Syftet med denna studie är att undersöka hur konstruktionen av ett nationellt identitetsideal sker inom den diskursiva praktik som artiklar och användarkommentarer tillsammans skapar på de invandrings- och mediekritiska nyhetsplattformarna Avpixlat och Nyheter Idag. Vårt huvudsakliga fokus har varit genus och kultursyn, eftersom dessa aspekter utgör en grundläggande del av identitetskonstruktionen. Kathryn Woodward (1997) menar att all identitetskonstruktion sker genom simultana processer av inkludering och exkludering. Genom att exkludera ‘de Andra’ från ett föreställt ‘vi’ erbjuds möjligheten att avgränsa vad ‘vi’ inte är och på så sätt undvika att uttryckligen fastslå vad ‘vi’ är. På detta sätt kan inre motsättningar eller självmotsägelser döljas och ignoreras. Detta blir särskilt aktuellt då den rådande flyktingkrisen medför att människor tvingas lämna sina hemländer för att på obestämd tid befinna sig inom andra nationella gemenskaper. Vilket i sin tur aktualiserar frågan kring medborgarskap samt vem som betraktas som svensk och inte. Vi kommer därför att använda oss av teorier kring hur nationalism och nationell identitet skapas, vilken roll genus fyller i denna process samt hur vi kan förstå den kultursyn som uttrycks av artiklar och i användarkommentarerna. I analysen har vi använt oss av en kritisk diskursanalys enligt Faircloughs modell. Han menar att språket är simultant konstruerat och konstruerande, men även att språket innehåller möjligheter att skapa omedvetna maktstrukturer i den språkliga praktiken, vilka kan dölja ideologiska förtecken samt rådande maktförhållanden. Metoden avser därför att avtäcka dessa strukturer. Detta sker genom analys av texter på tre nivåer: text, diskursiv praktik samt social praktik.Utifrån vår analys menar vi därför att användarkommentarerna använder sig av en kultursyn från globaliseringsparadigmet clash of civilizations i kombination med ett orientalistiskt synsätt, för att konstruera ett imaginärt nationellt identitetsideal. Genom att producera de binära oppositionerna 'vi svenskar' och 'de Andra' möjliggörs en identifikation i negation till 'de Andras' tillskrivna och oönskade egenskaper. Genus fyller vidare en tveeggad roll i denna konstruktion. Å ena sidan gestaltas kvinnor enbart som objekt för kvinnosyn: 'vår' jämställdhet och 'våra' goda jämställda män i konstrast mot 'Andras' förlegade och förtryckande kvinnosyn. 'Deras' kvinnosyn riskerar även att gå ut över 'våra' kvinnor och placera dem under samma förtryck som 'Andra' kvinnor upplever. Å andra sidan möjliggörs genuskonstruktionen av mannen som nationens beskyddare, där kvinnor 'är' nationen medan män 'gör' nationen. Mannen framställs här som det aktiva subjektet, vars ansvar är att beskydda nationen från såväl inre som yttre hot. Vidare menar vi att det finns ett tydligt maskulinitetsideal, där jämställdhet utgör den främsta markören för 'svenska män’ samtidigt som artiklar och användarkommentarer etablerar en negation av ‘de ojämställda Andra’, där män från ‘Andra’ kulturer anses representera en patriarkal och förtryckande struktur.

