Problemformulering: Det är intressant att studera hur konsumenter upplever att förpackningar, som kan användas av alla, inriktas mot ett specifikt kön. Genom att studera detta kan vår normkritiska ansats ge fördjupad kunskap om genussegmentering på förpackningar.
Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur visuella attribut på genussegmenterade förpackningar uppfattas av ett urval konsumenter. Vidare är syftet att få förståelse för vilka visuella attribut som representerar en genusinriktning på förpackningar.
Metod och material: Detta är en kvalitativ undersökning som består av en innehållsanalys, experimentell metod samt enkätundersökning. De material som bearbetades var; 100 stycken förpackningar inom innehållsanalysen; sex stycken fiktiva förpackningar som resulterade ur experimentell metod; samt 154 deltagare i enkätundersökningen.
Huvudresultat: Studiens huvudresultat landade i att färger styr förpackningens uppfattade representation. Vidare resulterade studiens genererade svar i att människor uppfattar förpackningars representation på olika sätt. Detta göra de utifrån egna åsikter och tolkningar inom meningsskapande.

Superhjältar har länge varit sinnebilden för hegemonisk maskulinitet, det manliga idealet, i den västerländska populärkulturen, vilket gör det svårt för kvinnor att ta sig in på området. Många kvinnliga hjältar som har försökt tillägna sig traditionellt maskulina karaktärsdrag har fått betala genom att istället bli sexualiserade. Det postfeministiska synsättet menar dock att kvinnliga hjältar kan få vara sexiga och bära traditionellt feminina markörer som smink och höga klackar om det är på deras egna villkor och om de samtidigt är tuffa och går sin egen väg. Tv-serien Supergirl har feministiska mål och producenterna säger sig ha skapat en kvinnlig hjälte som behandlas likadant som sina manliga motsvarigheter. Då karaktären Superman, som har samma krafter som Supergirl, förekommer i samma tv-serie ger det möjligheten att kunna jämföra de två karaktärerna på lika villkor. Genom att analysera narrativ och konstruktion har vi undersökt vilka skillnader som finns. Vi har även undersökt om, och i så fall hur, karaktären Supergirl tillägnar sig traditionellt maskulina drag. Resultaten visade att Supergirl, istället för att sexualiseras, framställdes som en ung och osäker flicka trots att hon är en vuxen kvinna. Det visade sig också vara tveksamt om Supergirl passar in på definitionen av en hjälte eftersom hon inte har de tuffa drag som hjältar traditionellt har. Hennes osäkerhet och brist på initiativförmåga är också det som gör att hon inte passar in på definitionen av den postfeministiska superhjälten. Narrativet i tv-serien placerade Supergirl i underläge från början genom att skicka henne till jorden långt senare än sin kusin. Både samhällsmedborgarna i tv-serien och Supergirl själv placerar Superman på en tron, medan hon själv oftast blir bemött som en ung flicka. Även kameravinklar och klippning hjälper till att förstärka denna bild. Vår slutsats blir att karaktären Supergirl inte hjälper den kvinnliga superhjälten att bryta ny mark. Hon har superkrafter, men hennes traditionellt feminina drag försvagar henne och hon framstår inte som intelligent eller som en ledare.

The aim of this thesis is to look closer at the phenomena Snapchat dysmorphia and the underlying aspects of what it involves. I have done this by using Karen Barads concept of intra-action, agency and discourse together with glitch theory. Through a materialistic influenced discourse analysis of several videos of young people discussing the phenomena I have seen how discourses on femininity play a crucial part in the making and taking of selfies. I have found that young women taking lots of selfies do this as a part of a selfie making practice that is a part of a selfie culture. By deconstructing the phenomena and what parts that play a part in it I could see what the underlying features was for example discourses on femininity and ideals but also the normalization of plastic surgery and image editing on social media.

