The overall purpose of the thesis is to explore the school subject Art as an arena where pupils and Art teachers do gender. The study focuses on how pupils interact and position themselves during Art lessons and in the artworks they create, and also on how their notions of Art are linked to notions of gender. The study was conducted using a range of methods for gathering data, inspired by visual ethnography. A total of 50 Art lessons have been observed. The empirical material consists of observation notes, photographs and sound recordings from the observed lessons, the artworks created by the pupils during those lessons, and also interviews with pupils and Art teachers. Included in the study are more than 70 pupils, 14-16 years old, and two Art teachers, from two different schools. The theoretical perspective is doing gender, meaning that gender is perceived as something that is accomplished through actions and interactions between people and in institutional arenas. The concepts interpretative repertoires and subject positions have been used for analysing the interviews. The pupils’ artworks have been analysed with concepts from visual semiotics.  In both schools, the pupils were asked to describe their identity in pictures during the observed lessons, and in both schools the students positioned themselves in accordance with common notions of gender in their artworks. In one of the schools, girls positioned themselves as feminine using symbols such as hearts, suns and smiley faces, thus portraying a harmless and caring femininity. In the other school, girls presented themselves as preoccupied with their appearance, or as objects for the male gaze, or portrayed longing and anticipation, thus positioning themselves as passive beings. Boys in both schools positioned themselves, to a greater extent, as masculine through their interests in e.g. sports, computers, music or motor vehicles. Many of the pupils chose not to reveal too much about themselves in their pictures and instead presented themselves in an impersonal way, which is interpreted as a form of resistance to the theme, since it was going against the intentions of the assignments. Some girls resisted the teaching or the theme by working very fast to free up time that allowed them to pursue private projects, resisting in a less overt manner, to gain control of their time in the Art classroom. Some boys resisted the theme by using humour and irony in their artworks. Many boys also protested verbally and asked critical questions during instructions.  The study suggests that the legacy of the ideas of the free creative expression persists in Art teaching as well as in the pupils’ notions of what Art is. The notion of Art as a subject for expressing emotions makes the subject appear as feminine to the pupils. The study also points to the importance of a clear framework for the pupils to relate to in their creative work. In the absence of this framework, gender stereotypes are more prevalent in the artworks that are created.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förhållandet mellan genus och sexualitet uttrycks i romantiska kärleksfilmer. Ur filmen 500 days of Summer har jag valt att analysera vissa scener där uttryck för en binär genusuppdelning och en normativ sexualitet förekommer, främst skildrat genom romantiska föreställningar om heterosexuell kärlek. Samtidigt har jag också funnit och valt material från filmen som visar på nästintill motsatsen till heteronormativitet och som kan ge förhoppningar om nya ideal inom den romantiska kärleksfilmen. 500 days of Summer är en väldigt ambivalent film, parallellt problematisk och nyskapande då den sitt bruk av filmgrepp både befäster men också bereder väg för nya tolkningar av genus och sexualitet. Följande uppsats är en undersökning i hur iscensättning av normativa ideal fungerar och tar sig uttryck i filmmediet och vilka begränsningar samt möjligheter detta erbjuder.

<p>2014-06-03</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka genusföreställningar som förknippas med förskolläraryrket från förskolepersonalens perspektiv. Vidare undersöks om förskolepersonalen upplever att de påverkas av dessa föreställningar. För att studera fenomenet har jag förhållit mig till två teoretiska ramverk: doing gender perspektivet och Collins perspektiv om genus. Dessa är teoretiska förhållningssätt som betonar att genus skapas i den vardagliga praktiken bland människor i social interaktion. Empirin har tagits fram med hjälp av den semistrukturerade intervjumetoden, där sammanlagt sex intervjuer har gjorts med jämn könsfördelning. Denna fördelning var en strategisk sådan för att få en så rättfärdigad bild av fenomenet som möjligt. Resultatet visade att förskolepersonalen är medvetna om de genusföreställningar som förknippas med deras yrke men tycker att denna tvetydiga syn är väldigt gammalmodig. Förskolläraryrket präglas av föreställningar kring vad som anses vara maskulint och feminint, detta är något som även uttrycks i skillnaden i arbetsuppgifter mellan kvinnlig och manlig personal. Respondenterna beskriver också hur skillnader i bemötande bland vänner, familj och barnens föräldrar påverkar det dagliga arbetet och menar att det kan ligga till grund för den låga representationen av män i yrket. Vidare menar samtliga respondenter att förskolan skulle gynnas av att fler män söker sig till yrket.