This thesis is a comparative analysis between two books from the Sookie Stackhouse series by Charlaine Harris. We chose to work with book 1 - Dead Until Dark and book 10 - Dead in the Family. Our analysis is based on a gender perspective, using the litterature we present in previous research and theory. The aim for the thesis was to examine how gender and sexuality is portrayed in the books. In addition, we have looked at how the books represent gender norms in society through their characters and if named characters change throughout the series. We have applied comparative analysis and Nikolajeva's scheme on stereotypical males and females in litterature. We chose to analyse the four main characters - Sookie, Bill, Eric and Sam. In our analysis we discuss how the balance of power between the characters is portrayed as well as their gender and sexuality in relation to each other. Our analysis indicate that the characters are mainly portrayed with stereotypical gender norms and the comparison between the two books shows us no or very little development of named norms. Moreover, we observed that Sookies female gender is portrayed in relation to the three male characters, Bill, Eric and Sam. In addition, the male characters gender is also described in relation to the female character. Our analysis through Nikolajeva´s scheme depicts the characters in all categories of stereotypical gender roles. Sookie could often be categorized as a normative female whilst Bill and Eric in majority were categorized as normative males. Sams character was the only one to portray both female and male characteristics. This was depicted in both books. Further more, the male genders were portrayed similar in both books although the characters were mentioned more regularly in book 1 compared to book 10. Conclusively, we discussed how the books can be used in class to teach about gender, sexuality and norms. Lastly, we stressed what the positive and negative outcomes for teachers may be and what we think is important in class not to emulate stereotypical gender roles.

Bakgrund: Bröstcancer drabbar ca 8 000 personer varje år och är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Mastektomi är en behandlingsform där hela bröstkörteln avlägsnas. Denna operationsmetod påverkar kvinnans självkänsla, synen på sin kvinnlighet och kroppsbild. Det är en omtumlande situation som kräver sjuksköterskans stöd. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha genomgått en mastektomi på grund av bröstcancer. Metod: Litteraturstudien består av 14 kvalitativa artiklar som granskats och analyserats genom innehållsanalys. Sökningen genomfördes i CINAHL och PubMed. Resultatet av analysen sammanställdes i kategorier och underkategorier. Resultat: Resultatet beskrevs i tre kategorier: en förändrad kroppsbild, en utmaning av den kvinnliga identiteten och en förändrad livssituation. Att ha genomgått en mastektomi väckte många tankar och känslor, som kunde innebära en upplevelse av förlorad identitet, kvinnlighet och sexualitet. Många kvinnor valde att dölja bröstförlusten med kläder, proteser eller rekonstruktiv operation. Konklusion: Att ha genomgått en mastektomi innebär en förändrad kroppsbild, som kan vara svår att hantera. Genom den ökade förståelsen och kunskapen som studien ger kan sjuksköterskor i vården bemöta dessa kvinnor på ett bättre sätt. / Background: Breast cancer affects about 8 000 people each year and is the most common cancer affecting women in Sweden. Mastectomy is a form of treatment in which the entire mammary gland is removed. This surgery method affects a woman's self-esteem, perception of her femininity and body image. This shattering situation requires nurses support. Aim: The aim of the study was to describe women's experiences who have undergone a mastectomy due to breast cancer. Methods: This literature study consists of 14 qualitative articles who were reviewed and analyzed through content analysis. The search was conducted in CINAHL and PubMed. The results of the analysis were compiled into categories and subcategories. Results: The results showed three categories: an altered body image, a challenge of the female identity and a changed life situation. To have undergone a mastectomy raised many thoughts and feelings, which may imply a sense of loss of identity, femininity and sexuality. Many women wanted to hide the breast loss by clothing, prostheses or reconstructive surgery. Conclusion: An altered body image due to mastectomy can be difficult to manage. By the knowledge and understanding this study provides, nurses can give these women an optimal care.

