Skattetillägg tas enligt 49 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, ut bland annat i de fall en skattskyldig har lämnat oriktig uppgift. Bedömningen om huruvida sådan oriktig uppgift föreligger görs objektivt där det varken krävs uppsåt eller oaktsamhet från den skattskyldige. Den skattskyldiges subjektiva situation är istället tänkt att tas i beaktande genom befrielsegrunder.  Befrielse kan bland annat enligt 51 kap. 1 § andra stycket 1b SFL medges på grund av att den skattskyldige missbedömt en regel eller betydelsen av de faktiska förhållandena. För att befrielse på grund av sådana omständigheter ska låta sig göras krävs det enligt förarbetena att den skattskyldige har haft att ta ställning till en svår skatterättslig fråga. Vad en sådan svår skatterättslig fråga är definieras inte något vidare varken i lagtext, förarbete eller praxis.  Uppsatsens syfte är att utreda gällande rätt i bedömningen av när det anses oskäligt att ta ut skattetillägg på grund av att det gjorts en felbedömning av en regel eller betydelse av de faktiska förhållandena enligt 51 kap. 1 § andra stycket 1b SFL. Avsikten har varit att försöka besvara syftet genom att försöka ta reda på vad en sådan svår skatterättslig fråga som nämns i förarbetet är.  För att besvara uppsatsens syfte har en rättsdogmatisk metod använts. Då det inte tydligt framgår i vare sig lagtext eller förarbeten vad en svår skatterättslig fråga är har mycket av informationsinsamlingen skett genom att samla in rättsfall. Den praxis som finns att tillgå från HFD är näst intill uteslutande baserad på tidigare lagtext och dess prejudikatvärde är därmed inte helt klart. Därmed har en redogörelse för insamlat av material i form avgöranden från de fyra kammarrätterna tagit en stor plats i uppsatsen.  Utifrån HFD:s praxis kan det bland annat konstateras att om befrielse från skattetillägg ska kunna medges krävs det att det föreligger någon form av oklarhet. Är frågan inte på något sätt att se som oklar, föreligger det inte heller någon svår skatterättslig fråga. Befrielse från skattetillägg har medgivits om frågan ansetts vara objektivt svår, det vill säga om frågan kan anses vara svår i allmänhet. Detta är fallet om svaret inte framgår i lagstiftning eller i praxis. Befrielse har också medgivits i fall där frågan varit subjektivt svår och den skattskyldige inte bort insett detta och därmed lämnat upplysning härom. I dessa fall har oriktig uppgift i form av underlåtenhet att meddela en bedömningssvårighet av en fråga till Skatteverket ansetts vara ursäktlig.  Kammarrätten medgav ingen befrielse i någon av de undersökta domarna. Det som föreföll mest intressant var det faktum att även om domstolen ansåg att frågan var svår, medgavs ingen befrielse då det ansågs att den skattskyldige borde ha varit medveten om svårigheten och därmed upplyst Skatteverket. Utifrån detta kan man se en tendens till att kammarrättens hållning i frågan är att reglerna ska tillämpas ganska restriktivt.  Sammanfattningsvis konstateras det att det inte finns något tydligt svar på vad en svår skatterättslig fråga är eller när en skattskyldig kan anses ha felbedömt en skatteregel samt att det vore önskvärt att låta HFD pröva den nyare lagstiftningen för att bringa klarhet.

No description available.

Abstract   The aim of this study is to create a pathway through Gustav Sandgren’s short-story collection Skymningssagor and the second collection with that title, based on his social criticism, notions of art and nature, use of fairytale motifs and finally, his view of the metaphoric liberation of mankind.   The study is based on a comparative and thematic investigation, illustrated by examples from Sandgren’s short stories.   The theoretical framework is based on Eva Nordlinder’s study of the art fairytale in Sekelskiftets svenska konstsaga och sagodiktaren Helena Nyblom (1992) and Konstsaga och Kultursyn (1992) as well as Torben Brostrøm’s study of the folktale in Folksagan och den moderna litteraturen (1992).   The investigation shows that Sandgren’s social criticism permeates his short stories, but that his keys to salvation, nature and art (first and foremost music) exist to help mankind rise above our shackles. The investigation also shows that Sandgren’s short stories are firmly placed within the tradition of the fairytale and the romantic notion of a relation between nature and man.     Keywords   social criticism, fairytale, nature, music, art, liberation

