Språket är en stor del av vårt liv. Det styr hur vi interagerar med vår omgivning och relaterar till varandra och oss själva. Relationen mellan språk och kultur och hur de påverkar varandra har fascinerat mig länge. Spänningen mellan den värld som bibeltexterna skapades i och den värld vi lever i idag gör att en översättning där de båda får ut sin rätt blir svår. Brännpunkten mellan dessa två världar har sedan länge intresserat mig personligen, och att kunna fördjupa mig i det här ämnet gläder mig oerhört.En vanlig fråga som dyker upp kring inkluderande översättning är hur vi översätter det grekiska ordet υἱός. Ska vi översätta det till ”son”, den lexikografiska betydelsen, eller ska vi översätta det till ”barn”, som är en mer inkluderande variant. Förlorar vi något när vi väljer det ena ordet över det andra? Språket påverkar oss, och det är en av anledningarna till att jag började intressera mig för bland annat queerteori. Queerteori uppkom runt 1990 inom den akademiska världen, med inspiration hämtat från bland annat feministisk teori (Ambjörnsson 2006:35). Den intresserar sig för hur sexuella normer uppstår, fungerar, upprätthålls och ifrågasätts. En sådan norm som ifrågasätts inom queerteori är könsnormen. Grundläggande inom queerteori är en skepsis mot ett sanningsbegrepp som något som är universellt och allmängiltigt (Ambjörnsson 2006:41).En annan viktig aspekt av queerteori är synen på språket som centralt för skapandet av världen. Enligt denna teori är det språket som skapar bilden av vad som är betydelsefullt och verkligt i livet. Språket är det som skapar både våra identiteter och våra självuppfattningar. Ett könsinkluderande språk i översättningen av våra bibelberättelser gör kanske att fler personer kan ta berättelserna till sig, men det ger oss då en översättning som hamnar längre från originalet. Det är en fin balansgång mellan de två, och den balansen är mitt intresse i den här uppsatsen.

No description available.

Galatians 6:6 is commonly interpreted as instructing pupils to provide material support to their teachers, in return for the teaching received. It does not seem, however, that this is what the immediate context is about. To motivate this interpretation, one thus needs to show either that the words or expressions in 6:6 themselves, on grammatical, semantical or idiomatic grounds, give this meaning (that the verse can stand by itself), or else that it is probable from a cultural context that the words would be meant (and understood) in this way. This essay examines whether such arguments are viable and reaches a negative result. Thus the expression needs to be read in a way that is informed by the context, rather than diverging from it. / Galaterbrevet 6:6 tolkas vanligtvis som att det handlar om att eleven ska bistå sin lärare materiellt, alltså understödja denne ekonomiskt, som motprestation för den undervisning eleven får. Samtidigt framställs uttrycket ofta som förbryllande – det kommer innehållsmässigt abrupt, avsnittet i övrigt handlar inte om detta. Varför tolkas då ändå uttrycket på detta sätt? För att motivera att det bryter sammanhanget i texten kan man tänka sig a) att detta markeras syntaktiskt, b) att uttryckets subjekt avviker från resten av avsnittet, c) att uttrycket i sig är entydigt, d v s ingen annan tolkning är möjlig eller rimlig,  eller d) att det finns bakgrundsfaktorer – kulturella, teologiska etc - som ger betydelsen. Denna uppsats visar på att inga av dessa argument är hållbara, utan det rimligaste är att förstå texten utifrån det närmaste sammanhanget.

No description available.

Uppsatsen är en komparativ studie, där James D. G. Dunns och Thomas R. Schreiners tolkningar av vad som enligt Paulus gör att en människa räknas som rättfärdig samt varför Kristus dog utifrån Gal 2:15-21, 3:10 jämförs och värderas. Viktiga begrepp för tolkningen av dessa verser är rättfärdighet, δικαιοσύνη och laggärnigar, ἔργων νόμου. Dunn anser att rättfärdighet enligt Paulus nås genom att vara i Kristus, ἐν Χριστῷ vilket leder till en förändring av människans väsen till Kristuslikhet. Schreiner tolkar däremot rättfärdighet och rättfärdiggörelse som främst juridiskt, där det centrala är att tillräknas rättfärdighet från Kristus genom hans ställföreträdande syndaoffer. Utifrån de argument av Dunn och Schreiner som jag tar upp i analysen av Gal 2:15-21, 3:10 anser jag att Dunns tolkning av vad som leder till rättfärdighet enligt Paulus är mest rimlig. Om varför Kristus dog anser Dunn att det främst var för att göra förbundet med Gud tillgängligt för hedningarna, medan Schreiner anser att det främst var för att sona för människornas synder. Även på denna punkt anser jag att Dunns argument för sin ståndpunkt är mest rimliga.