Syftet med denna uppsats var att skildra designprocessen i utformningen av ett matbord där ett bimål var att undersöka hur man som frilansare kommunicerar med ledet ovanför: d.v.s. producenterna. Därav detta egna utformade projekt som tar med er på resan från en inspiration till skapandet av en prototyp av en produkt.

<p><p>Syftet med denna uppsats var att skildra designprocessen i utformningen av ett matbord där ett bimål var att undersöka hur man som frilansare kommunicerar med ledet ovanför: d.v.s. producenterna. Därav detta egna utformade projekt som tar med er på resan från en inspiration till skapandet av en prototyp av en produkt.</p></p>

I denna studie sätts fokus på frilansanande konstnärers arbetsvillkor och arbetsmiljö där yrkesverksammafrilansande musiker i Sverige utgör studiesubjektet. Syftet med studien har därmed formulerats att utforska frilansande musikers erfarenhet och uppfattning om arbetsvillkor och arbetsmiljö i en svensk kontext. För att uppnå syftet med studien formulerades två frågeställningar: Vad karaktäriserar frilansmusikers upplevda arbetsvillkor? Vad kännetecknar frilansmusikernas arbetsmiljö, det vill säga vilka är deras upplevda jobbkrav och resurser? Det data studien bygger på är fem semistrukturerade intervjuer med frilansande musiker. De teoretiska utgångspunkterna för studien är job demand – resources (JD-R) modellen, som relaterar jobbkrav och resurser till varandra. Vidare har Goffmans dramaturgiska perspektiv använts för att analysera på vilket sätt de frilansande musikernas beskrivning av arbetsmiljö går att sammankoppla med den bakre och främre regionen. Dessutom används resiliens ur ett individ- och grupperspektiv. Resultatet visar att frilansande musikers arbetsvillkor, ekonomi och framtid präglas av osäkerhet där tillförlitliga sociala skyddsnät saknas. Arbetsmiljön ställer höga krav på musikerna, vilken de beskriver som att präglas av en hög och ojämn arbetsbelastning. Dessa förutsättningar kräver flexibilitet, social och musikalisk kompetens, professionalism och administrativ förmåga. Resurserna som de beskriver är främst på gruppnivå och till viss del på individnivå. På gruppnivå lyfts gemenskap, kontaktnät, socialt och kollegialt stöd fram som resurser. På både grupp och individnivå beskrivs meningsfullhet, hängivenhet till musiken samt konstnärlig utveckling som resurser. Sammanfattningsvis visar analysen att de frilansande musikernas arbetsvillkor och jobbkrav upplevs som utmanande men där de resurserna de upplever till viss del fungerar som buffert. Frilansande musikers arbetsvillkor präglas av osäkerhet, musikernas resurser kan kopplas till de sociala kontaktnäten samt den egna hängivenheten till musiken och jobbkraven har stor inverkan på upplevelsen av stress i musikernas vardag och arbetsliv.

