Musiken som kompositör och regissör är en uppsats om hur vi som utövande sångare och kompositörer omedvetet verkar i en tradition som har sina rötter i en kompositionsteknik och estetik som hade sin storhetstid för tre till fyrahundra år sedan, nämligen affektläran.Som bas för min undersökning ligger min egen komposition, operan ”Post office”, med ettlibretto baserat på Charles Bukowskis roman med samma namn. Operan är komponerad utan att jag hade någon som helst kännedom om affektläran, och jag ställer därför frågan om jagomedvetet har komponerat utifrån en tradition som går tillbaka till 1600- och 1700-talet. Jaghar använt mig av en analysmetod där jag väljer ut vissa stycken ur operan, vilka sedan haranalyserats textligt och musikaliskt utifrån affektlärans tekniker. Jag har även med hjälp av en observation av ett antal sångare, som fått framföra delar av min opera, undersökt om det retoriskt-gestiska agerandet i barockens opera omedvetet kan leva kvar hos dagens sångare. Resultatet av musikanalysen är att jag faktiskt omedvetet förhållit mig till en affektläratradition vad det gäller det musikaliska uttrycket. Att sångarna dessutom upplevde min musik på ett sätt som stämde överens med mina musikaliska intentioner visar att de har del i samma tradition. Resultatet av sångobservationen pekar däremot mot att den tradition av gestisk teknik som utvecklades i barockoperan inte på samma sätt som affektläran lever kvar bland dagens sångare. / The essay ”Musiken som kompositör och regissör” (Music as Composer and Director) is an essay about how we as composers and singers subconsciously are influenced by a tradition that experienced its glory days three to four centuries ago, namely the ”affektenlehre” As the basis for my research, I have used my own composition, the opera ”Post office” witha libretto based on Charles Bukowski’s novel with the same name.The opera was composed without having any kind of knowledge about the ”the affektenlehre”. In it, I ask the question if I have subconsciously composed in a tradition datingback to the seventennth and eighteenth centuries. I analyse four excerpts from the opera bothlyrically and musically. The second part of my research is also based on the same tradition, but from an actingperspective of the vocalist. While observing vocalists sing excerpts from my opera, I haveattempted to find gestures that are related to the manner in which performers acted in baroque opera during the seventeenth and eighteenth centuries.The result of my analysis demonstrates that I have indeed composed my opera according tothe musical tradition which the vocalists, who are part of my observation, acknowledge, before they have read the lyrics of the excerpts of the opera. The observation of the vocalists indicates however, that the tradition of rhetorical gestures that emerged during the Baroque opera, does not exist on a subconscious level in the minds of vocalists.

Denna uppsats har haft som syfte att undersöka hur den androgyna subjektspositionen i Carl Jonas Love Almqvists roman Drottningens juvelsmycke från 1834 påverkas i mötet med andra kroppar och hur den genererar handlande. Arbetet har utgått från den grundläggande förståelsen att möten mellan kroppar föregriper självet. Utifrån uppsatsens syfte har tre frågeställningar formulerats: ”Via vilka kroppsliga affekter kan vi förstå androgynitet i romanen?”, ”Hur levererar den androgyna subjektspositionen i romanen handlande?”, och ”Hur producerar mötet mellan Tintomara och andra kroppar gränsupplösande effekter?”  Metoden för arbetet har utgått från Eve Kosofsky Sedgewicks Touching Feeling: Affect, Pedagogy, Performativity (2003), Tove Solanders artikel ”Queerblivanden –försök till en queer-Deleuziansk litteraturläsning” i Queera läsningar (2012), samt Stephen Best och Sharon Marcus artikel ”Surface Reading: An Introduction” (2009). Utefter dessa har ett försök till ytläsning genomförts, med fokus på blivanden i deleuziansk mening. De blivanden jag identifierat har tillåtits forma uppsatsens disposition, som indelats i fem underrubriker: ”Androgynblivande”, ”Molnblivande och fågelblivande”, ”Naturblivande”, ”Mannekängblivande”, samt ”Helhetsblivande”. Under dessa rubriker har sedan materialet vävts samman med uppsatsens teori, som utgörs av Gilles Deleuzes Spinoza: A Practical Philosophy ([1970], 1988) och Gail Weiss’ Body Images: Embodiment as Intercorporeality (1999). Framför allt har Baruch de Spinozas affektlära och monism, så som den presenteras av Deleuze, använts i uppsatsarbetet. Weiss’ har bidragit med viktig förståelse för kroppen och bilderna vi har av den som ett utbyte kroppar emellan, vilket suddar ut gränserna mellan kropp och värld.   Uppsatsen drar slutsatserna att de kroppsliga affekter Tintomara ger upphov till i verkets andra karaktärer inledningsvis präglas av en attraktion som har god inverkan på de andra karaktärerna, bara för att leda till ett behov av kontroll. Affekterna generar i sin tur handlande, som generellt tar sig uttryck i närmanden som övergår i fasthållanden. Mötet mellan Tintomarakroppen och andra kroppar genererar i hög grad gränsupplösande effekter i egenskap av sina blivanden, och sin flytande, ständigt föränderliga position. Tintomara kan läsas som en anti-dualistisk kraft som motsätter sig kategorisering som ”antingen eller”, en gränsupplösare mer än en gränsöverskridare.

