Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

<p>Entreprenör har blivit ett ledord för att få Sverige på fötter, ett hopp om engagemang och framsteg. En mängd utbud av utbildningar och kurser inom området entreprenörskap och företagsuppstartande har skapats under det senaste decenniet.</p><p>Uppsatsen visar på skillnaderna mellan entreprenören och nittonhundratalets egenföretagare, mellan entreprenören och kapitalisten, mellan entreprenören och lönearbetaren. För att åskådliggöra dessa skillnader används teorier av främst Schumpeter.</p><p>De klassiska kardinaldygderna flit, duglighet och hederlighet har omformats till en något annorlunda skepnad. I dagens samhälle går det inte klassificera speciella dygder för entreprenörer där det tidigare existerade tre huvuddygder. Idag existerar det i stället flera olika dygder som entreprenörer använder sig av för att motivera handlingar eller att förklara engagemang. Olika branscher, företagskulturer och den fas företaget befinner sig i gör att både uppfattningen om rollen som entreprenör och dygderna skiljer sig från varandra. Idag handlar det om arbetsamhet, ärlighet och uppriktighet, men de sociala dygderna såsom empati, social kompetens och förmåga att lyssna och vara öppen till nya tankemönster har även brutit sig in. Intervjuer pekar mot att entreprenörer lägger in olika ord i vad som övergripande är snarlik dygd.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att studera vilka dygder framgångsrika entreprenörer besitter. Jag har även i denna uppsats befattat mig med frågan om dygden överhuvudtaget kan ha något med entreprenörer att göra. Mitt förslag till svar på den frågan har jag indirekt givit: dygd fungerar som ett kriterium även för duglighet, framåtanda och samhällsnyttig. Entreprenörerna som är intervjupersoner i det empiriska underlaget har olika ord att handskas med när det gäller dygd samt att innehållet på exempelvis kardinaldygderna flit, hederlighet och sparsamhet förklaras på lite olika sätt har respondenterna ändå likartad grundsyn på fenomenet.</p>

Entreprenör har blivit ett ledord för att få Sverige på fötter, ett hopp om engagemang och framsteg. En mängd utbud av utbildningar och kurser inom området entreprenörskap och företagsuppstartande har skapats under det senaste decenniet. Uppsatsen visar på skillnaderna mellan entreprenören och nittonhundratalets egenföretagare, mellan entreprenören och kapitalisten, mellan entreprenören och lönearbetaren. För att åskådliggöra dessa skillnader används teorier av främst Schumpeter. De klassiska kardinaldygderna flit, duglighet och hederlighet har omformats till en något annorlunda skepnad. I dagens samhälle går det inte klassificera speciella dygder för entreprenörer där det tidigare existerade tre huvuddygder. Idag existerar det i stället flera olika dygder som entreprenörer använder sig av för att motivera handlingar eller att förklara engagemang. Olika branscher, företagskulturer och den fas företaget befinner sig i gör att både uppfattningen om rollen som entreprenör och dygderna skiljer sig från varandra. Idag handlar det om arbetsamhet, ärlighet och uppriktighet, men de sociala dygderna såsom empati, social kompetens och förmåga att lyssna och vara öppen till nya tankemönster har även brutit sig in. Intervjuer pekar mot att entreprenörer lägger in olika ord i vad som övergripande är snarlik dygd. Syftet med den här uppsatsen är att studera vilka dygder framgångsrika entreprenörer besitter. Jag har även i denna uppsats befattat mig med frågan om dygden överhuvudtaget kan ha något med entreprenörer att göra. Mitt förslag till svar på den frågan har jag indirekt givit: dygd fungerar som ett kriterium även för duglighet, framåtanda och samhällsnyttig. Entreprenörerna som är intervjupersoner i det empiriska underlaget har olika ord att handskas med när det gäller dygd samt att innehållet på exempelvis kardinaldygderna flit, hederlighet och sparsamhet förklaras på lite olika sätt har respondenterna ändå likartad grundsyn på fenomenet.

Anna Maria Lenngren (née Malmstedt, 1754-1817) was an eminent poet in Sweden during the 18th century and she is still known as one of Stockholms Posten’s sharpest satirists. The early stage of her career as a translator, when she was recognised as “mamsell Malmstedt”, had a great impact on her following work, which has been largely neglected. This master’s thesis analyses her largest translations: Lucile (1776), Zemire och Azor (1778), Arsène (1779), and Dido til Eneas (1778), in comparison with their originals. Throughout the work with comparing the translations to their originals, it became clear that two expressions, often used to describe the female main characters in the texts, are frequently added and/or emphasized in mamsell Malmstedt’s translations: virtue (dygd) and folly (dårskap). Through these expressions, Malmstedt changes the stories and themes of the original texts, and through her use of virtue and folly in her translations, we get access to a background, to a world of ideas, that can give us a greater understanding of her own poems and of her thoughts about being a writing woman in Sweden during the 18th century. To develop a better understanding of this world of ideas, this thesis takes its starting-point in the history of virtue, and uses a feminist literary theory by Sandra Gilbert and Susan Gubar, which explains how and why women’s roles in literature, as either angels or monsters, have had a great impact on female writers throughout history. Gilbert and Gubar’s theories are of great interest for this thesis since the female main characters in Anna Maria Malmstedt’s translations, defined by either virtue or folly, could be seen as ancestors of the angelic and monstrous characters that Gilbert and Gubar are discussing.