Studien syftar till att skapa förståelse för hur frilansande projektledare i eventbranschen upplever sin yrkesroll i gigekonomi.  För att undersöka studiens syfte så har tre forskningsfrågor tagits fram Varför väljer projektledare att jobba som egenföretagare i eventbranschen? Vilka utmaningar finns i yrkesrollen? Vilka framgångsfaktorer identifierar frilansande projektledare i sin yrkesroll? För att besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts. Då ämnet gigekonomi är ett fortsatt outforskat ämne och studiens efterfrågar respondenternas upplevelse av sin yrkesroll har en induktiv ansats använts vilket menas att de slutsatser som genererats i studien har baserats på datainsamlingen som gjorts. Studiens respondenter jobbar alla som frilansande projektledare inom evenemangsbranschen. Totalt genomfördes åtta intervjuer med projektledare som jobbat allt från 1månad till 40år som egenföretagare i branschen. Resultatet visar på att huvudanledningarna till att jobba i evenemangsbranschen tycks vara glädje, att få känna det själv men också få ge det till andra. Friheten och flexibiliteten att kunna få bestämma själv visar sig vara drivkraften till att jobba som egenföretagare. Upplevelser angående de utmaningar som påvisats grundas i jobbet med olika människor, förståelsen hos andra för att yrkesrollen är viktigt och oron för att bli sjuk och frånvarande en period. Slutligen presenteras olika framgångsfaktorer som de frilansande projektledarna identifierat i sin yrkesroll. Resultatet av studien skapar en bild över hur dagens projektledare upplever sitt yrke och kan komma att spela roll för framtidens projektledare om gigekonomin fortsätter öka i samma takt som idag så kommer fler att arbeta som frilansande projektledare. / The study aims to create an understanding of how freelance project managers in the event industry experience their professional role in the gig economics. To investigate the purpose of the study, three research questions have been developed Why do project managers choose to work as self-employed in the event industry? What are the challenges in the professional role? What factors of success do freelance project managers identify in their professional role? In order to answer the research questions, a qualitative method in the form of semi-structured interviews has been used. Since the subject of the gig economy is still an unexplored subject and the study's demand for respondents' experience of their professional role, an inductive approach has been used, which means that the conclusions generated in the study have been based on the data collection that has been done. All respondents in this study work as freelance project managers in the event industry. In total, eight interviews were conducted with project managers who worked from 1 month to 40 years as self-employed in the industry. The result shows that the main reasons for working in the event industry seem to be joy, to feel it yourself, but also to give it to others. The freedom and flexibility to be able to decide for yourself are proving to be the driving force for working as a self-employed person. Experiences regarding the challenges that have been demonstrated are based on the work with different people, the understanding of others that the professional role is important and concern about getting health problems and be absent for a period. Finally, various factors of success are presented in which the freelance project managers identified in their professional role. The result of the study creates a picture of how today's project managers experience their profession and may play a role for the future project manager if the gig economy continues to increase at the same rate as today, and more will work as a freelance project manager.

Covid-19-pandemin har satt sina spår i den svenska musikbranschen. Lagstadgade restriktioner och förbud har gjort det svårt för många musiker att försörja sig genom sitt konstnärliga arbete. Denna studie syftar till att undersöka hur pandemin har påverkat frilansande musikers karriärutveckling och planering. Med fokus på inflytandet av musikernas karriärtänkande, personliga tillgångar och professionella identitet söker studien besvara följande frågor: 1. Hur har frilansmusiker upplevt och hanterat pandemin gällande sina karriärer? 2. Hur planerar frilansmusiker sina karriärer framöver? Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med frilansmusiker i åldrarna 28 till 33 år. Intervjuerna analyserades med hjälp av Chaos Theory of Careers, Bourdieus handlingsteori samt begreppen karriärchock och professionell identitet. Pandemin synliggjorde frilansmusikernas osäkra arbetsförhållanden inom olika musikområden. Den initierade reflektioner över den egna karriären som ledde till en öppenhet kring deras framtida karriärutveckling. Under kristiden utvecklade frilansmusiker kompetenser, arbetade i nya roller och fokuserade på sin hälsa. Att vara musiker var djupt förankrat i individernas självbild, vilket hindrade dem från att lämna musiken. Negativa upplevelser i början av pandemin ersattes efterhand med främst positiva upplevelser. Förutsättningar för denna utveckling har varit ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital. Resultaten visar att karriärvägledare behöver dels tillägna sig kunskap om musikers verklighet, dels främja ett öppet karriärtänkande bland elever och studenter.

This is a case study of Carlstad Comic Con 2011 and 2012.The purpose is to study the event in relation to a project management and a local culture policy perspective. This in order to analyze the organization of a popular culture event and see how such a local event may benefit Karlstad as a city. Besides studying the organization of Carlstad Comic Con and its outcomes I am sketching a short cultural history of popular culture media and its context within recent year’s globalization.The study shows that the events have had a great beneficial impact on the local industry; lacking any negative sides, and have put Karlstad in an international context which goes directly in line with the standard guidelines for project management of region culture policy. Concerning how to organize the event the organizers have not followed a strict project structure. The organization of Carlstad Comic Con is based on a great enthusiasm for popular culture which eventually has led to an appreciated event both by visitors and artists alike.