The purpose of this essay is to do a narratological analysis of Utvandrarna by Vilhelm Moberg to see how the form affects the theme of freedom and liberation. I used narratology as the method of analysis and my questions for the text regards the significance of the narrator, the use of focalization, the powers, helpers and opponents, the locations and spaces, and how these aspects affect the theme. In my analysis of the novel I found that the narration took place in three levels. This gave the story different perspectives of the theme; an outer perspective, a semi-distant perspective and a more personal perspective. The focalization of the main characters creates sympathies, and the focalization of non-main characters gives the reader an outer perspective on the characters. This could both enhance the perception of oppression in Sweden and make clear that the characters move out of their comfort zone in order to travel to the new country. There are not many helpers in the novel, the main characters are often left to help themselves. The opponents found in the book were mostly characters in Sweden who kept the main characters from their freedom. Negative powers are the social structure and religious oppression, positive powers are determination that help the characters go through with their journey. The locations and the perception of space often enhances the feeling of being shut in which is contrasted to the longing for freedom. One of the main characters opposes the journey and does not see freedom at the other side of the Atlantic Ocean. This, together with the miserable conditions on the ship, problematizes the theme of liberation. The ocean can stand for opportunity and freedom, but once the main characters are on the ship the ocean becomes a threat and the ship holds them prisoners. Since it is not clear whether the main characters reach freedom in America or not, the focus in this novel is on the process of liberation. In my analysis I could see that the theme of freedom was visible in different ways in the different aspects of the narrative.

Dagens mångkulturella Sverige har många olika religioner, samfund och kulturer, som måste fungera tillsammans även i de svenska skolorna. Sverige har skrivit under olika dokument vi ska hålla oss till, men vad händer när dessa dokument krockar? Hur hanterar vi det? I Sverige har vi skolplikt men även religionsfrihet, och vi har insett att dessa två begrepp kan krocka med varandra. I dagens skola är religionsundervisning konfessionslös, ändå vill föräldrar befria sina barn från delar av undervisningen för att det går emot deras tro. Det är sedan rektorns uppgift att godkänna denna önskan av befrielse eller inte. Vad säger rektorerna om denna frågan och hur tolkar rektorerna begreppen synnerliga skäl och enstaka tillfällen?

The purpose of this essay has been to make a feminist study of the Church of Sweden lectionary 2002. I have been interested in two specific subject areas. The first is whether the biblical text have helped to highlight women´s experience, and if that is the case, in which way? The second area has been to investigate whether the texts have an oppressive or liberating tendency. In my study I have used Rosemary Radford Ruethers definition of experience which includes experience of the divine, experience of oneself and experience of the world, although they can be understood separately, they interact with each other. As for the second subject area I have used Elisabeth Shüssler Fiorenzas definitions of oppression and liberation. Oppression is defined based on the underlying or direct meaning that hinders or denies liberation. Liberation implies resistance and change by examining contradictions between the religious-cultural politics of “femininity” and the radical democratic politics of meaning and dignity. My study takes its approach from feminist theology and to it I connect two fields of method. One is feminist theological practices and the other is qualitative textual analysis. The analysis has been made from two biblical texts, one of the New Testament and one of the Old Testament. Both texts describe the biblical woman’s experiences in multiple ways which includes Radford Ruethers definition of experience. The text of the New Testament included a larger part of experience of oneself while the text from the Old Testament included as lager part of experience of “the world”. Both texts are liberating for women since they both meet Shüssler Fiorenzas definition of liberation. But the story of Rahab also has an oppressive tendency. Both women in each story contribute to their own liberation and in the story of Rahab also her family´s liberation. Another likeness in the texts is that both women have an experience of fear.

According to a National Board Report (Hermansson, Lindgren and Tengström 2011) women staying at shelters feel much worse than the general population. These women are also in need of great efforts and support from various social assistance instances. Many women who have previously stayed at the shelters get an opportunity for a fresh start. The women who choose to remain in the process usually goes through a turbulent time during the first period, often with a lot of differnet emotions involved. It is not unusual that a lot of decisions have to be made in order to cut the ties with their old life (aa). This study investigates women’s experience from women's shelters and how that experiencee has contributed to their change of life. Semistructured interviews have been completed with eight different women, all of them with experience from women's shelters. This has been done in order to investigate the questions of the study which is to try to understand and interpret the women's experiences from the time at the women's shelters and how that has helped them to manage their situation. The theoretical point of departure is Aaron Antonovsky´s theory "Sense of Coherence" (SOC). The result from the study has been categorised in three different subjects: Women's background and experiences of women's shelters, the structure of women's shelters and women's expectations and desires from women's shelters. / Enligt Socialstyrelsens rapport (Hermansson, Lindgren och Tengström 2011) mår kvinnor som vistas på kvinnojourer mycket sämre än allmänbefolkningen och dessa kvinnor är i behov av stora insatser och stöd från samhällets olika hjälporgan. Många kvinnor som tidigare har bott på kvinnojourer får en möjlighet till nystart i livet med stöd av en organisation som endast arbetar för kvinnans skull. En del av kvinnorna väljer att gå tillbaka till sina gamla liv men de kvinnorna som väljer att stanna kvar går oftast igenom en turbulent tid den första perioden, ofta är det många olika känslor inblandade, det får också kämpa sig igenom flertalet olika beslut för att kapa banden med sina gamla liv (a.a). Denna studie handlar om kvinnors upplevelser om hur kvinnojourer har bidragit till att deras livssituation har förändrats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta stycken kvinnor som bott på kvinnojourer tidigare. Detta för att kunna besvara studiens frågeställningar med syftet att försöka förstå samt tolka kvinnornas upplevelser av tiden på kvinnojouren och vad det har inneburit för kvinnorna i den uppbrottsprocess som lett kvinnorna till kvinnojouren. Den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen är KASAM (känslan av sammanhang), vilket även används som analysredskap. Studiens resultat har kategoriserats i tre olika teman: Kvinnors bakgrund och upplevelser av kvinnojourer, Strukturen på kvinnojourerna och Kvinnors förväntningar och önskningar av kvinnojourer