Syftet med denna uppsats är först och främst att undersöka om Wonder Woman är en komplett hjälte. Utefter Aristoteles dygdeetik och Voglers hjälteresa analyserar vi filmen Wonder Woman från 2017 samt ett icke producerat manus med samma titel. I uppsatsens sista kapitel diskuterar vi sedan kring hur genus har påverkat Wonder Womans möjlighet att framstå som en komplett hjälte. I analysen kommer vi fram till att filmen i jämförelse med manuset är nästintill strukturellt perfekt gällande hjälteresan och ytterligare förstärks av användningen av dygder. Vidare anser vi att gestaltningen av filmens Wonder Woman har påverkats av de karaktärsdrag som originalkaraktären påvisade under 1940-talet. Vi kommer fram till att det är framförallt av dessa två anledningar, samt att hon inte förhåller sig till det maskulina superhjälteidealet, som gör att Diana kan betraktas som en ultimat hjälte vid filmens slut, men inte vid manusets.

ABSTRACT  The aim of this thesis is to explore notions of spiritual leadership in a church environment and how conceptions of spiritual leadership are discussed and presented by the three different authors, all clergy and scientists, Jackson W. Carrol, Tone Stangeland Kaufmann and Karin Johannesson.  The conceptions of spiritual leadership is analysed through the theoretical perspective provided by Linda Trinkaus Zagzebski in Exemplarist Moral Theory. Spiritual leadership is discussed as a conception based on both an inner experience and behaviour in relation to its social and societal environment. According to the findings in this thesis, the virtue ethics of Exemparist Moral Theory provides opportunities to propose a suitable conception of spiritual leadership based on the use of exemplars from the biblical narrative, making active use of Scripture and its suggestions of egalitarian behaviour. It also presents some challenges discussing how inner and subjective experiences of spirituality manifests itself in actions, how it is to be regarded from an egalitarian perspective plus a recurring question of whether the presented conceptions are exceptional enough to stimulate emotions and be consequently admired.  The findings in this thesis, through the perspective of Exemplarist Moral Theory, therefore indicates a certain direction for spiritual leaders in church which is to act virtuous in accordance with the biblical narrative, with Jesus Christ as its foremost exemplar. Keywords: Spiritual leadership, exemplar, virtue, Jackson W. Carrol, Tone Stangeland Kaufmann, Karin Johannesson.

A basic assumption in the thesis is that every economic as well as political and ethical doctrine contains a conception of man, and, thus, that this conception needs to be scrutinised in order to achieve deeper understanding of the doctrine. The purposes of the thesis is (1) to account for conceptions of man within the rarely studied Swedish seventeenth-century economic thought, (2) to examine how conceptions of man and of society influence and shape this thought, and (3) to do this from a synchronous approach, by which emphasis is laid on economic thought as an integral part of the intellectual culture of the epoch. In chapter 2 is explored the conception of man as expressed in economic thought. Man is conceived as selfish and irrational. In chapter 3, this conception is explained as it is placed within a wider context, the most common psychological theory of the epoch, the theory of the passions, which is thoroughly examined. Chapter 4 consists of an analysis of the theory of householding, as it was expressed in the literature of the epoch. It is shown that this theory, not focused on by earlier research, to a large extent is a part of ethics and a prolongation of the theory of passions. The householder or “house-father” is obliged to control his own as well as the other household-member’s passions, and to maintain the hierarchical order within the household. Chapters 5 to 8 deal with the central areas within economic thought. These areas are domestic production and trade (ch. 5), the sumptuary laws and attitudes towards luxury (ch. 6), the use of the concept of free trade (ch. 7) and the issues of idleness and employment (ch. 8). It is shown that the king or government is viewed as the “house-father” of the realm, and that the core of the theory of the passions, the taming of the passions through reason and virtue, is vital also within economic thought, in which four virtues were central: justice, diligence, temperance and frugality; the same virtues as in the theory of householding.

No description available.

