<p>Vår tids syn på teknik ser vi tydliga spår av i dagens filmer, och kanske framförallt superhjältefilmer. Där använder sig både hjältar och skurkar av avancerad teknik i sin kamp mot varandra. Men även synen på biologi avspeglas i dessa filmer, och det mest intressanta är när dessa ställs mot varandra. Vi har jämfört två av vår tids största hjältar, en som använder sig av teknik och en som har biologiska krafter, för att se vilka likheter och skillnader som finns. Hjältarna det rör sig om är Spider-Man och Batman.</p>

Temat för detta arbete är att undersöka hur kvinnor framställs som superhjältar, om det finns några skillnader mellan de kvinnliga och manliga hjältarna. I detta arbete kommer det även att undersökas hur barn blir påverkade av media och hur barn analyserar det de ser och hur de utrycker sig i bild. I metoden används dels en workshop med elever från årskurs tre för att undersöka vilka superhjältar som spontant kom till barnen. Barnen skulle sedan måla sina egna superhjältar som sedan analyserades för att se om det blev någon skillnad på hur killar och tjejer målade sina superhjältar. Barnen målade sina teckningar olika, ett exempel var att kroppsbyggnad var olika på killar och tjejers målningar. Andra delen av metoden är att analysera fyra filmer med hjälp av Bechdeltestet för att undersöka hur och om kvinnornas roll har förändrats med tiden. Det var inte alltid självklart att en film skulle bli godkänd. Det finns idag skillnader på hur män och kvinnor gestaltas i superhjältefilmer. Detta märks dels på deras krafter och dels hur de lär sig hantera dessa. Trots att kvinnorna får mer och mer plats utgör männen största delen i filmerna, då männen oftast har huvudrollen.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att analysera och diskutera hur ämnet mobbning gestaltas i de skönlitterära böckerna Handbok för superhjältar, del 1 och 2. Böckerna är skrivna av Elias &amp; Agnes Våhlund. Uppsatsen svarar på frågeställningarna: Hur gestaltas mobbning i de första två böckerna av serien Handbok för superhjältar? Hur kan litteraturen användas i undervisningen?Vi använder oss av hermeneutiken för att tolka, förstå och förmedla våra upplevelser av fenomenet mobbning. Ulla Rhedins avhandling Bilderboken- på väg mot en teori (2001) används också som stöd för att utföra analyser av samspelet mellan både text och bild. Detta för att få en djupare förståelse för hur mobbningen avbildas genom karaktärer och situationer som vi får se och läsa om. Analysen delas in i nio kategorier där vi undersöker de olika delar som gör boken till en helhet. Resultaten från analyserna visar att den vanligaste typen av mobbning är både verbal och fysisk och att det oftast sker i miljöer i anslutning till skolan. I avsnittet slutsatser svarar vi på vår första frågeställning genom att använda oss av relevanta kategorier från analysavsnittet och den tidigare forskningen. Vi svarar på vår andra frågeställning i diskussionsavsnittet där vi diskuterar litteraturens didaktiska användning i svenskundervisningen för årskurserna F–3 samt dess relevans till läraryrket.

Superhjältar har länge varit sinnebilden för hegemonisk maskulinitet, det manliga idealet, i den västerländska populärkulturen, vilket gör det svårt för kvinnor att ta sig in på området. Många kvinnliga hjältar som har försökt tillägna sig traditionellt maskulina karaktärsdrag har fått betala genom att istället bli sexualiserade. Det postfeministiska synsättet menar dock att kvinnliga hjältar kan få vara sexiga och bära traditionellt feminina markörer som smink och höga klackar om det är på deras egna villkor och om de samtidigt är tuffa och går sin egen väg. Tv-serien Supergirl har feministiska mål och producenterna säger sig ha skapat en kvinnlig hjälte som behandlas likadant som sina manliga motsvarigheter. Då karaktären Superman, som har samma krafter som Supergirl, förekommer i samma tv-serie ger det möjligheten att kunna jämföra de två karaktärerna på lika villkor. Genom att analysera narrativ och konstruktion har vi undersökt vilka skillnader som finns. Vi har även undersökt om, och i så fall hur, karaktären Supergirl tillägnar sig traditionellt maskulina drag. Resultaten visade att Supergirl, istället för att sexualiseras, framställdes som en ung och osäker flicka trots att hon är en vuxen kvinna. Det visade sig också vara tveksamt om Supergirl passar in på definitionen av en hjälte eftersom hon inte har de tuffa drag som hjältar traditionellt har. Hennes osäkerhet och brist på initiativförmåga är också det som gör att hon inte passar in på definitionen av den postfeministiska superhjälten. Narrativet i tv-serien placerade Supergirl i underläge från början genom att skicka henne till jorden långt senare än sin kusin. Både samhällsmedborgarna i tv-serien och Supergirl själv placerar Superman på en tron, medan hon själv oftast blir bemött som en ung flicka. Även kameravinklar och klippning hjälper till att förstärka denna bild. Vår slutsats blir att karaktären Supergirl inte hjälper den kvinnliga superhjälten att bryta ny mark. Hon har superkrafter, men hennes traditionellt feminina drag försvagar henne och hon framstår inte som intelligent eller som en ledare.