Volontärturism har kritiserats som ett fenomen vilket uttrycker postkoloniala normer ochvärderingar där volontärförmedlande organisationer samt företag målar upp en förenklad bildav internationellt hjälparbete. Tidigare forskning har pekat ut unga kvinnor från medelklassensom främsta resenärer på volontärresor och utgör därför urvalet till denna studie. Åttasvenskfödda Vita kvinnor har intervjuats individuellt för att skapa en djupare förståelse förderas motiv till att åka på en volontärresa samt deras förväntningar på denna och hur dessaförväntningar svarats upp till på resan.Utifrån teorier om klass, kön och etnicitet har det i denna studie framkommit attvolontärerna som intervjuats kommer från en trygg ekonomisk bakgrund med goda socialanätverk. Gemensamt för volontärerna är även att de utifrån feminina könsnormer lärt sig attvara omhändertagande och hjälpande, vilket genom föreställningar om den behövandekontinenten Afrika skapat känslan hos vissa av att vilja hjälpa människor där. Utifrånförväntningarna på hur volontärerna skulle hjälpa till på volontärresan har många beskrivit atthjälpbehovet var mindre än väntat och därmed att de inte visste vad de skulle hjälpa till med.Gemensamt för alla volontärer var att deras resa ledde till en breddad syn på Afrikasom kontinent och på det land de åkt till specifikt. Resultatet visar att beslutet att åka på envolontärresa tagits på en postkolonial grund och att gemensamma klassrelateradebakgrundsfaktorer gett dem tillgång till att åka på en volontärresa. Däremot visar det sig attresan i sig lett till en omvärdering av de postkoloniala normer som låg till grund för motivenoch i stället uppvärderat stora delar av den nya kultur de mött. Det har även konstaterats attvidare forskning bör fokusera mer på volontärförmedlande organisationers ansvar för att riktakritiken för volontärresor mot en organisatorisk och strukturell nivå snarare än individuell.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika typer av femininiteter gestaltas i populärtelevision. Undersökningen kommer att utföras genom att analysera tre utvalda avsnitt ur fantasy serien Game of Thrones. Uppsatsen avser att undersöka hur olika typer av femininiteter konstrueras i narrativet i relation till makt, överlevnad och det maskulina för att slutligen undersöka vilka femininiteter som premieras.   Undersökningen kommer att utföras ur ett narrativt perspektiv, en analysmetod hämtad från boken ”How to Study Television” (1995) av Keith Selby och Ron Cowdery, där konstruktion och narrativ är centrala begrepp. Jostein Gripsrud redogör för hur en berättelse kan definieras i boken ”Mediekulturer Mediesamhälle”(2002) som även används i undersökandet av serien. Den teoretiska ramen för studien består av teorier och begrepp som berör femininitet, feminism, representation som är relevanta för analysen. Stuarts Halls representationsteorier kring stereotyper och skillnader kommer att användas i uppsatsen. Judith Butlers teorier och feministiska perspektiv används genomgående i uppsatsen samt hennes begrepp performativitet. Carrie Paechter redogör för ”hon” och diskuterar terminologin av femininiteter och maskuliniteter utifrån flera perspektiv som också appliceras på analysen. Studiens resultat kommer att relateras till Rosalind Gill som nämns i den tidigare forskningen.   Den genomförda analysen behandlar hur de olika karaktärerna och deras femininiteter kan förstås i relation till makt och överlevnad utifrån deras femininitetsideal. Alla karaktärers femininitet står i grund för hur de tillskrivs sina identiteter och gestaltas i serien. Min slutsats indikerar på att de femininiteter som premieras högst i serien är de som erhåller en specifik makt över sig själva som kvinnor. De flytande karaktärerna och deras femininitetsideal blir mer gynnande än de stereotypa. Min studie påvisar på att makt i sig inte gynnar karaktärerna mest, utan makt över sig själva som karaktärer är den representationen av femininitet som värderas högst.     Nyckelord: Femininitet, Game of Thrones, populärkultur, representation, kvinnlig identitet, performativitet.