This thesis examines romantic relationships between human and artificially intelligent characters in the science-fiction films Ex Machina (2014), Her (2013) and “Be Right Back” (2013) from anthology series Black Mirror. The purpose of the thesis is to examine these relationships in relation to norms concerning corporeality, gender, sexuality and romance, exploring how the portrayal of these relationships and the characters in them subvert and/or reinforce those norms. A descriptive coding method was used followed by analytical coding to determine which theoretical concepts would be applied to which scenes. The theoretical framework consists mainly of Judith Butler’s theories on gender-performativity and Donna Haraway’s cyborg-figuration, and other theoretical concepts that were not used as extensively. The analysis showed that the films occasionally reinforce the norms in question due to cis- and heteronormative tendencies within the romantic relationships and due to normative aspects within the construction of the characters. A few examples of this is depicting a heteronormative, vocalized femininity and sexualized, normatively female bodies as well as partly establishing stereotypical, gendered dynamics in the romantic relationships. However, the study also showed that these films construction of the characters and their romantic relationships manages to subvert the above-mentioned norms. They do so by highlighting how corporeality is integral to the social construction of gender and not separate from that process, by critiquing monogamy being the normative type of romantic relationship and by exposing the male characters’ objectifying gaze towards female characters’ bodies. Through these transgressive examples and several others like them, the films display the subversive potential of science-fiction.

Syftet med denna studie var att studera hur barns fria lek inomhus konstruerar maskulinitet och femininitet, vilka normer i relation till maskulinitet och femininitet som konstrueras och hur dessa framkommer i leken. Studien är av en kvalitativ karaktär och studiens teoretiska perspektiv grundar sig i det socialkonstruktionistiska perspektivet samt teorier om maskulinitet och femininitet. Studien är byggd på en blandning av deltagande och icke deltagande observation som metod med fältanteckningar som verktyg och hjälpmedel. Studiens resultat visar att barnen i sina egenvalda lekar konstruerar maskulinitet och femininitet utifrån könsstereotypiska normer. Resultatet tyder också på att normer konstrueras och synliggörs genom både handlingar och ett verbalt språk.

Våldtäkter som begås av en person som offret är bekant med drabbar oftast unga kvinnor. Sällan blir någon dömd för dessa våldtäkter då det är vanligt att gärningsmannen hävdar att offret samtyckt till sex. Syftet med denna uppsats är att undersöka ungdomars förståelse av denna typ av våldtäkt samt hur de uttrycker sig ifråga om frivillighet och samtycke till sex. Dessutom undersöks hur dessa uppfattningar kan kopplas till genusnormer. Empiriskt material har insamlats genom tre fokusgrupper med ungdomar i åldern 17-18 år. Vinjetter baserade på riktiga rättsfall har använts som stimulusmaterial. En tematisk analys av materialet resulterade i två huvudkategorier vilka var tolkningsproblematik och rädslor. Resultatet visar att tjejer i högre utsträckning än killar får ta ansvar för hur deras agerande ska tolkas av den andre. Ofta betonades tjejers ansvar för att agera så att missförstånd om inte uppstod genom att uttrycka tydligt när de inte ville ha sex. Detta kopplas i analysen till att vara ett uttryck för rådande genusordning och normer för maskulinitet och femininitet.

Studien belyser hur Eva-Stina Byggmästars diktverk Älvdrottningen förhåller sig till den gurleska estetiken. Den gurleska estetiken visar sig i form av olika faktorer så som samkönad sexualitet, maximalism, femininitet, intertextualitet och flickrummet. De teorier som ligger till grund för uppsatsen är queerteori utifrån Fanny Ambjörnsson och Maria Margareta Österholms definition av skevhetsteori där fokus ligger på sexualitet och femininitet.  Resultatet av den föreliggande studien är att de olika faktorer, som nämns ovan, är nära sammanlänkande med varandra och bygger upp den gurleska estetiken tillsammans. Den tydliga associationen mellan de flickor i diktverket som känner ett starkt sexuellt begär till varandra förstärks genom den språkliga och beskrivande överdrift av ord och upprepningar. Dikterna kan anses gurleska för att de bryter mot normativiteter om erotiskt begär och vilka som får hysa dessa känslor. I denna kontext är den queera kärleken mellan flickorna som kännetecknar den gurleska estetiken, detta för att traditionellt sett anses inte sexuella känslor och sexuella handlingar förekomma mellan flickor.