<p>Kultfilmsfankulturen uppstod i början av 1980-talet. Den baseras på en misstänksamhet mot den föreställda mainstreampubliken. Kultfilmerna betraktas av fansen med allt från förakt till dyrkan. Utifrån Sarah Thorntons mer kritiska perspektiv på subkulturer har forskare som Mark Jancovich, Joanne Hollows och Jacinda Reed visat hur kultfilmsfankulturen är en klass-och könsbunden (maskulin) konstruktion och att både ”kult” och ”mainstream” är begrepp som konstrueras inom själva subkulturen.</p><p>På internet finns en uppsjö av sajter som inriktar sig på att recensera kultfilmer. Båda ovan nämnda typer av fankritik och olika schatteringar däremellan finns representerade. Ofta flyter de in i varandra. På grund av mediets öppna karaktär är sajterna ofta mer censurerade än tryckta kultfilmsfansin. Sidorna riktar sig först och främst till fans och är mer eller mindre exkluderande mot utomstående. Det heterosexuellt ”grabbiga” tilltalet och det sadistiska våld mot kvinnor som förekommer i många av de recenserade filmerna kan ha en utestängande effekt mot kvinnor och icke-heterosexuella. Överlag tycks det dock ha skett en uppluckring av den av fansen föreställda gränsen mellan deras egen subkultur och mainstreamkulturen. Mycket beror det på den ökade mediala och akademiska uppmärksamheten kring kultfilm. Filmerna är också lättare att få tag på.</p><p>Bilden av det typiska kultfilmsfanet är en utbildad, vit (heterosexuell) man från medelklassen och så tycks även vara fallet på sajterna. Det finns dock några aktiva kvinnor som tycks ha hittat sin plats i fangemenskapen utan att ”kulturellt sett vara en grabbarna”. De manliga sajtinnehavarna har å ena sidan en maskulin roll inom subkulturen som webbmaster, men måste samtidigt tillgripa olika strategier för att värja sig från den feminiserade bilden av fanet/nörden utanför subkulturen. Stämningen sajtinnehavare och recensenter emellan är i allmänhet mycket god och många fans tycks uppleva en stor gemenskap på nätet, samtidigt som det finns en stark individualistisk hållning och ett ägandetänkande kring de egna sajterna.</p>

The aim of this essay is to study constructions of femininity and sexuality in Sara Stridsberg’s novel Darling River (2010). The analysis is based on queer theory and the term ’skev’ – a variation of ’queer’ that allows one to focus on additional forms of normativity apart from sexual desire – and examines how the characters of the novel are challenging the heteronormative framework by performing gender and sexuality in non-normative, subversive ways. In short, I discuss how the relationship between femininity, body and destiny is being portrayed, how the characters question heteronormativity by overdoing femininity, and by being unable (unwilling) to perform adult femininity. I also show how the novel constitutes non-normative sexuality in, for example, incestuous, non-reproductive and non-monogamous ways. Furthermore, I locate queer leakages in the text, and discuss how the characters relate to objectification and agency.

This Master's thesis explores representations of sexual agency in contemporary, Swedish novels for young adults. Using a representational theory approach the thesis analyzes 24 novels published in 2000 – 2013. Addressing the following research questions: how is sexual agency constructed and regulated relative to gender performativity in Swedish novels for young adults? How are situations of sexual abuse and sexual “grey zones” (situations that border on abuse) represented and being made intelligible in the texts? What are the consequences of representations of sexual agency? In the readings of the novels discourse analysis and theories on cultural representation and power have served as the critical points of entry, as well as the methodological basis for the study. Furthermore, social constructionist gender theory, feminist phenomenology, masculinity studies and feminist theory on sexuality and power are central to the textual analyses offered. The results show that teenage girls in youth novels typically fall in to two categories. The girl protagonists either tend to be represented as having little or no knowledge about their own body, sexuality, or sexual discourse generally, which prevents them from inhabiting sexual agency. Or the teenage girl protagonists tend to, on the contrary, have plenty of sexual knowledge as well as sexual experience, actively claim sexual agency and initiate sexual practices. However, these girls sexual behavior is sanctioned by means of social stigmatization and harassment. Moreover the material shows that compared to the girls teenage boys often are represented as having a desire based and relatively uncomplicated relation to their sexuality and body as well as more sexual knowledge. Nevertheless, as with the girls, the boys sexual agency is also severely circumscribed by norms of masculinity that require boys to prove themselves as heterosexuals and demonstrate a persistent desire to have sex at all times. The fact that representations of sexual abuse and sexual “grey zones” are very frequent in novels for young adults is a striking finding; ways that these representations are often left unproblematized in the novels is discussed as a result of destructive and stereotypical gender constructions.