Some things you cant touch, see or grab. But they are there. Always and everywhere. Silently invading every part of you, your everyday life and the things in it. The less you speak of it the more you have it. The more you have it the less you want and can address it. Shame is not logic, it is not the brain reacting, hardly our conscience, it's the body. It is truly and fully a physical feeling. For the first time I give myself permission to dig into all of these materials, I indulge in the styles and tastes that I've long felt forbidden for me. I wont be limited in my choices of symbols, coloration or aesthetics in ways that good taste and patriarchal structures have taught me to be. I am letting that guard down and diving in, using it in advantage for my work and my theme. I feast on fake pearls, glitter, shells and plastics. I turn towards what is considered shameful or bad taste and work with it, embrace it and elevate it. Not to show that is the new "right" but to justify for all of the times that I have turned away from it because of shame. To be a person with feelings of shame is to be a person that automatically will try to turn from itself. Shame is intimately entwined with femininity, it is silently inherited from generation to generation. It is experienced only by some bodies and not others. It is not being able to see your own value. It is the loneliest feeling in the world, but really a marker for something much bigger and deeper than one individual. It is materialized everywhere around us. It is not me, but it is not not me.

Många yrken förknippas med maskulinitet respektive femininitet, detta kallas för att yrket har en könssymbolik. Att kvinnor och män söker sig till ”manliga” respektive ”kvinnliga” yrken har till stor del att göra med vilka normativa förväntningar det finns i samhället. Det finns kvinnor och män som bryter mot dessa normer och väljer yrken som ignorerar dessa oskrivna regler, det är dessa normbrytande kvinnor som är utgångspunkten till denna studie. Studien syftar till att undersöka hur kvinnliga poliser upplever sin yrkesroll, där vår frågeställning är ”Hur upplever kvinnliga poliser sin yrkesroll när de arbetar i yttre tjänst”. Genom den hermeneutiska metodansatsen vill vi söka förståelse för dessa kvinnors subjektiva upplevelser. Vårt empiriska material har samlats in genom tio intervjuer med kvinnor som har eller arbetar som polis i yttre tjänst. Resultatet av vår studie visar att de kvinnliga poliserna i många avseenden är omedvetna om att de är med och skapar de stereotypa feminina och maskulina könsrollerna. Genom att kvinnorna inte reflekterar över detta, hjälper de till att reproducera de traditionella könsroller som finns inom myndigheten, vilket leder till upprätthållandet av den maskulina könssymbolik som karaktäriserar yrket polis.

Syftet med studien är att undersöka och belysa hur det förekommer skillnader kring maskulint respektive feminint, i två utvalda reklamfilmer för varumärkena Gillette och Gillette Venus. Reklamfilmerna som valdes ut sändes på svensk kommersiell TV under april 2016. Studien undersöker och besvarar frågeställningarna om hur varumärkena och biologiskt kön visualiseras i reklamfilmerna och hur språkbruket uttrycker sig för att tilltala respektive målgrupp. Det teoretiska ramverket utgår från genusteori, varumärkesteori och semiotisk teori. För att undersöka alla betydelsebärande element i reklamfilmerna studeras de utifrån det direkta innehållet och därefter det underliggande inom dem. Det direkta innehållet motsvarar de element som kan ses vid första anblick och därefter vilken underliggande betydelse de kan ha. Dessa motsvarar begreppen denotation och konnotation som varit utgångspunkt i studiens analys. Gillettes reklamfilmer innehåller enligt denna studie stereotyper och normer som skapar fack för hur individer ska förhålla sig till skildringar av förväntad maskulinitet och femininitet. Dessa skildringar uppdagades genom att ställa reklamfilmerna mot varandra i analysen, för att se hur de skiljer sig från varandra. Först beskrivs Gillette Venus reklamfilm för kvinnor och sedan Gillettes reklamfilm för män. Båda utgår från det denotativa innehållet för att sedan analyseras utifrån konnotationer. I sammanställningen av analys och resultat av båda reklamfilmerna diskuteras mytbegreppet i förhållande till denotation och konnotation. Här analyseras de gemensamt utifrån studiens teoretiska ramverk, genus- och varumärkesteori. Studiens resultat i förhållande till valda teorier visar att företaget Gillette upprätthåller och reproducerar genussystemet genom att skildra skeva presentationer av kön. Företagets alla betydelsebärande element skildrar tydliga bilder av hur män och kvinnor ska förhålla sig till varumärkena genom maskulina och feminina