A basic assumption in the thesis is that every economic as well as political and ethical doctrine contains a conception of man, and, thus, that this conception needs to be scrutinised in order to achieve deeper understanding of the doctrine. The purposes of the thesis is (1) to account for conceptions of man within the rarely studied Swedish seventeenth-century economic thought, (2) to examine how conceptions of man and of society influence and shape this thought, and (3) to do this from a synchronous approach, by which emphasis is laid on economic thought as an integral part of the intellectual culture of the epoch. In chapter 2 is explored the conception of man as expressed in economic thought. Man is conceived as selfish and irrational. In chapter 3, this conception is explained as it is placed within a wider context, the most common psychological theory of the epoch, the theory of the passions, which is thoroughly examined. Chapter 4 consists of an analysis of the theory of householding, as it was expressed in the literature of the epoch. It is shown that this theory, not focused on by earlier research, to a large extent is a part of ethics and a prolongation of the theory of passions. The householder or “house-father” is obliged to control his own as well as the other household-member’s passions, and to maintain the hierarchical order within the household. Chapters 5 to 8 deal with the central areas within economic thought. These areas are domestic production and trade (ch. 5), the sumptuary laws and attitudes towards luxury (ch. 6), the use of the concept of free trade (ch. 7) and the issues of idleness and employment (ch. 8). It is shown that the king or government is viewed as the “house-father” of the realm, and that the core of the theory of the passions, the taming of the passions through reason and virtue, is vital also within economic thought, in which four virtues were central: justice, diligence, temperance and frugality; the same virtues as in the theory of householding.

I denna uppsats har jag fördjupat mig inom filmmusik och dess påverkan på handlingen och stämningen till det visuella. Frågeställningarna har främst syftat till att förstå vilka musikaliska parametrar som kan användas för att skapa olika känslor hos lyssnaren/tittaren. Jag ville också veta hur andra kompositörer arbetar för att nå de reslutaten. Med hjälp av intervjuer av filmproducenter och via litteratur har jag fått kunskaper i ämnet. Utifrån dem genomförde jag sedan ett experiment där jag till fyra korta filmklipp skrev två varianter av musik till vartdera klippet. Jag hade i förväg bestämt vilken känsla eller stämning de skulle ha och jag jobbade medvetet med det i åtanke. Med dessa exempel visas tydligt skillnaden med de musikaliska parametrarna och vilka effekter de ger. Vidare så går jag in i en diskussionsdel igenom intervjusvaren, litteraturen och artiklar och jämför, kommenterar och sammanfattar. / In this essay, I have delved into film music and its influence on the narrative and mood of the visuals. The questions have mainly aimed to understand which musical parameters can be usedto create different emotions in the listener/viewer. I also wanted t o know how other composers work to achieve those results. With the help of interviews with film music producers and via literature, I have gained knowledge on the subject. Based on them, I then carried out an experiment where I wrote variations of music to four short film clips, two for each clip. I had decided in advance what feeling or mood they would have, and I consciously worked with that in mind. With these examples, the differences with the musical parameters and the effects they produce are clearly shown. Furthermore, in a discussion part, I go through the interview responses, the literature and articles and compare, comment and summarize.