Middagsbjudningen är en grupp och ett konstprojekt. Middagsbjudningen är feministiska händelser, rumsligheter och samtal. Middagsbjudningen är snälla men skeva gemenskaper. I den bästa av tjejvärldar är en scenisk triptyk som uppfördes parallellt, och i olika städer, under våren 2014. Scenkonstkollektivet PotatoPotato har bjudit upp Teater Trots och Maria – som i sin tur bjöd med Middagsbjudningen – för att utifrån ett akut behov av att undfly all patriarkal och kapitalistisk skit istället undersöka hur det skulle vara om vi omkullkastat samhällets värdesystem där strävan efter makt, vinst och effektivitet slagit rot. Kan vi istället gro en värld där feminina värden – det mjuka, det sinnliga, det icke-framstegsinriktade och det kollektiva - är rådande norm? Vi hänger oss åt misslyckanden och sårbarhet samt dricker rosa bubbel på en kulle under soluppgången. I den bästa av tjejvärldar eller Femininiteter som potential är den sjunde Middagbjudningen och genomfördes 26-28 mars 2014 i Stockholm. / [Abstract till utställningen: (Some) Legendary Lesbians / Akt 2 / Middagsbjudningen: I den bästa av tjejvärldar]: (SOME) LEGENDARY LESBIANS är pub-quiz, arkiv och glitterscen. Sedan hösten 2013 har jag begärligt cruisat Storbrittaniens lesbiska arkiv. Allra längst in öppnar jag en kartong märkt ’JF’. Från vykort, foton och en opublicerad självbiografi skriven på baksidan av gasräkningar tar en delvis dold berättelse om ’JF’ – Jackie Forster, Mega Being, Jacqueline McKenzie, Straight Thespian och Roaring Leasbian – form.Performance 45 minAffischer MIDDAGSBJUDNINGEN: I den bästa av tjejvärldar. Urlessa att tvingas svara på frågor vi inte har formulerat låter vi nu varma värden skölja över oss. Hårda bakgator blir till mjuka mattor. Kalla lysrör blir till en rituell ljussammankomst. Det doftar honung och vanilj. I Middagsbjudningen känntänker vi kring kring de värden som ofta inte får ta plats: Det sinnliga, det kollektiva, det icke-resultatinriktade och det oekonomiska. Installation och dokumentation AKT 2. Lukta på väggarna! En 11 min lång ljudguide. [Material: Sirap, video, glitter, akryl, tusch, tequila rose, dofthängen, ipods, handspeglar, liggunderlag, textil etc.] [Teknik: Performance, installation, affisch, ljud, text] / <p>Text av Louise Blad. Form av Andrea Berglund, Filippa Hanzon, Louise Blad och Maria Jennefelt. Essän finns i två original som har skannats och printats. [I examensarbetet ingår utställningen: (Some) Legendary Lesbians / Akt 2 / Middagsbjudningen: I den bästa av tjejvärldar].</p>

This study intends to gain understanding of how mothers in the two first years postpartum feel about and relate themselves to the ideal of thinness. The empirical material is based on new mothers’ perceptions and experiences. The data is collected through a qualitative method based on interviews.   The study is interpreted by a social constructive perspective and the theoretical framework has been objectification theory and Connell’s theory of gender. Some of the theoretical concepts we have used to understand the mothers’ experiences are “norms”, “normative femininity” and “social stigma”. We also have used the thematic concept “the social body”, which is an understanding of the body as a carrier of social meaning   The results of the study show that new mothers have a problematic relation to their own bodies. This problematic approach to the body arises from the constant presence of the ideal of thinness and comments from the surroundings, as the norms of interpersonal relationships are modified during pregnancy and the postpartum period. The bodies of the new mothers become objectified by the comments from the surroundings and their bodies are therefore under social control.   The ideal of thinness has a big impact on the new mothers’ body perception. We have therefore identified four strategies that the mothers use to manage the ideal: 1. With the help of clothes the new mothers precede the social pressure that the ideal of thinness generates by concealing their bodies that they experience does not comply with the ideal; 2. The new mothers adapt their bodies to the ideal by physical exercise; 3. The new mothers adapt their bodies to the ideal by diet; 4. The new mothers use cognitive strategies to feel more at ease with their postpartum bodies, by thinking kind thoughts about themselves and their own bodies.