The Philippines is considered one of the most vulnerable countries in the world to climate disasters due to a combination of its geospatial, political, economic, and social attributes. The nation gets hit with an average of 20 annual tropical cyclones, also known as typhoons, and through the process of climate change, these events are only growing in both frequency and magnitude. In the coastal capital city of Metro Manila, climate change coupled with rapid and unplanned urbanization has led to increased vulnerabilities of populations, infrastructures, and increased inequalities.  This thesis aims to assess the current disaster risk reduction and management (DRRM) frameworks present within the nation and National Capital Region (NCR), through a case study approach of the 2020 typhoons: Quinta, Rolly, and Ulysses. It presents findings through four thematic pillars of disaster prevention and mitigation, preparedness, response and early- recovery, and recovery and rehabilitation. It uses the perspectives of three key informants from the Office of Civil Defense (OCD), the Philippine Disaster Resilience Foundation (PDRF), and the Asian Development Bank (ADB), as well as additional diversified perspectives.  Findings suggest that DRRM has evolved since the implementation of the Republic Act No 10121 (RA 10121), or the Philippine Disaster Reduction and Management Act of 2010, however, can still be improved to tackle root causes of vulnerabilities. I use Roberts and Pelling’s (2020) transformation as liberation model as a theoretical framework to generate recommendations to policymakers that can help address vulnerabilities to typhoons. These recommendations include increasing participation and inclusivity within policy and decision making, creating a formal mechanism to measure vulnerabilities and inform future DRRM policies, and finally to reframe climate change and disaster risks as a socio-ecological issue rather than just an environmental one. / Filippinerna anses vara ett av de mest sårbara länderna i världen för klimatkatastrofer på grund av en kombination av dess geospatiala, politiska, ekonomiska och sociala egenskaper. Nationen drabbas av i genomsnitt 20 årliga tropiska cykloner, även kända som tyfoner, och genom klimatförändringsprocessen växer dessa händelser bara i både frekvens och omfattning. I kusthuvudstaden Metro Manila har klimatförändringar i kombination med snabb och oplanerad urbanisering lett till ökad sårbarhet hos befolkningar, infrastrukturer och ökade ojämlikheter.  Denna avhandling syftar till att bedöma de nuvarande ramverken för katastrofriskminskning och -hantering (DRRM) som finns i landet och i National Capital Region (NCR), i fallet med tyfonerna 2020: Quinta, Rolly och Ulysses. Avhandlingen illustrerar resultaten genom fyra tematiska pelare: förebyggande och begränsning av katastrofer, beredskap, insatser och tidig återhämtning samt återhämtning och rehabilitering. Detta görs utifrån tre nyckelinformanters perspektiv, från Office of Civil Defense (OCD), Philippine Disaster Resilience Foundation (PDRF) och Asian Development Bank (ADB).  Resultaten tyder på att nuvarande DRRM-policyer vidmakthåller orättvisa mönster i nationen och det borde tillämpas en förändring som befrielsemodell, baserad på Roberts och Pelling (2020), för att främja en mer rättvis och hållbar hantering av tyfoner i landet. Därför rekommenderas det att DRRM-policyer ökar deltagande och inkludering inom policy- och beslutsfattande, skapa en formell mekanism för att mäta sårbarheter och informera framtida DRRM-policyer, och slutligen att omformulera klimatförändringar och katastrofrisker som socioekologiska frågor snarare än bara miljömässiga sådana.