Vår tids syn på teknik ser vi tydliga spår av i dagens filmer, och kanske framförallt superhjältefilmer. Där använder sig både hjältar och skurkar av avancerad teknik i sin kamp mot varandra. Men även synen på biologi avspeglas i dessa filmer, och det mest intressanta är när dessa ställs mot varandra. Vi har jämfört två av vår tids största hjältar, en som använder sig av teknik och en som har biologiska krafter, för att se vilka likheter och skillnader som finns. Hjältarna det rör sig om är Spider-Man och Batman.

By conducting a text analysis this study analyzes possible similarities in the portrayal of story characters between historical Norse myths and contemporary film productions. The chosen historical texts are two stories from Norse mythology which render a myth about Thor and a giant named Hrunge as well as the myth Trymskvädet. The selected movies are two of the comic company Marvel’s productions about super heroes – Thor and The Avengers. Different categories that this study compares are how the characters are defined by their possessions or artefacts, the actions and the choices which the characters make, and also how their relations, roles and origins are being portrayed. As the result of study shows, there are some similarities between the historical texts and the movies with regard to how the stories portray the characters.      According to cognitive theories, a story becomes more memorable if there is a balance between what readers intuitively expect and does not expect from the story while it unfolds in texts or multimedia productions. The reason for these similarities between textual and visual material created in different times may not only be that historical texts serve as the inspirational base for contemporary productions, but also relates to how myths have some unforgettable characters by striking a balance between intuitiveness and counter-intuitiveness features, and that the movies use character portrayals with a similar balance between the features.

Syftet med denna uppsats är först och främst att undersöka om Wonder Woman är en komplett hjälte. Utefter Aristoteles dygdeetik och Voglers hjälteresa analyserar vi filmen Wonder Woman från 2017 samt ett icke producerat manus med samma titel. I uppsatsens sista kapitel diskuterar vi sedan kring hur genus har påverkat Wonder Womans möjlighet att framstå som en komplett hjälte. I analysen kommer vi fram till att filmen i jämförelse med manuset är nästintill strukturellt perfekt gällande hjälteresan och ytterligare förstärks av användningen av dygder. Vidare anser vi att gestaltningen av filmens Wonder Woman har påverkats av de karaktärsdrag som originalkaraktären påvisade under 1940-talet. Vi kommer fram till att det är framförallt av dessa två anledningar, samt att hon inte förhåller sig till det maskulina superhjälteidealet, som gör att Diana kan betraktas som en ultimat hjälte vid filmens slut, men inte vid manusets.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur mobbning framställs i de två första delarna av serienHandbok för superhjältar. Frågeställningarna som svaras på är hur mobbning gestaltas samthur text och illustrationer samspelar. Arbetet avslutas med en diskussion kring böckernasdidaktiska användningsområde. Analysen sker med en hermeneutisk och tematisk orienteringdär text och illustrationer undersöks. Den sker också med hjälp av analysverktyg som berörtyp av bilderbok och läsandet av den. Analysen utförs genom att mobbning delats in i fyrakategorier, miljö, typ av mobbning, mobbare och offer och avslutas med avsnitten bild ochtext i samspel samt koppling till litteraturöversikt. Analysen visar att mobbningen framföralltsker i skolmiljön. Den typ av mobbning som sker i böckerna är verbal, psykisk och fysisk.Mobbningen utförs av ett killgäng och offret är skolans nya tjej som har stora öron. Offret blirsuperhjälte och positionerna mellan karaktärerna ändras vilket påverkar mobbningen. Vidarevisar analysen att böckerna övergripande är av genuin karaktär men att de i vissa fall kantolkas vara av episk karaktär. Slutligen diskuteras risker och fördelar med böckernasdidaktiska användning och vad de kan bidra med vid samtal om svåra ämnen.

This is a case study of Carlstad Comic Con 2011 and 2012.The purpose is to study the event in relation to a project management and a local culture policy perspective. This in order to analyze the organization of a popular culture event and see how such a local event may benefit Karlstad as a city. Besides studying the organization of Carlstad Comic Con and its outcomes I am sketching a short cultural history of popular culture media and its context within recent year’s globalization.The study shows that the events have had a great beneficial impact on the local industry; lacking any negative sides, and have put Karlstad in an international context which goes directly in line with the standard guidelines for project management of region culture policy. Concerning how to organize the event the organizers have not followed a strict project structure. The organization of Carlstad Comic Con is based on a great enthusiasm for popular culture which eventually has led to an appreciated event both by visitors and artists alike.