drag. Gillette har ett starkt varumärkesbyggande genom att de är tydliga med sitt budskap och lyckas tilltala två skilda målgrupper kvinnor och män. Men utifrån ett genusperspektiv reproduceras stereotyper och normer genom att särskilja biologiskt kön utifrån förväntade preferenser av design. Slutsatsen besvarar studiens frågeställningar genom att delas upp i separata rubriker: Visualisering, Maskulinitet och femininitet, Språkbruk. Vår slutsats i denna studie är att Gillettes och Gillette Venus presentationer av biologiska kön, är stereotypa och blir begränsande för individer som uppmanas att placera sig i maskulina och feminina fack. / The purpose of this study is to examine and shed light on differences surrounding masculinity respective femininity in two selected commercials for the brand Gillette and Gillette Venus. The commercials were broadcasted on Swedish commercial TV during April 2016. The study examines and answers the formulation of questions of how the brands and biological sex are visualized in the commercials and how language use is expressed to appeal to respective target audience. The theoretical framework proceeds from gender theory, brand theory and semiotic theory. To examine all significant elements in the commercials, they are being studied through the direct content and later the subliminal content within. The direct content corresponds the elements which can be seen at first glance and later which subliminal importance it may have. These correspond to the terms denotation and connotation which has been the benchmark of the study’s analysis. Gillette’s ads contain, according to this study, stereotypes and norms which creates categories for how individuals should act until depictions of expected masculinity and femininity. These depictions are uncovered by contrasting the commercials to discover how they diverse differ from each other. Firstly, Gillette Venus commercial for women is described and later Gillette’s commercial for men. Both proceed first from the denotative content and later analyzed based on connotations. In the compilation of analysis and result of both the commercials, myth is discussed in relation to denotation and connotation. This part analyzes the common basis of the study's theoretical framework, gender and brand theory. The study’s result, in relation to selected theories, indicates how the brand Gillette maintains and reproduces gender order through depraved representation of gender. The company's all important structural elements depict transparent images of how men and women should relate to the brands through masculine and feminine traits. Gillette has a strong brand building in that they are clear about their message and manages to appeal to two different target groups of women and men. However, from a gender perspective reproduced stereotypes and norms by distinguishing biological sex based on expected preferences of design. The end result answers the study’s questions by being divided into separate headlines: Visualisering, Maskulinitet och femininitet, Språkbruk. Our conclusion is that Gillette and Gillette Venus’ presentations of biological sex is stereotypical and becomes limiting to people who are encouraged to allocate themselves to a masculine and feminine category.

Idag råder ett växande intresse för kost och matlagning och det kommer allt fler nya forum för presentation av matlagning. Även det traditionella forumet kokboken har påverkats av den växande matlagningstrenden. Syftet med den här studien är att utifrån teorier om genus, representationer och streotyper undersöka om könet har en avgörande betydelse för vilken kost som presentereras samt hur genus konstrueras i Svenska kokböcker. För att ta reda på detta inelddes studien först med en kvantititv innehållsanalys av 107 kokböcker, samtliga utgivna på Bonnier fakta och Norstedts förlag under åren 2014 och 2015 i syfte att kartlägga sambandet mellan kost och kön. Baserat på det resultat som framkom valdes två kokböcker ut för att mer djupgående analysera hur genus kan konstrueras i bilder med hjälp av en semiotisk bildanalys. Böckerna som ingår i den kvalitativa delen är Moberg. Maten, drycken och konsten att kombinera (2015) av Per Morberg samt Tinas sommar (2015) av Tina Nordström. Reslutatet från dessa två analyser visar att författarnas kön har betydelse för vilken kost som presenteras i böckerna. Kvinnor skriver i större utsträkning än män om teman som rör hälsa, dieter, vegitarisk och vegansk mat och sötsaker. Män skriver istället mer om alkhol och olika kötträtter. I den semiotiska bildanalysen ser vi hur streotypa könsroller konstrueras och på så vis bidrar med ett upprätthållade av hegemoniska förhållanden där det kvinnliga könet underordnas det manliga i form av ett särskiljande och objektifierande.