I denna studie sätts fokus på frilansanande konstnärers arbetsvillkor och arbetsmiljö där yrkesverksammafrilansande musiker i Sverige utgör studiesubjektet. Syftet med studien har därmed formulerats att utforska frilansande musikers erfarenhet och uppfattning om arbetsvillkor och arbetsmiljö i en svensk kontext. För att uppnå syftet med studien formulerades två frågeställningar: Vad karaktäriserar frilansmusikers upplevda arbetsvillkor? Vad kännetecknar frilansmusikernas arbetsmiljö, det vill säga vilka är deras upplevda jobbkrav och resurser? Det data studien bygger på är fem semistrukturerade intervjuer med frilansande musiker. De teoretiska utgångspunkterna för studien är job demand – resources (JD-R) modellen, som relaterar jobbkrav och resurser till varandra. Vidare har Goffmans dramaturgiska perspektiv använts för att analysera på vilket sätt de frilansande musikernas beskrivning av arbetsmiljö går att sammankoppla med den bakre och främre regionen. Dessutom används resiliens ur ett individ- och grupperspektiv. Resultatet visar att frilansande musikers arbetsvillkor, ekonomi och framtid präglas av osäkerhet där tillförlitliga sociala skyddsnät saknas. Arbetsmiljön ställer höga krav på musikerna, vilken de beskriver som att präglas av en hög och ojämn arbetsbelastning. Dessa förutsättningar kräver flexibilitet, social och musikalisk kompetens, professionalism och administrativ förmåga. Resurserna som de beskriver är främst på gruppnivå och till viss del på individnivå. På gruppnivå lyfts gemenskap, kontaktnät, socialt och kollegialt stöd fram som resurser. På både grupp och individnivå beskrivs meningsfullhet, hängivenhet till musiken samt konstnärlig utveckling som resurser. Sammanfattningsvis visar analysen att de frilansande musikernas arbetsvillkor och jobbkrav upplevs som utmanande men där de resurserna de upplever till viss del fungerar som buffert. Frilansande musikers arbetsvillkor präglas av osäkerhet, musikernas resurser kan kopplas till de sociala kontaktnäten samt den egna hängivenheten till musiken och jobbkraven har stor inverkan på upplevelsen av stress i musikernas vardag och arbetsliv.

Covid-19-pandemin har satt sina spår i den svenska musikbranschen. Lagstadgade restriktioner och förbud har gjort det svårt för många musiker att försörja sig genom sitt konstnärliga arbete. Denna studie syftar till att undersöka hur pandemin har påverkat frilansande musikers karriärutveckling och planering. Med fokus på inflytandet av musikernas karriärtänkande, personliga tillgångar och professionella identitet söker studien besvara följande frågor: 1. Hur har frilansmusiker upplevt och hanterat pandemin gällande sina karriärer? 2. Hur planerar frilansmusiker sina karriärer framöver? Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med frilansmusiker i åldrarna 28 till 33 år. Intervjuerna analyserades med hjälp av Chaos Theory of Careers, Bourdieus handlingsteori samt begreppen karriärchock och professionell identitet. Pandemin synliggjorde frilansmusikernas osäkra arbetsförhållanden inom olika musikområden. Den initierade reflektioner över den egna karriären som ledde till en öppenhet kring deras framtida karriärutveckling. Under kristiden utvecklade frilansmusiker kompetenser, arbetade i nya roller och fokuserade på sin hälsa. Att vara musiker var djupt förankrat i individernas självbild, vilket hindrade dem från att lämna musiken. Negativa upplevelser i början av pandemin ersattes efterhand med främst positiva upplevelser. Förutsättningar för denna utveckling har varit ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital. Resultaten visar att karriärvägledare behöver dels tillägna sig kunskap om musikers verklighet, dels främja ett öppet karriärtänkande bland elever och studenter.