B-uppsats i statsvetenskap av Elias Olsson, vt-2021, Handledare: Alesia Rudnik.               ”Till försvar av giljotinen, En normativ studie om det jakobinska skräckväldet i revolutionära Frankrike 1793–1794” Syftet med denna studie är att utforska hur Robespierre argumenterade för användningen av statligt revolutionärt våld i syftet att grundlägga ett nytt politiskt system, och utveckla hur dessa begrepp uppstår i en modern kontext. Utifrån detta konstrueras ett normativ rättfärdigande om konceptet revolutionär terror. Skräckväldet antas beteckna perioden mellan den 5 september 1793 till och med Thermidorkrisen i juli 1794. Frågeställningar för studien är A) utifrån vilka begrepp motiverade Robespierre användningen av terror? B) På vilka sätt uppstår statligt våld och de filosofiska begreppen som statsvetenskapliga koncepter i en modern kontext? Och C) Vilka slutsatser kan man dra från den franska revolutionen när det gäller dessa koncepter? Detta genom en normativ analys i egentlig mening varpå argumentation är av en deontoligsk och pragmatisk karaktär. Centralt källmaterial för studien är ”In Defense of the Terror: Liberty or Death in the French Revolution” (2016), av Sophie Wahnich: Lawrence Stone ”Theories of Revolution” (1966): Jack Goldstone ”The Comparative and Historical Study of Revolutions” (1982): ”Slavoj Žižek presents Robespierre: Virtue and Terror” av Slavoj Žižek (2017): Jean-Jaques Rousseaus ”The Social Contract” (1998). Utifrån de teorier och begrepp utvecklade av Rousseau och Robespierre, hävdas användning av terror vara en nödvändig och rationell handling för att bevara det republikanska styret och sprida nya politiska värden, det beskrivs som det grundläggande brottet för borgerlig demokrati. Begreppen och konceptet terror blir relevanta med den arabiska våren, både i dess framsteg och misslyckanden. Rörelsen av protester hävdas ha förlorat sitt momentum i avsaknad av revolutionära alternativ, i avsaknad av att omfamna terror. Det består fortfarande många frågor angående revolutionär politik. Dess hur och varför, men även också om vad framtidens sociala fördrag kan tänkas innehålla. Nyckelord: jakobinklubben; Jakobiner; volonté générale; suveränen; sociala fördraget; dygd; terror; skräckvälde

The overall aim of this dissertation is to explore the connections between rhetoric and civic and moral education. In the Latin schools (trivial schools, cathedral schools, and gymnasiums) in eighteenth-century Sweden, rhetoric still had a prominent position. In examining school rhetoric under the Swedish School Act of 1724, the study takes on rhetoric education in the broad sense, asking questions about teaching design and content, and about which texts were read and written. In addition to this, the dissertation discusses the moral content of the education as well as the function of the texts and exercises of rhetoric education in character and identity formation. The study also demonstrates the practices of rhetoric in schools and gymnasiums. Everyday classroom activities as well as ceremonies and festivities are treated as arenas for the display of erudition, asking questions about eloquence as a possible catalyst for the raising of schoolboys into men and citizens. Drawing from curriculum history, the investigation focuses on the content of the education. The analytical framework regards educational content as multilayered, ranging from conceptual content to content related to school subjects, syllabi and educational programmes, and further to socialisation content. Therefore a number of theoretical and methodological perspectives have to be employed in order to analyse a multitude of sources: from textbooks and records from schools to written curricula. The curriculum history foundation is therefore supplemented by theoretical inspiration from among other things the sociology of education and the sociology of literature, from the history of rhetoric and from gender history. The concept of virtue is given a special role in the construction of civic ideals and masculinities, two important aspects of an erudite identity cultivated in the early modern Latin schools. The dissertation shows that during the long period of time that the Swedish School Act of 1724 was effective – a total of 83 years, until 1807 – school rhetoric changed very little, and the changes that took place did so only slowly. A number of factors explain this rigidity. The same textbook, Elementa rhetorica by Gerardus Johannis Vossius, was used used in Swedish schools throughout the entire period studied. A shortage of textbooks led to older copies being used, and to a manual reproduction of textbooks and educational content.A canon or publica materies of classical, especially Latin, texts connected the branches of the trivium. It also worked as a common resource, read throughout the school: from fables and the short texts of compendia used in the first forms of the trivial schools to the philosophical and literary works used in the gymnasiums. The proximity between school rhetoric and the exemplary classical texts offers a further explanatory factor for the slow changes of 18th century rhetoric education. The rhetoric education in schools and gymnasiums appears as one of the most distinct illustrations of the early modern Swedish school's twofold objective to transmit knowledge and instill virtue. The rhetorical pedagogical programme was not just about the arts and crafts of linguistic ornaments. School rhetoric had an even larger aim, combining knowledge and virtue into the training of an orator. Through the reading of the exemplary texts and the moral lessons taught by them, and through pupils' own co-creation and rhetorical (re)production, a classical, medieval, Renaissance and Reformation legacy was passed on. In this legacy, the aim was virtuous eloquence. The learned world in and around schools and gymnasiums can be considered a premodern or early modern public sphere, filled with rhetorical ceremonials as a display of erudition and scholarly status. At the school level rhetoric was a representative resource that could justify the position of the scholarly community and the clergy, demonstrate the standing of the school and the church site in the city, and distinguish the learned from members of other social groups.