The gig economy can be described as a temporary work-environment where an independent workforce uses platforms to find and draw income from work. In 2016, 20-30% of US and Europe’s population took part in some kind of independent work, and the amount of selfemployed in Sweden is growing. However, at what rate it grows differs depending on how these workers are defined. Within the gig economy, the fastest growing areas of work are in knowledge intensive- and creative environments such as consulting. Using gig consultants provides companies access to top talent within IT, which is required in many businesses and industries where digitalisation is disrupting their ways of working. One of these industries is manufacturing, where e.g. servitisation and Industry 4.0 makes the companies more digital and connected. The purpose of this thesis was to understand how manufacturing companies handle their external talent management and demand for consultant hires within IT, both now and in the future as the amount of gig consultants increases. This was done by conducting interviews with representatives from five Swedish manufacturing companies within automotive and machinery. The interviewees had different roles, but were or had been responsible for hiring consultants within IT. The empirics gained from the interviews were combined with theory, mainly on talent management and managing external talent. The main findings from the study were that in most cases, the companies do not choose between a consultant and a gig consultant, they rather look for the right competence. Gig consultants are however seen as more of experts and can specifically be hired when frontedge or niched competence is needed. On the other hand, consultants can be used when a complete solution has to be delivered as the capacity of a consultancy is higher. To ensure successful consultant hires, the IT departments work with preferred suppliers with whom they have framework agreements to access and hire talent. These suppliers include both consultancies and brokers, from where they get both regular consultants and gig consultants. In general, what defines a successful hire of a consultant is that he or she is sufficiently competent and able to quickly adapt to the company. Additionally, a successful hire is when the project or assignment is completed on time with good result. The main advantages with hiring gig consultants are that acquiring competence can be made easier and more flexible, they can also access more niched competencies. The main disadvantage is that it is unclear who takes responsibility if a gig consultant cannot deliver as they are not part of a firm who can send a replacement. However, some brokers seem to replace the gig consultant. / Gigekonomin kan beskrivas som en tillfällig arbetsmiljö där en självständig arbetsstyrka använder sig av plattformar för att hitta och tjäna pengar på sitt arbete. Under 2016 jobbade 20-30% av befolkningen i USA och Europa med någon form av självständigt arbete, och denna grupp växer i antal i Sverige. Däremot kan tillväxttakten se lite olika ut beroende på hur man definierar dessa självständiga arbetare. De snabbast växande områdena för självständigt arbete inom gigekonomin är i kunskapsintensiva och kreativa områden såsom konsultbranschen. Genom att använda sig av så kallade gigkonsulter kan företag få tillgång till topptalanger och kompetens inom IT, vilket det är ett stort behov av inom många industrier där digitaliseringen radikalt förändrar de arbetssätt som finns. En av dessa industrier är den tillverkande industrin, där bland annat servitisation och Industry 4.0 gör att företagen måste bli mer digitala och uppkopplade. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur tillverkande företag jobbar med extern talent management och sitt behov av extern kompetens inom IT, både nu och i framtiden eftersom antalet gigkonsulter ökar. Studien genomfördes genom intervjuer med representanter från fem svenska tillverkande företag med inriktning mot fordon och maskiner. De personer som intervjuades hade olika roller inom företagen, men jobbar med eller har erfarenhet av att hyra in konsulter inom IT. Den empiri som intervjuerna gav kombinerades med teori, huvudsakligen inom talent management och hur man jobbar med extern inhyrning av kompetens. De viktigaste upptäckterna från studien var att företagen i de flesta fall inte väljer mellan en konsult och en gigkonsult, de letar snarare efter rätt kompetens. Gigkonsulter ses dock som experter i större utsträckning och används speciellt när spetskompetens behövs. Däremot används konsulter i större utsträckning när en komplett lösning behöver levereras då ett konsultföretags kapacitet är högre eftersom de har anställda konsulter. För att lyckas med en extern inhyrning så använder företagen så kallade “preferred suppliers” som de har ramavtal med. Bland dessa finns både klassiska konsultföretag med anställda konsulter och så kallade konsultmäklare som de använder för att ta in gigkonsulter. Generellt definierar företagen en inhyrning som lyckad om personen är tillräckligt kompetent och snabbt kan anpassa sig till företaget och dess arbetssätt, och projektet eller uppdraget blir klart i tid med gott resultat. Den främsta fördelen företagen ser med gigkonsulter är att man lättare och mer flexibelt kan få tag på kompetens. Den främsta nackdelen är att det finns en osäkerhet i vem som tar ansvar om en gigkonsult inte kan leverera, eftersom de inte jobbar för en konsultfirma som kan skicka en ersättare. Vissa konsultmäklare verkar dock ordna en ersättare.