform feminine signifiers, while challenging the idea of dichotomies, in the spirit of gurlesque theory.

The purpose of this study was to illuminate the everyday work of school counsellors in the City of Stockholm with a gender perspective by studying the school counsellors ́ talk about masculinity and femininity. The aim was to reach an understanding of how parts of the counsellors everyday work are influenced by gender through the perspective of the school counsellor. The study was conducted using qualitative methods. Six school counsellors, five woman and one man, were interviewed. An interview method called thematically open interview was used to identify themes regarding aspects of gender in the school counsellors ́ everyday work. The theoretical perspectives that were applied during analysis were Judith Butlers ́ theory on gender performativity and Mimi Shippers ́ theory on gender hegemony. A qualitative data analysis was conducted using hermeneutic principles for interpretation. The results show that the school counsellors gave femininity and masculinity three different meanings, that gender influenced varying aspects of the counsellors work including the interaction with teachers, pupils, parents and principal and that indications of gender hegemony could be found in the stories told by four of the school counsellors. Further some school counsellors experienced gender as an obstacle to a larger extent than others. / Syftet med denna studie var att belysa skolkuratorer i Stockholm stads vardagliga arbete ur ett genusperspektiv genom att studera hur skolkuratorer talar om maskulinitet och femininitet. Målet var att nå kunskap om hur delar av skolkuratorernas vardagliga arbete influeras av genus ur skolkuratorns perspektiv. För att genomföra studien användes kvalitativa metoder. Sex kuratorer intervjuades, fem kvinnor och en man. En Intervjumetod kallad tematiskt öppen intervju användes för att identifiera teman beträffande olika aspekter av genus i skolkuratorernas vardagliga arbete. Under analysen tillämpades Judith Butlers ́ teori om genusperformativitet och Mimi Schippers ́ teori om könshegemoni. En kvalitativ dataanalys genomfördes med hjälp av hermeneutiska tolkningsprinciper. Studiens resultat visar att skolkuratorerna gav femininitet och maskulinitet tre skilda betydelser, att genus influerade olika aspekter av skolkuratorernas arbete inklusive deras interaktion med elever, lärare, föräldrar och rektorer och att det är går att se tecken som tyder på förekomsten av könshegemoni i fyra kuratorers berättelser. Vidare upplevde vissa kuratorer i högre grad än andra kuratorer att genus utgjorde ett hinder i det vardagliga arbetet.

Most people in Sweden have come into contact with the narratives from the Bible, through a children’s bible book. There exists several different kinds of these books for children. Two of the most popular is Barnens bibel and Bibel för barn, which are the explored subjects of this essay. The narratives conveys different norms and values, and it is therefore legitimate to investigate what they convey about women and femininity. Five female characters; Eve, Sarah, Hagar, Naomi and Ruth are the focus of the study. The stories underwent a narratological analysis to clarify the narrative structure. Furthermore, sex- and gender theory were applied on the narratives and showed that they in general express a dominant male norm, and dichotomy between the sexes. Keywords: children’s bible, femininity, narratology, sex- and gender theory

This study examines social mobility in autobiographical narratives in a Swedish context. The purpose of the study is to analyze ten published narratives which centers around experiences of individual class migration. The analytic focus is oriented towards how power dimensions such as gender, sexuality and racialization might have affected the possibility to advance in social hierarchy, but also towards how the narrators are reflecting and speaking about these different power dimensions. The analysis shows the narrators differing subject positions often affect the way they understand and construct notions of class injustace and their view of social mobility. Their stories are in warying ways informed by notions of gender, sexuality and Swedishness. This, together with possibilities to embody the concept of ”skötsamhet” (to be good, disciplined, in line) seem to affect in what ways a narrator can use the working class identity to bring authenticity to their story and, by extension, bring use to the working class position as a positive source of identity in the story of themselves. My conclusion is that a viewing of the working class as an homogenic group is insufficient since it is clearly structured by other power dynamics than just class. This in turn effects how one is able to move or orient themselves in a society structured by more power dynamics than just class. I therefore argue for an intersectional understanding of class and social migration.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka fenomenet turvandringar för äldre och medelålders kvinnor för att se på vilket sätt de konstruerar föreställningar om femininitet och ålder. Studien bygger på en diskursanalys av de två organisationerna Svenska Turistföreningen (STF) och Friluftsfrämjandets inbjudningar och texter kring turvandringar riktade till kvinnor och seniorer samt av friluftsbloggen Tanter på tur. Jag har i min analys funnit tre övergripande samhällsdiskurser kring prestation, kropp och hälsa vilka alla förhandlar om att definiera den turande tanten. Materialet har analyserats diskursivt med en feministisk och post-strukturalistisk grund utifrån teorier om kvinnans kroppsliga rörelsemönster vilket baseras på teorin att kvinnan är “det andra” och objekt i relation till det manliga subjektet. Undersökingen har gjorts utifrån teorier om den äldre kroppen där dualismen mellan det upplevda jaget och den synliga åldrande utsidan av kroppen har varit centrala.               Som undersökningen har visat förhåller sig tantvandringars konstitutiva utsida, alltså organiserade vandringar och äventyr så som de Friluftsfrämjandet och STF arrangerar, till den medelålders och äldre turande kvinnan som att hon har en ofullständig fysik, låga idrottsliga ambitioner samt att hon tränar för ett hälso- och skönhetssyfte. Konsekvensen av dessa diskurser kring prestation, hälsa och kropp blir tydlig via bloggen Tanter på tur där de turvandrande och bloggande äldre kvinnorna internaliserar den konstitutiva utsidans ålderism och nedvärderande blick vilket i sin tur påverkar hur de beskriver sina egna kroppar och handlingsutrymme.