This master thesis is discussing ten pony books from 2006 in relation to the heterosexual matrix. It contains a rather extensive research overview regarding horse riding from a gender perspective, pony books, traditional feminist studies of girls’ books and queer readings of girls’ and children’s literature. The aim of the empirical study is two folded; firstly to show how the girl protagonists’ horse riding is presented in terms of masculinity and femininity (as defined by Natalie Koivula), secondly to analyze the relations between the girls appearing in the books from a queer perspective attempting to find some queer leakage in the depictions. The theory applied is based on Judith Butler and the method is derived from the tradition of queer readings and feminist counter readings. The results show that the protagonists construct masculinity as well as femininity, often combined, which question the assumption that girls and women can only construct femininity and furthermore illustrate that the division between femininity and masculinity is not as natural as is often assumed. The analysis also demonstrates that some of the girls express intense emotions for other girls and show a stronger bond towards other girls than towards boys. However, the relations between the girls are often normalized in accordance with the heterosexual matrix. The conclusion of the thesis is that the pony books can be both liberating from current heterosexual gender norms and reinforcing this societal order. Another important conclusion is that the liberating potential varies greatly between the books. / Uppsatsnivå: D

Studien undersöker hur maskulinitet-femininitet ur ett organisatoriskt perspektiv, med fokus på det polska rättsväsendet, kommer till uttryck i en jämförelse mellan två skönlitterära verk, av Marek Nowakowski (1984) respektive Zygmunt Miłoszewski (2011). Särskilt undersöks om det föreligger en rörelse mot en ökad grad av femininitet i det narrativa. Metoden bygger på kvalitativ textanalys med en hypotetiskt-deduktiv ansats. Särskild tonvikt läggs på studiet av värderingars indirekta manifestationer i ritualer och symboler. Resultatet visar på att femininitet är något mer manifesterad hos Miłoszewski men att detta i huvudsak beror på att det finns kvinnliga chefer, som respekteras i sin yrkesroll och som formar vissa ritualer och symboler i feminin riktning. En stark och sexuellt färgad objektifiering av kvinnor som individer, tillsammans med övervägande maskulint färgade symboler, ger istället en påtaglig slagsida åt det maskulina. Slutsatsen är att det inte föreligger någon dramatisk skillnad vad gäller maskulinitet-femininitet mellan de två verken, något som finner stöd i teorier om trögrörliga värderingar men mer lättföränderliga symboler och ritualer / Porównując dwa dzieła literatury pięknej, Marka Nowakowskiego (1984) i Zygmunta Miłoszewskiego (2011), niniejsza praca ma na celu przeanalizowanie jak wyrażają się w owych tekstach męskość i kobiecość pod względem teorii organizacji i zarządzania, skupiając się na organach ścigania i wymiarze sprawiedliwości. Szczególny nacisk położono na pytanie o ewentualny wzrost wskaźnika kobiecości w narracji. Analiza treści została przeprowadzona metodą hipotetyczno-dedukcyjną. Pośrednie objawy wartości w rytuałach i symbolach zostały szczególnie przeanalizowane. Wyniki analizy pokazują, że kobiecość jest nieco mocniej reprezentowana w powieści Miłoszewskiego. Obserwację tę można w dużej mierze wyjaśnić samym faktem istnienia w tekście kobiet menadżerów, poszanowaniem kobiet w pozycjach menadżerskich i tym, że kobiety te kształtują niektóre rytuały i symbole, zmacniając tym samym wskaźnik kobiecości. Na ogół kobiety są jednak traktowane przedmiotowo. Razem z symbolami o zabarwieniu bardziej męskim, przyczynia się to do interpretacji tekstu w kategoriach zdecydowanie męskich. Analizy zatem wykazały, że różnica w wymiarze męskość-kobiecość jest niewielka, co znajduje poparcie w podstawowych teoriach o większej nieelastyczności wartości, w przeciwieństwie do bardziej podatnych na zmiany symboli i rytuałów.

Denna studie har för avsikt att studera romanen Hungerspelen, skriven av Suzanne Collins. Syftet är att undersöka hur karaktärerna Katniss och Peeta skildras ur ett feministiskt perspektiv där fokus ligger på att studera de båda karaktärernas genuskonstruktioner. Ett delsyfte för studien är även att undersöka vilka didaktiska implikationer ett arbete med denna roman kan leda till i undervisningen i en gymnasieklass. Den metod som använts i analysen är närläsning där fokus legat på att utifrån romanens innehåll analysera framställningen av Katniss och Peeta, främst utifrån delar av Nikolajevas motsatsschema över stereotypa kvinnliga och manliga egenskaper. Analysen visar att de båda karaktärerna skildras som normbrytande men även att de bekräftar många av de stereotyper och normer som finns när det gäller kvinnligt och manligt beteende.