Tv-spel har sedan dess begynnelse kontinuerligt växt storartat och är numera en stor ekonomisk nöjesindustri med flera miljoner användare varje dag. Tv- och film har under flera år granskats och undersökts gällande exempelvis vilka meddelanden dessa sänder ut och reproducerar till dess konsumenter genom bland annat könsroller, våld, etnicitet och klass. Även om tv-spel som medieplattform även blivit granskad gällande liknande fenomen som tv- och film så är forskningsområdet fortfarande relativt smalt. De flesta undersökningar om genusrepresentationer i tv-spel brukar handla om exempelvis Lara Croft i Tomb Raider-serien som anses vara arketypen för just detta eller andra typiska fall. Jag ville istället utföra en undersökning på ett tv-spel som är populärt i skrivande stund och valet föll sig slutligen på actionspelet Overwatch av spelutvecklaren Blizzard Entertainment. Syftet med denna studie är att undersöka de kvinnliga och manliga karaktärerna i spelet och se om det råder någon skillnad kring hur dessa har representerats och gestaltats genom bland annat kroppstyper och sedan försöka svara på frågan varför resultatet kan tänkas se ut som det gör. För att utföra analysen har metoden bestått av en semiotisk bildanalys av karaktärernas officiella översiktsbilder, detta för att kunna få ett så detaljerat resultat som möjligt.  Studien utgår från en teoretisk ram som behandlar bland annat femininitet och maskulinitet i populärkultur, teorier om hur tv-spelbranschen är mansdominerad, vilket i sådant fall avspeglar hur kvinnor gestaltas, samt verktyg från feministisk filmteori som Laura Mulveys ”the male gaze”, vilket baseras på idén att kamerans perspektiv i film ofta är utifrån en mans ögon. Resultatet i denna studie visade att de analyserade kvinnorna i spelet följde en tydlig mall gällande kroppstyper och flera av karaktärerna är gestaltade med översexualiserande klädsel. De manliga karaktärerna har ett betydligt bredare spektrum vad gäller gestaltningen av kroppstyper. Spelet Overwatch och dess karaktärer följer samma mönster som tidigare uppmärksammats i genusforskning inom tv-spel och ett flertal uppmärksammade företeelser som exempelvis Anita Sarkeesians teori ”kvinnan som pris” i tv-spel finns även att utläsa i detta exempel. Det kan argumenteras för att kvinnorna i spelet är gestaltade på detta vis för att tillfredsställa en antagen heterosexuell manlig publik eller för att manliga tv-spelutvecklare projicerar sina egna sexuella preferenser vid gestaltningen av spelets kvinnliga karaktärer.

Syftet med denna uppsats är att analysera och erhålla en djupare förståelse kring latenta föreställningar om ras, sexualitet och femininitet, med utgångspunkt i den svarta kvinnliga hiphopartisten Nicki Minaj framställning av sig själv, och det motstånd hon har artikulerat. Hennes motstånd mot det vita patriarkala majoritetssamhället har mött kritik av de vita artisterna Taylor Swift och Miley Cyrus, samt av den svarta hiphopskribenten Chuck Creekmur. Frågeställningarna berör vilka strategier Minaj använder för att göra motstånd, och vilka reaktioner hennes motstånd får, samt hur Swifts och Cyrus reaktioner kan förstås utifrån teorier om vithet. Det teoretiska ramverket utgörs av hiphopfeministisk och svart feminismteori, främst med utgångspunkt i Chepps (2015) teori om respektabilitet, samt teorier om vithetsnormer, där Yancys (2008) teorier ”om att bli tagen i bakhåll av sin vithet” och ”ond tro” kan nämnas. Metoden som använts är diskursanalys för att genom specifika teman kunna analysera latenta meningar i texterna. Det som framkom i analysen är att Minaj använder många sätt för att göra motstånd, både genom att explicit uttrycka sin åsikt men också genom att utmana sterotypa framställningar av den svarta kvinnans kropp och sexualitet. Swift och Cyrus reaktion på Minaj kritik är typiskt så som många vita reagerar när de konfronteras med sin egen position i vithetsnormen: med chock och aggression mot den rasifierade person som påtalade ojämlikheten.